Vad fort det gick

Annonser

Svisch så var sommaren ett minne blott och nu är hösten också snart slut. Just nu lyser hela naturen som guld och det är vackert. Men inte länge till för vintern är bakom hörnet. Jag försöker tycka om alla årstider, men tyvärr så gör jag inte det. Inatt drömde jag att vi körde genom snön söderut mot varmare trakter. Kanske ett önsketänkande från min sida.

Det är mörkt på morgnarna och svårt att vakna. Jag är fruktansvärt trött hela tiden. Undrar om det finns något som heter hösttrötthet? Vårtrött har jag varit ibland, men aldrig såhär trött någon höst.

Det är mycket som sker ute i världen just nu och även i Sverige. Ibland orkar jag inte läsa eller se på nyheterna. När ska det bli bättre istället för sämre? Just nu känns det som aldrig. Vi människor verkar bara vara som brickor i politiska spel.

Därför tittar jag på mina fina hundar och är så glad att de finns. De gör att jag orkar ta mig genom vintern och allt som sker.

Semester 2015 Frankrike 083

 

 

Hon går där

Annonser

Den gamla damen med cykeln går förbi vårat hus flera gånger varje dag. Igår var hennes promenad väldigt ostadig då vägen var isig och hon hade handlat så mycket. Cykeln dignade av alla kassar och cykelkorgen var full med mat. Hon strävar på sakta och tittar bara rakt fram. Man kan tycka att det vore lättare att gå med en rullator som hon kan skjutsa framför sig, men trots hög ålder leder hon istället sin cykel. Jag har aldrig sett henne sitta på sadeln och cykla, vilket borde gå snabbare. Tror inte att hon törs det längre, då hennes syn inte är den bästa.

För några år sedan kunde jag någon gång möta damen och hennes man på cykelbanan. De gick alltid arm i arm med vita pinnar i sina händer. Som sagt de har nog båda svag syn. De vinglade sakta från ena sidan till den andra. Nu är det endast damen som går med cykeln om dagarna. Fram och tillbaka till affären för att handla och kanske vara bland andra människor. Jag har aldrig sett henne prata med någon eller säga hej. De bor i den vita villan längre upp på gatan som går förbi vårat hus.

Jag tänker ofta på dem. Mannen som aldrig går från huset och damen med cykeln. Hur har dom det? Kanske alldeles underbart bra trots sina handikapp. Människor jag inte känner, utan bara ser då och då. En dag går hon inte förbi och åtminstone jag kommer att undra vad som hänt. Någon kanske flyttar in i deras hus och de är borta.

Damen med cykeln går inte längre förbi och ingen tänker mer på paret i den vita villan.

Regnet det bara öser ned

Annonser

Så kom regnet tillslut och nu öser det ned ordentligt. Bra, det var ju inatt det regnade sist. Men vi ha varmt ute så det blir vettigt med regnjacka. Försöker slira på hundarnas mattid då de måste ut efter de ätit. Våta pälsar är ingen hit och de gillar inte när det öser ned. Nellies matklocka har börjat ticka och hon går runt och piper lite smått. Hörselkåpor hade varit grejen nu. Förstår att de börjar bli hungriga, men vill avvakta några minuter till.

En del kanske undrar om jag lyckats med mannens data. Svar: nej. Jag får inte in ett enda antivirusprogram i den datan, hur jag än försöker. Nu har jag stängt ned den och så får det bli ett tag. Vet inte vad det är som blockerar datan och är lite trött på den just nu.

Ser ut mot vår regniga gata och undrar när det ska sluta. Allt känns mycket roligare när solen lyser från en blå himmel. Tänker på den granne som höll på att klippa sin gräsmatta när jag gick förbi. Inte roligt. Vet hur det känns att lämna ett halvgjort arbete. Nu är min näsa täppt och halsen tjock. Jag mår bläää. Ring en kompis säger hjälpen i datan. Visst går det bra om man har någon som kan avancerad data. Där missade jag något när jag blev vän med någon.

Funderar på att köpa en ipad, men kan så lite om dessa apparater. Vad behöver just jag? Det har jag inte en susning om. Blir bara snurrig och mer tveksam när jag läser om dessa manicker. Tror tiden sprungit förbi mig lite här. Vi har fortfarande en dvd-spelare, cd-spelare och vanlig radio. Inte streamar vi ned några filmer på tvn heller. Hur ska jag komma ikapp. Ibland vill jag bara ge upp. Slänga mobiler,datorer och annat krafs åt skogen. Köpa mig en enkel telefon som man ringer i och lägga ned datatjafset.

Ni har rätt, jag är rätt trött på eländet just nu.

Dag 2 som gräsänka

Annonser

Vaknade i morse med tre hundar i sängen. Jag slapp sova ensam i allafall. Lite snopna blev de när vi inte kunde gå morgonpromenad tillsammans allihop. Unkas fick gå första rundan och han tog tillfället i akt och strosade i sakta mak. Han är väl den av våra hundar som verkligen är trött på morgnarna. De andra två är desto piggare när de väl upptäcker att vi ska gå ut. Nellie hoppade två i garaget så jag höll knappt få på henne kopplet. Kuma var inte direkt hjälpsam då han tyckte att vi kunde busa lite under tiden.

Nåväl alla tre fick sina rundor och vi slapp regnet som redan dragit förbi. Fåglarna verkade sova förutom våra duvor som var ute på sin frukostrunda. De är inte ett dugg rädda för oss när vi kommer utan tittar bara när vi passerar. Andra duvor flyger upp i något träd, men inte vår vän som vi räddade från döden.

Jag brukar gå ut från byn och till nästa lilla by på dagarna, med hundarna. Mest för att Kuma ska slippa ungar och cyklar, som han tycker är riktigt hemska. Men tydligen har idrottsläraren på vår skola flyttat ut sina lektioner, på just den sträckan. Därför har vi nästan varit invaderade av ungar på våra promenader. Ska säga att det blir många stopp med Kuma som vägrar gå, utan ställer sig bakom mig. Hoppas de slutar med sina lektioner på den väg vi vandrar fram.

Har nyss kommit hem efter att ha hängt upp nya gardiner hos pappa, som blev väldigt glad. En av mina veteraner har tvättat hans fönster och nu kan han se ut. Inte för att de var helt nedsmutsade, men det blev en klar skillnad. Jag lyckades till och med att få ned persiennen i vardagsrummet, så han slipper solen i sommar. Hans fönster är åt väster och det kan bli ganska varmt på sommaren.

Detta var en lite rapport från vår blåsiga by en tisdag i maj.

Ser henne varje dag

Annonser

Sedan jag började arbeta hemifrån har jag sett denna äldre dam gå förbi. Tidigare kunde jag möta henne gående tillsammans med sin man, då jag var hemma på lunchen och rastade hundarna. De gick alltid arm i arm, med varsin vit käpp i handen. Tror inte de är helt blinda utan har grav synnedsättning båda två. De bor i en vit villa i närheten av mitt hus. Mannen har jag sett ute stapplande på tomten och tror han är blind idag. Han kanske var det tidigare också, men då kunde han promenera. Nu är de aldrig ute och går om dagarna.

Men damen, som är hans fru, kommer på gatan minst ett par gånger om dagen. Hon leder sin cykel och har det hon handlat i cykelkorgen. Har aldrig sett henne cykla. I ur och skur,solsken och blåst kommer hon förbi med sin cykel. Jag tror inte hon har svårt att gå, utan har cykeln som bärhjälp och stötdämpande mot trottoarer och annat hinder. Det hjälper henne att ta sig fram utan att gå in i saker. Undrar hur mycket hon egentligen kan se?

Jag hoppas att min syn alltid kommer bli så att jag kan läsa och se var jag går. Det skulle bli fruktansvärt tomt utan böcker. Nu finns det ju ljudböcker så berättelserna får man ju ändå, men jag skulle sakna lukten av en bok. Älskar att hålla den i mina händer och vända blad. Se hur många sidor jag har att läsa.

Idag har jag varit ute på landet i två omgångar med hundarna och efteråt mår både de och jag så bra. Sinnesro, kallar jag det. Jag skulle sakna naturens alla växlingar och djuren om jag tappade synen.

Kylig morgon

Annonser

I morse var det frost ute för första gången och jag fick användning för mina nya varma handskar. Hundarna var ovanligt pigga i kylan och de kanske fick en föraning om snö. Men det ska bli varmare i morgon och vi ska få plusgrader igen. Vår gaspanna har fungerat hela natten, så vi slapp rimfrost i håret när vi vaknade. Skämt åsido så verkar den ha återhämtat sig från vad det nu var.

Har arbetat hela förmiddagen och det rullar på trots att kylan kommit. Denna vinter blir nog mer lönsam än förra, vilket känns bra. Vi har fått kaniner i byn och nyss skuttade en av dem förbi mitt fönster. Hoppas de klarar vintern bra. De överlevde ju den förra, då vi hade en hel del snö ett tag.

Idag får vi njuta av solen under våra promenader, så jag ser fram mot dem. Men först ska jag jobba lite till. Hundarna sover så allt är lugnt och stilla här hemma.