Har laddat ner alla foton från kameran till datorn och tittat genom dem. Man tycker att över 200 foton är mycket, men när man titta på dem så är det inte det. Tog väl inte så många kort då detta var andra gången vi körde Frankrike. Det börjar kännas lite hemtamt nu och just Medelhavet är ju i stort sett bara stränder. Sand som sand eller hur? Atmosfären kan man ju inte fota så bra. Men visst var det en hel del magiska kvällar och på en månad händer det en hel del.
Egentligen skulle jag börja dra ned på tablettdoserna på söndag, men jag har börjat idag. Blir så trött av dem och vissa stunder känns det som att jag har bomull i huvudet. Unkas går med mig var jag än ska och så försiktigt som att han vill mana mig att ta det lugnt. Kuma har börjat vänja sig vid mina kryckor och ligger still när jag passerar honom. Jaja, det återstår nio veckor till med kryckor och gips. Mitt kusinbarn som råkade ut för en liknande olycka några veckor före mig, har fått en så käck stövel att ha utanpå gipset. Fast hon kanske inte har gips fortfarande utan något annat som gör att stöveln är nödvändig? Ska fråga om det. Jag följer henne då jag säkert kommer att få gå genom det hon gör. Två olyckssystrar som skuttar fram i livet just nu.
Det ska bli så skönt att få ha mannen hemma ett par dagar nu. Vad kan jag säga första veckan avklarad och bara resten kvar. Fick kallelse från ortopeden och ska dit på torsdag, för röntgen av foten, borttagning av stygnen, nytt gips och läkarbesök. Ska bli spännande och höra vad han/hon har att säga.
Jag tycker alla städer och byar ska satsa på att få in mer blommor,träd och buskar i centrala delarna. Har ju tidigare skrivit om hur man fixar till rondellerna i Frankrike. Det är blommor och sådant som är speciellt för just den staden eller regionen. Åker man mot atlantkusten kan man få se båtar, snäckor mm som tillhör havet använts i utsmyckningen. Så snyggt och trevligt när man kör in i någon by eller stad. Jag har sett på torget till små byar med knappt tio hus helt otroliga fontäner. På ett ställe var det en fyrkant med vatten till ca fotknölarna, där vattnet kom ur marken och pulserade så att det såg ut som vågor. Så snyggt och härligt att svalka fötterna i.
De har ett belöningssystem med skyltar. Precis när man kör in i staden eller byn sitter det en skylt med x antal blommor som visar vilken rank denna plats har. Ju fler utsmyckningar ju fler blommor får man och ökar i rankningen.
Sverige så vill jag ha det här också. Gissa vad?! Inte en enda plantering eller utsmyckning var förstörd eller vandaliserad på något sätt!!! Finns det inga busar i Frankrike eller respekterar människorna allt det fina som myndigheterna gör? Skitgraffiti exiserar inte någonstans. Med det uttrycket syftar jag till alla streck som vissa unga kladdar omkring. Under november har vi fått fiber i byn och då har små blanka skåp satts upp lite här och var. Efter en vecka hade någon sketunge kladdat kuk på skåpet. Jättekul, NEJ!!!! I Frankrike finns det graffiti på husväggar och murar, men det är riktigt snygga målningar.
Sveriges kommuner och stat, styr upp allt nu. Riktiga böter som svider för dem som kladdar könsord mm på ställen som skulle vara snyggare utan detta. Om någon hade sprayat något snyggt på skåpet så hade jag absolut inte reagerat negativt.
Några exempel från Frankrike:
Denna målning satt på en brandstation och var helt enorm. Fick endast med en del av hela målningen.Det röda som syns i högra hörnet är en brandbil. Den var skitsnygg.
Sverige är ett land med hög grad av åldersdiskrimentering. Se bara på radio och tv-programmen som görs. Alla dessa dokusåpor med sex som ett måste inslag. Där flickor förnedras å det grövsta och låter det göras utan att ens blinka. Är det någon mer än jag och mannen som funderat på hur t.ex. paradise hotel, big brother, ensam mamma eller farmen skulle bli om det var femtioplussare som var med? Eller varför inte blandad kompott. Jag såg något i svt som tilltalade mig. Unga människor som antingen varit med i dokusåpor eller är aktiva bloggare fick bo ihop med äldre människor. Ja, de delade rum med dem också. Jättekul att se hur de berikade varandras liv och förändrade deras syn på unga respektive äldre människor.
Svenskar separerar alltid vissa åldersgrupper och reklam mm riktas in på just den gruppen. Men när du fyllt femtio ska du tydligen bara försvinna. Är du sedan ännu äldre existerar du inte mer än i reportage om hur dålig äldrevården är. Här satsar man inga pengar. Man ska ju ändå dö snart eller? Vi lever längre och längre för varje år och är piggare än tidigare åldringar.
Jag skrattar åt politikerna som säger att vi måste jobba längre. Med vadå? Ingen vill anställa någon som är över femtio. Vill jag jobba längre? Kanske inte men det är kanske nödvändigt för att kunna leva. Men jag vill ju inte klättra på någon karriärstege utan bara ha roligt när jag arbetar. Jag är inget hot mot någon yngre längre, men arbetsgivarna verkar betrakta mig som någon färdig för ålderdomshemmet. Eller kan det vara så att jag har ett cv de inte kan leva upp till? I många fall är det nog så.
Enligt min uppfattning ska man betala lägre skatt då man blir pensionär. Precis som i Frankrike,Portugal och andra eu-länder. I Frankrike betraktar man äldre människor som en tillgång och högaktar deras kunskaper. Därför drömmer jag om att få flytta dit. Få känna att jag är värd något och att min erfarenhet är viktig.
Vaknade vi 09.00 och var väldigt utvilade då temperaturen inatt varit +18. Första gången på länge som jag haft täcke på mig hela natten. Nu vi 10.30 har det stigit till +24 och det är behagligt. Då vi inte har så långt att köra idag,har vi tagit det lugnt och ätit en god frukost.
Idag ska vi köra in i Tyskland igen och därmed börjar vår hemresa. Därför har vi gjort en planering vad vi ska handla med oss hem. Vi har till och med börjat prata om vår nästa resa till Frankrike. Denna resa har verkligen varit nyttig, då vi insett vilken kust som passar oss bäst och det är Atlantkusten. Bretagne blir nog vårt nästa mål , då vi aldrig varit där. Men idag kör vi mot Mosel igen och en ställplats vi inte stått på tidigare.
Tog en sväng runt staden Pont-á-Mousson innan vi styrde ut mot landsvägen och Trier.
Att köra genom Luxemburg går väldigt fort. Som att köra på en landsväg i vilket landskap som helst.
Därför tog jag kort på en del skyltar vi körde förbi. För att kunna se tillbaka och veta att vi körde där.
Det var väldigt många belgiska och holländska husvagnar, husbilar och bilar på väg norrut. Halv två körde vi in på ställplatsen i Kluesserath N 49.50.34 E 6.51.7. En stor ställplats vid sidan av en camping 6,50 euro/dygn. Vi ställde oss nere vid floden på gräset. Det är +27 i skuggan och nu ska vi sätta oss utanför och bara mysa. Trots att det är plats för 250 st husbilar är det lugnt och tyst.
Nellie har fått värmeeksem och fick därför ett bad i Mosel. Hon njöt av den badstunden. Sedan fick hundarna sin middag ute och vi satt ute tills det började dugga lite.
Vi köpte gratis wifi från en husbil som stod en bit bort. Så nu ska vi se på nyheter och läsa mail. Det är ändå +23 så vi fryser absolut inte. Dagens etapp blev 16 mil.
Idag vaknade vi vid nio och det var +23 och det kändes så svalt och skönt. Gjorde oss klara för avfärd norrut.
Läste om regnvädret som drar in över Sverige idag. Det känns lite overkligt när vi själva flämtar i värmen om dagarna. Idag ska vi försöka ta oss en bra bit upp i landet, då vi börjar närma oss slutet på vår resa. Vi hade först tänkt köra in i Tyskland via Strassbourg, men det är så dåligt med ställplatser där. Campingar är inget alternativ för oss.
Dagens resa gick utmed Jurabergen och vinodlingarna där. Det var verkligen vackert och lite trafik. Visst tar det sin lilla tid att köra på icke betalvägar, men körupplevelsen är desto större.
Då det inte fanns något affärscentrum, tankade vi på en totalmack. Det är lite dyrare men vi ville inte chansa på att något storköp skulle dyka upp. Inte roligt att köra på ångorna då.
Vi hittade en Lidel, där vi köpte bröd och ost. Det var gott med mat i magen och hundarna fick sig en rastning. Strax före Nancy stannade vi på en air de picknick, klockan var fem och hundarna skulle få sin middag. Sedan körde vi vidare mot ställplatsen. Vi skulle anlända lite väl sent och det är vanskligt när det börjar närma sig semestertider för fransoserna.
Vid åtta körde vi in i Pont-á-Mousson N 48.54.11 E 6.3.40. som vi stod vid på utresan. Precis som vi befarat var det fullt på ställplatsen och de hade dragit ett rep vid infarten. Men vi följde efter en holländsk husbil som körde upp på en parkering tvärs över gatan vid ställplatsen. Där stod redan flera husbilar.
Vi hittade en ledig plats och bestämde att vi skulle stanna där. Mannen gick ut och pratade med en holländare som sade att han frågat ägaren till parkeringen om det gick bra att stå här. Ett dygn var helt ok, hade ägaren svarat. Vilken lättnad för vi hade inte orkat köra en enda kilometer till idag. Dagens etapp blev 44 mil och det kändes minsann. Ett par till husbilar kom efter oss, så nu står vi åtta husbilar på denna parkering.
Någon mat orkade vi inte åstadkomma, så mannen gick tvärs över gatan till en restaurang och köpte middag åt oss. Det smakade supergott och vi mår så bra. Hundarna ska få en rastning innan vi lägger oss att sova. I morgon blir vår resa kortare och då hamnar vi i Moseldalen igen. Vi lämnar Frankrike för denna gång och det är med sorg i hjärtat. Vi är riktiga frankofiler. Vi hade inte räknat med att stå gratis, men man sover gott när man gör det.
Vaknade vid 08.30 och hade +24,5 inne i bilen. Vi stod i skuggan och så ville vi ha det resten av dagen. Därför började vi titta runt efter en bra plats att stå på, för nu stod vi precis vid bommen och det kunde bli lite väl livligt för hundarna.
Men först ville vi fylla på vatten i tankarna och tömma toan. Den svenska husbilen vi såg igår hade också hamnat här. De kom bort när vi fyllde vatten. De bor nästan grannar med oss i Sverige, då de är från Svedala. Vi pratade om stoppet i Lyon, som de också hade fastnat i. Men de hade kommit ut ur staden tidigare och var här någon timme före oss. Nu skulle de vidare, men hade inte bestämt vart. Vi sade hejdå och åkte bort till den plats vi sett ut tidigare.
Vi står i skuggan av träden och mannen ringde bolaget som har hand om automaten och de öppnade upp kortet. Nu har vi gratis wifi och kan kolla bank mm. Det är fler som har problem att både komma in och ut. Troligtvis fler som ringt, för det kom ett par gubbar för att få ordning på automaten.
Det blev +31 på dagen och var väldigt gott med en kall öl. Men som vanligt blir det en aning tradigt att stå still en hel dag. Fem dagar kvar att vara ute på vägarna och vi åker vidare uppåt i morgon. Vi tittade på ”Allsång på skansen” och det var väl sådär. Bilden försvann och vi hörde bara ljudet.
Det ska bli skönt med en dusch innan sängdags. Lite lättare att sova efteråt.
+26 grader ute när vi vaknade vid nio på morgonen. En svag vind blåste och vi stod i skuggan av några träd, så det kändes riktigt svalt. Men det lutar rätt bra och det känns som att gå i lustiga huset på gröna lund, när man går fram och tillbaka i husbilen.
Efter vår frukost ska vi köra till en ställplats några mil norr om Lyon. Vi är på väg norrut och mot Tyskland. Inte en enda svensk husbil sedan vid atlantkusten. En sak är säker och det är att vi aldrig skulle vilja köra med en husbil med boggie eller en kabe som är 2,50 meter bred i Europa. Det går bra att köra sådana i Sverige eller om man kör motorvägar till campingar. Men då får man inte se så mycket av länderna eller städerna. Vår Mackan är perfekt att köra omkring med och det verkar många andra också tycka då vi sett många McLuis på denna resa.
Vi har kört på fina landsvägar genom Cotes du Rhone och njutit av utsikten. I en av byarna stannade vi och handlade, för vid tre var det dags att äta en bit bröd och rasta hundarna. Vid staden Vienne blev det köer och plötsligt såg vi en svensk husbil köra om oss i vänsterfilen. Det var en husbilsklubbare och det var riktigt roligt att se den.
När högerfilen stannade av helt tog vi också vänsterfilen och där var vår svenska kompis. De hade kört in i högerfilen och när vi körde upp bredvid vinkade och tutade vi som bara den och de gjorde likadant. Sedan körde de bakom oss i ett par kilometer.
När motorvägen delade sig körde de om oss och tutade, sedan svängde de av mot Strassbourg och vi fortsatte mot Lyon. Det susade på bra och snart skulle vi vara framme vid ställplatsen. Trodde vi ja. När vi kom in i Lyon blev det tvärstopp nästan direkt och vi kröp fram mot bron som skulle leda oss över Rhone. Det tog nog två timmar tills vi var där och då var det avstängt , så vi kunde inte komma över. Det var bara att fortsätta till nästa bro som Lennart hade hittat. Ytterligare ett par timmar tills vi kom dit och då var även den avstängd. Nu började vi bli lätt frustrerade och undrade vad som stod på. Jag satte på radion som inte gav någon information om olyckor eller annat. Nu var vi på väg tillbaka till infarten vi kommit in på. Ett par timmar till kröp vi och många andra bilister fram. Flera andra husbilar hade också hamnat i detta kaos.
Mannen kände att det började trycka på och ett toalettbesök var nödvändigt. Då körde en motorcykelpolis om oss och lite längre fram stod han med en mobil vid örat och vinkade av bilar. Japp, vi följde hans råd och kunde parkera på en gata så mannen fick lätta på trycket. Sedan följde vi bara med strömmen av bilar och insåg att vi hamnat i något slags arabkvarter. Lyon är en miljonstad, med hög brottslighet så vi stängde dörrarna då det gick i krypfart. Men vi kom inte ut ur staden, utan in i ett annat bostadsområde som påminde starkt om Rosengård i Malmö.
Hur i helkotta skulle vi ta oss ut härifrån. Jag tog fram kartboken och sade åt mannen att först måste vi köra österut och vi såg en skylt mot Grenoble. Efter ännu ett tag såg vi skyltar mot Paris, och vi skulle ju norrut så vi körde åt et hållet. Efter sju timmar var vi äntligen på väg ut ur Lyon och Lennart hittade en bro över Rhone som vi körde över. Då såg vi både poliser och gendarmer på motorcyklar som eskorterade ett gäng traktorer ut från staden. Då kom vi på varför det varit stopp i hela staden. Bönderna protesterar mot de usla priserna de får för sina varor och täpper helt sonika igen alla avfarter i städerna. Då blir alla fast och snurrar runt i flera timmar tills polisen lyckas mota bort traktorerna.
Nu susade vi fram på landsbygden och solen höll på att gå ned.
Halv elva på kvällen var vi framme vid ställplatsen Villafranche-sur-Saone N 45.58.22 E 4.45.4. Mörkret hade sänkt sig så vi kunde inte se så mycket. Man skulle lösa ett kort vid en automat och sedan skulle kortet sättas i automaten vid bommen. Men det fungerade inte alls. En holländare kom fram och ville hjälpa oss och berättade att det hade krånglat hela dagen med bommen. De hade haft turen att tösen i receptionen var kvar och kunnat öppna upp kortet åt dem. Men nu var receptionen mörk och öde. En tysk med husvagn kom och ställde sig bakom oss och gick bort och löste ett kort. Mannen pratade med honom och då ville han prova om hans kort fungerade och det gjorde det. Bommen åkte upp och vi körde in, men tysken blev kvar när bommen åkte ned. Så pinsamt.
Vi körde bort till en plats och ställde oss. Mannen tog ut hundarna och gick sedan bort till tysken som var lätt irriterad. Som tur var kom det en bil som löst ett veckokort och därmed kunde köra in och ut flera gånger. Han såg till att bommen kom upp och tysken kunde köra in på ställplatsen. Under tiden mannen varit vid bommen, gav jag hundarna mat och sedan var det dags för oss att äta något. Vilken dag detta blev! Det som vi trodde skulle ta fyra timmar hade tagit oss elva timmar och nu var vi rejält trötta. Funderar på om bönderna i Sverige gjort likadant under semestertider och vad som då hade hänt. Hade varit intressant att se.
Vaknade 6.45 när solen gick upp och sedan var det hopplöst att somna om. Det var varmt och flera andra husbilar åkte från ställplatsen. Troligtvis fler som inte sovit särskilt mycket i denna värmen. Mannen var uppe vid två inatt och då var det fullt med folk ute. Inte så konstigt då det var +29 både inne och ute. Vi kände att vi bara måste bort från denna tryckande värme och checkade ut, varefter vi körde ned till Canal de Midi som rinner genom Carcassonne. Där åt vi en snabb frukost och rastade hundarna. Det var så fuktigt och varmt att vi inte mådde så bra av det.
Vi åkte mot Beziers och den väg tartarerna tog sig in i Frankrike. Många borgar och ruiner fanns kvar efter deras framfart.
Molnen var mörka över Carcassonne och de hade lovat regn så det var kanske bra att vi åkte därifrån. Beziers visade sig vara en jättestor stad och vi kände att det skulle vara gott med en kopp kaffe, då vi inte fått någon denna morgon. Därför letade vi efter en Mc Donalds då vi kände att en bigmac skulle sitta fint till kaffet.
Men vi hittade ingen och gav upp och fortsatte mot Montpellier istället. Eftersom vi var lite kluvna om vi skulle åka till någon ställplats vid medelhavet eller köra uppåt landet, var det en bra stad att stanna på för att kolla väder mm. När vi kom fram till staden såg vi en Mc Donaldsskylt och styrde Mackan dit.
Gissa om det var gott? Kaffet satt som en smäck. Mannen kände att det inte var nödvändigt att titta på vädret. Våra hundar är inte vana vid denna stekande värme och vi ville inte utsätta dem för mer av den varan. +35 ute gjorde att valet inte var så svårt, vi skulle köra uppåt. Medelhavet finns ju kvar och det får vi besöka en annan gång då det är lite svalare väder.
Under dagen korsade vi floden Rhone tre gånger och körde genom flera vackra byar. Cote du Rhone är ett väldigt gott vin kan jag lova.
Halv sex körde vi in på ställplatsen i Montélimar N 44.33.54 E 4.45.24 . Automaten där man skulle köpa biljetter var förtejpad så om ingen kommer för att ta betalt står vi här gratis. Annars kostar det 4,10 euro/dygn.
Det är lite kuperat så för andra gången fick vi köra upp på klossar. Det blåste ordentligt när vi kom och var +33, men så kom ett litet åskväder och nu har vi +29. Det känns så svalt och härligt. Lite svag vind och nu mår vi äntligen bra igen. Hoppas det blir svalare till natten och att jag får in några tv-kanaler.
Nu är klockan 19.30 och vi har +28 så hundarna sover som stockar. Jag har letat ut en ställplats till i morgon, lite mer österut och ca 20 mil söder om Grenoble. Hoppas den blir bra för då stannar vi två dygn. Funderar på att köra lite tvätt i hinken när vi kör i morgon. Men det är inget jag behöver tänka mer på just nu.
