Långfredag hemma

Annonser

Vet inte om vi hade åkt någonstans med husbilen om det inte varit för viruset? Kanske en tur till Spanien som många fransmän gör under påsken? Nu trivs ändå så bra hemma att det inte känns som något fruktansvärt att inte få köra iväg. Jag har fått tvättat allt som var i tvättkorgen och JR har haft lite pyssel med olika saker ute i trädgården. Idag har han skyfflat singel och rivit bort täckduken som låg framför bänken på udden.

Bara man är lycklig så tänker jag om JR och hans projekt. Vi har kommit på att vår baksidan troligtvis hört till ett annat hus och troligtvis då till bageriet som ligger bredvid grönsakstantens gård. Det är mycket vanligt här i Frankrike att man har en trädgård på andra sidan gatan av sitt hus. Vi ser spår av att det varit en trappa ned till gatan som nu är igenfyllt och att man haft något slags grönsaksland. Det är vad vi tror, men inte vet säkert. Först när vi får alla papper från staten på fastigheten kommer vi att få reda på om det stämmer. Det brukar ta minst ett år och det är en diger lunta som berättar allt om fastigheten från första början. Vi är väldigt nyfikna på dessa papper.

Ibland undrar jag om vi blir hörselkänsliga efter att ha levt i detta lugn och tystnad? På vår lilla gata brukar det inte vara speciellt bullrigt, men på George Clemensou som är på vår baksida händer det mer. Då grönsakstanten har öppet är det mycket folk som rör sig där och en del bilar. Den gatan leder även upp till den gamla delen av byn och torget.

En del kanske undrar när jag skriver om att åka till Spanien och tänker att det är ju långt dit. Från Sverige är det en bra bit, men hemifrån är det ca 15 mil vilket inte är så långt. Jag har efter att ha läst i bloggar som några av de som brukar övervintra i Spanien fått tips på fina ställplatser strax efter gränsen och före Barcelona. Men det får bli ett annat år.

Hm ser att det är dags att torka av bordet till höger. Inte för att vi brukar sitta och äta där, ännu ska jag väl säga. Men när kvällarna blir lite varmare blir det säkert någon middag där. Nu kanske det låter tjatigt men vi behöver i första hand ett parasoll så vi kan sitta vid bordet på dagarna. Jag tar min stol och sitter under skuggan av träden på gräsmattan just nu. Lite bökigt om man som jag släpar på en kamera och eventuellt en flaska b-vitamin.

Som sagt allt har sin tid, även planerandet av trädgården och resandet runt i Frankrike/Spanien/Portugal.

Ha en fortsatt fin påskhelg !

 

Torsdag och läkarbesök

Annonser

Jag har både sett fram mot idag och varit nervös inför läkarbesöket. Foten ska röntgas och då visar det sig hur bra allt läkt. Jag är både ledsen och arg då ingen läkare berättat vad de gjort med min fot. Ingen sökte upp mig efter operationen och jag har ingen aning om vad som händer härnäst. Det enda sjuksköterskor sagt till mig och sjukgymnasten sagt är att det kommer ta tio veckor. Så därför räknar jag ned varje dag och vecka. Därför är jag nervös inför att träffa en läkare idag. Eftersom jag svimmade av innan operationen har jag inte träffat läkaren som opererade mig. Ärligt talat känner jag mig försummad.

Något positivt har ändå hänt och det är att farmor fått permanent boende. Nu kommer hon tillbaka till byn och vi kan äntligen planera för hennes flytt. Hon får ha sina egna saker hos sig och vi får närmare när vi ska hjälpa henne. Men nu blir det extrajobb för mannen igen och jag som hade hoppats att allt skulle lugna ner sig. Det är i alla fall övergående och det blir nog bra tillslut.

Nästa sommar ska vi gå ut på landet och njuta av alla maskrosor och allt som blommar. Jag ska nysa av allt pollen och vara glad att få gå ute. Unkas och jag ska titta in till både pappa och farmor på våra promenader. Kuma kommer ta sina glädjeskutt vid garagedörren innan vi går ut.

Men denna höst ska vi härda ut och även vinter. Veckor går fort och snart börjar träningen med att gå på foten igen. Så vill jag se det i alla fall.

Dag 5 på resan 8/7 Onsdag

Annonser

Det kom en rejäl regnskur på natten och Nellie hoppade upp hos mig. Där sov hon hela natten. Men när vi vaknade sken solen igen +23 och behagligt väder. Efter vår vanliga morgonritual med kel av hundar, rastning och frukost, åkte vi bort för att tömma tankar och fylla vatten.

Vi hade sett ut tre olika ställplatser vid Mosel lite mer söderut som verkar bra. Vi ställer in Lennart på den närmaste, så får vi se vilken av dem som får den äran att hysa oss inatt.

Det blev ännu en plats som vi stått på 2010. Sankt Aldegund  N 50.4.44  E 7.7.52 som kostar 6 euro/dygn. När vi körde in på ställplatsen så vi två svenska husbilar och efter en stund fick vi en tredje som granne. Vi hälsade på paret som kom från Umeå. De hade rest runt i östeuropa sedan maj och var nu på hemväg. Nästa anhanlt för dem skulle bli Koblenz. Turen idag blev väldigt kort, men eftersom vi behövde tömma och fylla tankarna var det lika bra att byta plats. Här står vi med nosen fem meter från floden. Flodpråmarna går tätt förbi och det är mer att titta på. En promenadväg går utmed floden och folk går,springer och cyklar förbi i en strid ström. Eftersom vi står på gräs är det perfekt för hundarna när vi sitter ute. +25 på dagen och en västlig vind som svalkar skönt.

Efter ett tag drog vi oss inomhus i husbilen då det blev molnigt och vi tyckte att hundarna kunde få sova i lugn och ro. Jag satt och förde över uppgifter på ställplatser vi stått på från borderatlas 2012 till vår nya som vi köpte i år 2015. Jag brukar alltid skriva in egna reflektioner angående ställplatserna, som hur bra det är att rasta hundar och om priserna inte stämmer. För ibland har de ändrats sedan katalogen getts ut. Då kan vi undvika de vi inte tyckte så bra om och välja andra alternativ. Sedan läste vi och lyssnade på radion. Det har tydligen varit tornadon i östra Tyskland som förstört hus för flera miljoner euro. Mellan nyheter och väder var det tyska schlagers så att man höll på att spy. Men för tusan vi är ju i Tyskland så det får man tåla.

Solen tittade fram lite då och då. Jag passade på att ta lite kort på omgivningen.

Vi har sett ut morgondagens ställplats i Frankrike och hoppas att den är bra. Då blir det ett par timmars resa.

Ikväll ska vi se på tv och bara koppla av. Har pratat med nära och kära, så vi vet att allt är bra. Pappa blir så glad när jag ringer och jag tror att han saknar mig lite grann. Men han har det bra och får den hjälp han behöver. Nu på kvällen är molnen tjocka och det verkar bli regn inatt med. Dagens etapp blev kort och gott 2,5 mil.

Sköna söndag

Annonser

Snön som föll igår, har töat bort. Solen har gömt sig bakom molnen igen. Men när vi var ute på vår tur, lyste den så fint på oss.
Nu ska vi bara njuta av söndagen och vissa har redan börjat.
Unkas ligger gärna nära Kuma för att få värme från hans tjocka päls.
Idag bjuder kocken på kycklinggryta. Ska bli gott.

Vrooommm

Annonser

En del av våra promenader känns inte så rolig. Vi går utmed landsvägen som är rätt trafikerad ibland och på en viss punkt finns en refug som gör att vägen är rätt smal. Där ska hastigheten sänkas är det meningen, men en del bryr sig inte ett dugg om det. Jag försöker skynda förbi just den delen så fort jag kan och ett annat problem är att det inte finns särskilt mycket gräs vi sidan av vägen heller just där. Ibland får vi stå mellan stolparna som visar var väggrenen börjar och bilarna susar bara någon meter från oss.

De gånger jag har min regnjacka på mig verkar många haja till och har saktat farten långt innan. Kan ske tror de att det är poliskontroll på gång eftersom det är svårt att se på långt håll om det bara är en vandrare. Borde kanske ha den på mig oftare, men den är fodrad och väldigt varm. Skönt på vinter och höst, men hemsk på vår och sommar.

Nu hoppas jag på att den cykelbana som ska byggas blir verklighet snart. Så skönt det skulle vara att kunna gå en bit från trafiken och slippa hålla hundarna i korta koppel. När dagarna blir kortare och sikten sämre är det verkligen inte roligt att gå på just den biten.

Att vara barn till gamla föräldrar

Annonser

Något man aldrig tänker på när man är yngre är hur det blir vid vuxen ålder. Samtidigt som man själv blir äldre, blir även föräldrarna det. Då kunde jag gå till min mamma för att få råd och hjälp med olika saker. Något som var självklart tyckte jag då. Vissa råd följde jag och andra glömde jag bort. Så är det väl alltid.

Med tiden stod jag på egna ben och då bestod oftast hjälpen av råd och den praktiska hjälpen behövdes inte så mycket. Jag lånade mina föräldrars bil för att åka till studiestaden Uppsala. Det sista året bodde jag mer hemma än på studieorten. Jag var redo att ge mig ut i arbetslivet och hade fast sällskap som redan arbetade. Vid mina olika flyttar fick jag hjälp med att bära och sedan installera mig i lägenheter. Sista gången jag flyttade klarade jag mig helt själv och med föräldrar som blivit äldre ville jag inte heller be om hjälp.

Idag är rollerna omvända. Jag kör min pappa till olika instanser för undersökningar och annat. Ordnar hans räkningar och handlar mat varje vecka. Senaste veckan har jag även börjat se till att han sköter sin hygien. Med åren har det blivit nödvändigt att hjälpa honom mer och mer. Nu är det han som ber mig om råd och praktisk hjälp.

Allt detta funderade jag aldrig på när jag var yngre. Att en dag skulle det bli jag som hjälpte istället för att bli hjälpt. Men jag ser det inte som en börda trots att det tar en hel del av min tid. Det är en naturlig del av hur livet är. Istället ser jag det som en gåva att få vara en del av de sista åren i hans liv. Vi har nog aldrig varit så nära varandra som vi är idag. Han får ta min tid i anspråk.

Stilla söndag

Annonser

Vi fick ingen påhälsning från något monster eller annat utklätt barn igår, så godiset får vi äta upp själva. Kan inte påstå att vi är särskilt ledsna för det. Kanske är det våra tre stora hundar som gör att sådana besök uteblir. Istället tillbringade vi en avkopplande stund i bubbelbadet, med tilltugg och ett glas rött. Välgörande för trötta ryggar och efter städning av huset.

Denna dag började med promenad runt byn med hundarna och inköp av frukostbröd. Tyvärr, verkar mannen fått feber och därför ligger han däckad i sovrummet. Jag hoppas att det inte är något allvarligt som influensa, eftersom han inte hunnit ta sin spruta ännu. Jag har vaccinerat mig och det känns bra. Så denna dag är väldigt lugn, vilket känns skönt. Ser fler grannar som får besök av släkt och vänner. Eftersom vår släkt krympt till två väldigt gamla pensionärer, en ung man och en syster som bor långt norrut, får vi nöja oss med varandra och hundarna.

När jag var yngre, brukade släkten på pappas sida träffas vid storhelger. Det var många kusiner och fastrar/farbröder som hade väldigt trevligt tillsammans. Tror att en av de samlande krafterna var min gudmor, som tyvärr dog i cancer alldeles för tidigt. Efter hennes död slutade dessa träffar och kontakterna sker via datan eller telefonen. Lite tråkigt, men jag tror att många har det så idag. Man hinner inte träffas när ledigheten kommer, för då är det så mycket att göra i hemmet. De enda man hinner träffa är de som bor i ens närhet. Vilket som sagt är två äldre människor som helst av allt stannar i sina egna hem. De orkar inte med att sitta och prata alltför länge eller ofta. Vi brukar laga något gott när de fyller år och de uppskattar den middagen.

Klockan närmar sig fyra på eftermiddagen och det börjar skymma utanför fönstret. Ska tända ett ljus och kura skymning en stund.