Ett riktigt oväder eller bara regn och vind? Man undrar lite vad det blir av det hela som de varnar för ska komma ikväll. Nåväl jag tänker varken ge mig ut på vägarna eller stanna utomhus ikväll så mig gör det inget. Det har börjat blåsa rejält och ni kan ju tänka er hur det blir på slätten utan alltför många träd som stoppar upp det hela. Varje landskap i Sverige har sina specialiteter och det jag upplevt är att många klagar på blåst.
När jag var yngre kommer jag ihåg höststormarna som kunde blåsa av taken på husen och när det lugnat sig gick man ut och tittade på alla träd som låg här och var. Detta var i Västerås som ligger i mälardalen. När jag bodde i Uppsala kunde det blåsa rejält och man gick inte gärna ut om höstar och vintrarna. Jag var glad att ha fått ärva min mormors pannofixpäls som var från anno datsumal. Men den var väldigt skön att ha på sig när det var kyligt ute. För den som inte vet vad pannifix är, så är det fårpäls som blivit behandlad så den inte är krullig. Man ser inte att det är fårskinn. Det var för övrigt min enda och sista päls.
I Luleå blåste det också rejält och då gatorna i den staden är väldigt raka kunde blåsten verkligen ta andan ur en. Eftersom det kan bli rejält kallt däruppe frös man ordentligt. Jag kan säga att -32 är inte att leka med och då gör det ont att andas in luften. Man såg ut som en michelingubbe med alla lager av kläder.I Norrköping var det lättare att leva i på vintern och blåsten mer human. Jag bodde inte där särskilt länge så det kan ju finnas vintrar då det är annorlunda.
Göteborg är en stad vid havet och det medför blåst av olika slag i stort sett varje dag. Jag bodde på Hisingen och det är beläget mellan Göta älv och Nordsjön. En av Sveriges största öar vilket jag inte visste när jag flyttade dit. Jag skaffade mig en hund efter fyra år där och det innebar ju promenader i alla väder, så blåsten kände jag av. En höst fick jag verkligen hålla mig i stolparna för att inte blåsa ned i vattnet. Mina fönster var ofta fulla av salt som förts med av vinden från havet. Man kan säga att det var en saltstänkt stad, åtminstone där jag bodde.
Här i skåne på gränsen mot Österlen finns inte särskilt mycket skog, utan mest åkrar då jorden är den bördigaste som finns i vårat land. Tyvärr innebär det att när det blåser så finns det inget som stoppar vinden. På vintern när det blåser och snöar blir det stora drivor på vägarna och svårt att ta sig fram. Så nu undrar man om det är det vi ska vänta oss ikväll. Än så länge har vi -1 och kraftig blåst, men det har inte börjat snöa ännu. Så börjar det blir det stora våta flingor och då kan det bli problem att ta sig fram i morgon. Tur att det är helg och de flesta inte behöver ta sig till arbete. För bor man i en by så är de flesta pendlare till någon av de större orterna runtomkring.
Mycket väder det blev här då. Men jag är lite faschinerad av det och hur det påverkar våra liv.
