Etikettarkiv: damen

Aktivitetsrapport

Publicerat av
Svara
Annonser

Nuförtiden när man är arbetslös måste man skicka in en aktivitetsrapport varje månad. Tycker det är rätt värdelöst för man får inga jobb för det. Bara något som arbetsförmedlingen kan använda i statistiken. Här ska folk visa att de är aktiva och söker jobb. Löjligt för den som verkligen vill ha jobb söker nog som en galning ändå. När det finns jobb att söka.

De flesta är nog aktiva varje dag ändå utöver nötandet på jobbsajter.

Min aktivitetsrapport för idag: Steg upp halv sju och gick ut med hundarna. Lagade frukost och åt den. Efter att mannen åkt till sitt jobb, släppte jag ut Nellie som aldrig bajjar utanför trädgården. Nu fick hon det gjort. Sedan borstade jag tänderna och körde mitt yogapass. Tjugofem minuters meditation gör att hjärnan blir klar. Dags att plocka pappas tvätt ur torktumlaren och vika den. Våra nytvättade lakan satte jag i tumlaren och ny tvätt i maskinen. Diskmaskinen laddades och sattes igång.

Jag duschade och gjorde mig klar. Tog termoskannan och satte mig vid datan. Dagens surfande runt alla jobbsajter startades. Bara gammal skåpmat som jag redan sökt förra månaden. Rensade mannen läsplatta och satte den på laddning. Skrev i denna blogg helt kort och tog en kopp kaffe. Letade lite mer på sajter. Dags att bädda sängarna.

Tog in posten och kollade om något viktigt kommit. Gick med Unkas till pappa och lämnade in hans post, samt vindruvorna som ramlat ur kassen i fredags. Mannen hittade dem i skuffen när han dammsög bilarna igår. En tur ut på landet med Unkas. Lämnade av honom hemma och tog Nellie och Kuma på samma vända.

Tog två knäckemackor och satte mig vid datan. Loggade in och skickade aktivitetsrapporten till arbetsförmedlingen. Undrar lite om de tycker att jag sökt för få jobb och damen från Arvidsjaur kommer att ringa mig. Men förslagen på jobb i Kristianstad och Hässleholm ratar jag. Tänker inte pendla över tio mil enkel resa varje dag. Tror inte damen däruppe skulle söka jobb i Luleå.

Nu har jag gett hundarna mat och haft dem ute i trädgården. Plockat ur diskmaskinen och satt mig ned vid datan.

Ja, inte sitter jag och rullar tummarna om dagarna. Men ringer damen från Arvidsjaur mig ska jag be henne titta på kartan och titta var jag bor. Att jag hellre skulle ta ett jobb i Köpenhamn än åka ända till Kristianstad som ligger längre bort.

 

Hon går där

Publicerat av
Svara
Annonser

Den gamla damen med cykeln går förbi vårat hus flera gånger varje dag. Igår var hennes promenad väldigt ostadig då vägen var isig och hon hade handlat så mycket. Cykeln dignade av alla kassar och cykelkorgen var full med mat. Hon strävar på sakta och tittar bara rakt fram. Man kan tycka att det vore lättare att gå med en rullator som hon kan skjutsa framför sig, men trots hög ålder leder hon istället sin cykel. Jag har aldrig sett henne sitta på sadeln och cykla, vilket borde gå snabbare. Tror inte att hon törs det längre, då hennes syn inte är den bästa.

För några år sedan kunde jag någon gång möta damen och hennes man på cykelbanan. De gick alltid arm i arm med vita pinnar i sina händer. Som sagt de har nog båda svag syn. De vinglade sakta från ena sidan till den andra. Nu är det endast damen som går med cykeln om dagarna. Fram och tillbaka till affären för att handla och kanske vara bland andra människor. Jag har aldrig sett henne prata med någon eller säga hej. De bor i den vita villan längre upp på gatan som går förbi vårat hus.

Jag tänker ofta på dem. Mannen som aldrig går från huset och damen med cykeln. Hur har dom det? Kanske alldeles underbart bra trots sina handikapp. Människor jag inte känner, utan bara ser då och då. En dag går hon inte förbi och åtminstone jag kommer att undra vad som hänt. Någon kanske flyttar in i deras hus och de är borta.

Damen med cykeln går inte längre förbi och ingen tänker mer på paret i den vita villan.

Ser henne varje dag

Publicerat av
Svara
Annonser

Sedan jag började arbeta hemifrån har jag sett denna äldre dam gå förbi. Tidigare kunde jag möta henne gående tillsammans med sin man, då jag var hemma på lunchen och rastade hundarna. De gick alltid arm i arm, med varsin vit käpp i handen. Tror inte de är helt blinda utan har grav synnedsättning båda två. De bor i en vit villa i närheten av mitt hus. Mannen har jag sett ute stapplande på tomten och tror han är blind idag. Han kanske var det tidigare också, men då kunde han promenera. Nu är de aldrig ute och går om dagarna.

Men damen, som är hans fru, kommer på gatan minst ett par gånger om dagen. Hon leder sin cykel och har det hon handlat i cykelkorgen. Har aldrig sett henne cykla. I ur och skur,solsken och blåst kommer hon förbi med sin cykel. Jag tror inte hon har svårt att gå, utan har cykeln som bärhjälp och stötdämpande mot trottoarer och annat hinder. Det hjälper henne att ta sig fram utan att gå in i saker. Undrar hur mycket hon egentligen kan se?

Jag hoppas att min syn alltid kommer bli så att jag kan läsa och se var jag går. Det skulle bli fruktansvärt tomt utan böcker. Nu finns det ju ljudböcker så berättelserna får man ju ändå, men jag skulle sakna lukten av en bok. Älskar att hålla den i mina händer och vända blad. Se hur många sidor jag har att läsa.

Idag har jag varit ute på landet i två omgångar med hundarna och efteråt mår både de och jag så bra. Sinnesro, kallar jag det. Jag skulle sakna naturens alla växlingar och djuren om jag tappade synen.

wpid-DSC00173.jpg