Fyra dagar kvar av 2020

Annonser

Nedräkningen har börjat och det har svept in en kyla över södra Frankrike. Det är inte endast flygplan från Storbritannien som svept in. Nu är de stoppade som tur är men den muterade coronan har tydligen slunkit in i landet och nu hoppas jag att den stannar uppe i norr.

Jag har hållit mig inomhus största delen av dagen och ikväll har vi en sprakande brasa i spisen. Såhär i slutet på ett år tänker man lite tillbaka på andra år och vad man gjorde då. Här kommer ett litet urval av bilder som en återblick.

Vår älskade Unkas önskade God Jul 2015 från sin älsklingsplats. Soffan har vi kvar men Unkas finns i hundhimlen sedan över ett år tillbaka. En av de finaste hundar vi fått ha hos oss och det är vi glada för.

En Julafton 2016 som vi tillbringade med ”farmor”= svärmor och min pappa. Vi hade köpt jultallrikar hos dansken i Svedala och gick ner till Hermelinen med porslin och mat. Det på grund av att jag nu kunde och fick gå på min fot som jag bröt i augusti det året.

Inte mycket till vinter i december 2016 men Unkas och Kuma trivdes lika bra ändå. De två var riktiga kompisar och Kuma saknade sin vän oerhört ett tag efter hans död.

December 2017 kom det lite snö precis efter Julafton och vi hade roligt åt vårat nya tillskott Turbo som vi hämtade det året i september. Vi var ägare till tre hundar igen. Efter Nellies bortgång året innan hade vi nästan tänkt stanna vid två men har man haft tre i flera år så…

December 2018 snöade det ordentligt och Turbo lekte med Unkas i trädgården. Med min fot och mitt ben hade vi bestämt oss för att sälja huset och flytta. Detta var sista vintern med snö. En månad kvar och så flyttade vi ut i husbilen sista januari 2019.

December 2019 var H hos oss och vi grillade ute och det var betydligt varmare om dagarna än det vi har nu.

Några foton på det som varit. Visst har jag ännu äldre foton men jag tycker att det räcker med dessa. I år är vi ensamma med hundarna mitt i en orolig tid av pandemi. Man pratar om en tredje våg och en tredje lockdown här i Frankrike. Ska vi ännu en gång tvingas ha papper med oss när vi åker och handlar? Det känns lite tungt faktiskt.

En mycket positiv sak är att det är förbjudet att smälla av raketer här nere på grund av brandrisken. Istället använder man sig av ljusspel och musik. Jag säger bara tack, tack tack!

Var rädda om varandra och tänk på att inte sprida viruset i onödan. Kram….

Ja det var en måndag igen då

Annonser

Lite grått men ändå uppehåll mötte oss denna morgon. Så JR tog teslan till Super-U för att proviantera lite småttan och gottan. Jag stoppade lakanen i tvättmaskinen och förberedde frukosten. Då där när vi satt och åt såga jag att det hade börjat regna lite smått och sedan har det duggat hela dagen. Trist javisst men det är bara att gilla läget. Att älta väder ger inte någon glädje. Lakanen hänger tryggt i dressingroom med avfuktaren på. Bättre än torktumlare måste jag säga.

En gång i tiden hade vi denna vy utanför vårat biblioteksfönster. Närmare bestämt i 18 år och jag saknar inte den utsikten.

Vet inte hur många gånger vi gick denna väg under åren vi bodde i byn. Men det var många. Jag tyckte skåne var så fint på sommaren men vintern var erbarmlig. Nu fryser vi då det blir under 10 grader och kanske har vi blivit känsligare. Tur att vintern är kortare här nere i södra Frankrike.

Förra året körde vi till Marseille för att hämta H som tillbringade julhelgen hos oss. Vi passerade en ställplats som verkade vara välbesökt. Kanske ett resmål för oss i framtiden?

Är det bara jag som tycker att världen tycktes lite ljusare förra året?

Påskafton

Annonser

Varmt och soldis idag. Tog lite sovmorgon och Mr J vaknade piggare än på länge. Men golvet var mer grått än brunt och det var dags för städning. Turbo fäller just nu och det är väl inte optimalt i en husbil, men det gäller att hålla pälsen i skick. Mr J borstar henne varje dag och hennes päls är ändå rätt tacksam för det är bara att rulla bort håret och då får man bort det rätt lätt. Som Mr J säger så får vi inte deka ner oss utan hålla stilen. Haha…

Mr J cyklar varje morgon och köper baguette till vår frukost och idag kom en flaska med Rickard med också. Så dagen till ära ska vi göra Pastis som han aldrig druckit. Jag är väldigt förtjust i drycken som smakar lakris. Inga smällare har vi hört än så länge och det är vi väldigt glada över. I Anderslöv hade det nog både smällt utanför vår dörr och även varit skrän av ungdomar som inte varit helt nyktra.

Vi pratade igår om någon av oss ångrade beslutet att sälja huset och flytta ner hit till södra Frankrike. Trots att vi bott i husbilen tre månader så ångrar vi inte en sekund över detta. Visst hade vi kunnat åka hit och rekat först, letat hus och sedan kört hem och sålt huset. Men risken finns ju alltid då att just det hus vi hittat varit sålt när det varit dags att köpa här. Sedan vet man ju inte om man verkligen får så mycket pengar man behöver till det nya huset.

Men om vi inte känt till Langedoc så är rådet att åka hit flera gånger och köra runt. Det finns så många fina byar vid Centralmassivet och det man måste tänka på är att vissa ligger väldigt långt från affärer och andra saker man är van att ha nära. Vi har ju valt att hålla oss nere på slättlandet vid vinfälten och i en by som har allt vi behöver. Vår vardag måste fungera. Ska man ha sommarhus är ju premisserna annorlunda. Sedan har vi även hittat ett hus som vi kan åldras i. Ett enplanshus med trädgård för hundarna, vilket inte är det lättaste att hitta här.

Som sagt är det viktigt att tänka till när man ska flytta. Ha en plan och ett antal punkter som man vill att det nya stället ska uppfylla. Sedan ska man inte tro att alla tio önskemål kan uppfyllas, utan kan man pricka av fem får man vara glad. Glöm även hur ni bott i Sverige och tänk på att livet här är annorlunda. Vi hade ju bott 18 år i vårat hus och Mr J hade gjort det till ett väldigt fint hus. Standarden här är ju annorlunda än i Sverige och man måste se potentialen i det hus man köper. Nu har vi fått ett hus och trädgård, som vi kan forma till precis det vi vill ha. Lösa planer har vi redan som säkert kommer att ändras minst en gång. Men det viktigaste har vi, ett nytt fint kök, ett nytt fint badrum och en inhägnad trädgård på över 660 kvm till hundarna. Vi kan börja bo där så fort vi fått nycklarna i vår hand.

Men läs och häpna. Vi har ingen säng eller madrasser och vi behöver köpa en mickrougn. Kanske även tvättmaskin. Så vi planerar en tur till IKEA för lite inköp senare. Nya lakan behövs innan vi fått ner vårt bohag. Det får bli lite primitivt de första veckorna. Men så roligt och spännande.

Glad Påsk !!! ännu en gång.

Lite dagvill här

Annonser

Nu när Mr J slutat arbeta har vi båda blivit lite dagvilla. Måste tänka efter varje morgon vilken dag det är. Det känns som helg varje dag och det är ju positivt. Vi trivs med varandra och det bådar gott inför framtiden. Han frågade idag om jag skulle vilja att han börjar jobba igen och det kunde jag snabbt svara på att det var inte att tänka på. Vem skulle jag tjöta på om dagarna då. Har blivit van vid att direkt kunna berätta om mina tankar, istället för att vänta tills han ringer på dagen eller kommer hem. Nu är det perfekt.

Våra stunder på eftermiddagarna när vi sitter i biblioteket med våra äggmackor och ett glas öl, är så mysiga. Där avhandlar vi både politik, framtidsplaner och annat både viktiga och oviktiga saker. Det roliga är att vi är väldigt eniga om många saker. Men inte allt såklart.

Det är så skönt att slippa hålla tider utan bestämma själv över dagens timmar. Nu håller vi på att samla alla våra fonder och bestämma exakt när vi blir pensionärer. Vår guldålder inleds detta år. Snart är Mr J klar och sedan blir det min tur.

Under protest

Annonser

Idag är jag kallad till möte. Jag är ju så att säga mellan jobb som en del kallar det. Fast jag känner mer att jag befinner mig mellan jobb och pension. Min ålder är i en fas där arbetsmarknaden inte anser mig vara attraktiv. Men i gengäld så är inte arbetsmarknaden särskilt attraktiv för mig. Efter att ha haft ett och samma yrke i en massa år, känner jag att det kapitlet är färdigt. Nu vill jag göra annat, men andra vill tydligen inte ge mig chansen.

Nu är jag kallad till informationsmöte och ska möta förmedlare som försöker vara entusiastiska och andra arbetslösa som mår skit. Hade helst sluppit åka dit. Jag blir inte ett dugg peppad av dessa möten. Men man måste infinna sig för att få fortsatt understöd. Pengar som jag själv jobbat ihop till. Nåväl, jag kan offra en timme av min dyrbara tid.

Jag trivs bäst när jag får bestämma över mig själv och disponera min tid där jag vill och med vem jag vill. Men efter att ha arbetat sedan jag var femton ska jag lära mig hur man söker arbete. Intressant, har varit där tidigare och det är samma samma. Nu med alla arbetslösa ungdomar och flyktingar är det kärvt för alla. Så innan mötet sitter jag och funderar på jag ska studera vidare resten av tiden tills min pension. Undrar om man får studielån vid min ålder. Sedan är ju frågan vad jag ska studera till och jag funderar starkt på meterolog eller kanske brottsutredare. Det är väldigt ute att vara statsvetare idag så den utbildningen var bortkastad.

Jaja, jag har framtiden för mig haha.

Lätt regn och snart julafton

Annonser

Mild luft javisst, regn javisst. Gråväder med andra ord. Inte precis så att man hoppar jämfota och ropar jippie. Blir regnjacka idag med då och hundar som slokar med huvudena. Jul och Lucia känns väldigt avlägset. Faktum är att det inte är särskilt många dagar kvar till julhelgen. Vi planerar för hur vi ska fira den och känner att det kan vara sista gången för någon av våra föräldrar. Jag har grottat mig i minnen idag. Letar händelser som hände då pappa föddes för 90 år sedan. Tänkte skriva ned dem till honom och ge nästa helg då vi firar hans födelsedag.

Ska köpa ett fint kort och skriva ned allt i. Pappa kan inte komma ihåg allt som hände det år han föddes, så det kan vara roligt att få det på pränt.

Usch, ibland känns det jobbigt att en era snart är slut. Mamma borta, pappa borta och snart är det min tur. Hoppas det dröjer ett bra tag. Mannen och jag pratade om allt som skett i världen under de nittio år som våra föräldrar levt. Tekniken har ju verkligen utvecklats otroligt mycket. Det var faktiskt så att man använde häst och vagn när de föddes. Kom det en bil så var det stor sensation. Ja, jösses det är knappt att man fattar det.

Vi spann på vidare och det hisnade till lite när vi tänkte på om vi får leva tills vi blir nittio år. Hur ser världen ut då? Sitter vi framför datorer då eller kan vi projicera en tredimensionell bild rakt ut i luften? Är fibernät något vi använder? Man får nästan svindel när funderingar om framtiden snurrar i huvudet.

Bäst att dra på sig regnkläderna och kyla ned hjärnan i regnet och snart är det Jul.

 

Morgonfunderingar

Annonser

I  sommarens sista självande timmar, kokar det ute i Europa. Det pratas om flyktingströmmen och vad som bör göras.
Ena veckan träffas politiker i den ena staden och nästa vecka är de någon annanstans. Men av det blir det ingenting.
Jag undrar hur världen kan låta några idioter förstöra ett helt land? Människor flyr i panik och vet inte vart de ska. Bara att de måste bort från allt dödande.
Några länder tar mot tusentals varje vecka och vill hjälpa.
De länder som inte drabbas direkt av denna flyktingström vet inte hur svårt det är.
Varför kan man inte enas om en plan för omhändertagandet? Det räcker inte med att människor klarat sig undan krig, det finns ett liv efteråt.
Sluta prata, agera för framtiden!

Framtiden är här

Annonser

Vi ska få fiberkablar här i byn och det är informationsmöten var och varannan vecka. Mannen var ju på ett för en vecka sedan och eftersom de som håller i det inte hade en aning om att vår by är den största häromkring, höll de informationen i nästa by. Igår kom en ung man och ringde på och ville antagligen ha en påskrift på kontraktet. Näppeligen sade jag och tog informationen han hade med sig.

Nu ska det bli ett informationsmöte här i byn också. Men vi vet ju vad de ska säga, så vi avstår. Idag såg jag att en del tydligen skrivit på för fiberkabel. Eftersom jag bott här rätt länge vet jag att det är unga människor som gått på det. Vi skriver aldrig på ett kontrakt där vi inte får veta slutpriset. Man köper ju aldrig en bil utan att veta vad priset kommer att bli efter alla tillägg?

Tror man ska ha lite is i magen och se vilka andra aktörer som dyker upp här i byn. För en fiberkabel kan ge upp till tusen megabite och de som skriver på kontraktet nu får upp till 100 megabite. De kanske inte ens får hundra. Det där upp till, är lurt tycker jag. Därför undrar jag vilka som köpt in sig på de övriga 900 megabiten? Kanske telenor,tele2 och tre? För de är inte med i detta avtal. Kanske därför telia har så bråttom att få påskrifter på kontrakten? Man måste nämligen teckna kontrakt senast den 19:e mars. Till saken hör att de inte ska börja lägga kabeln förrens nästa vår. Varför så bråttom?

Med åren har man blivit mer kritisk och skeptisk till olika saker. Inte lika lättlurad som när man var yngre. Det jag har lärt mig att låter något för bra så är det det. Kostnaderna kommer med all säkerhet bli högre än de tjugotusen som utlovats. Mannen upptäckte att det tillkommer x antal hundra för att få in det i huset mm.

Jag fortsätter med mitt mobila internet ett tag till. Det fungerar superbra.

 

Byn in i framtiden

Annonser

Vi fick hem ett papper från Telia. Nu ska fiberkabel dras i byn och vill man bli uppkopplad kostar det si eller så. De skulle ha ett informationsmöte i församlingshemmet och vi bestämde att mannen skulle gå dit.

Efter att ha ätit köpepizza, åkte mannen iväg. Men han kom hem efter bara någon stund. I församlingshemmet här i byn var det syjunta och han hade ingen lust att delta. Inget mannen brukar syssla med på sin fritid. En snabb titt i pappret visade att det var i grannbyn informationsmötet skulle äga rum. Han gav sig åter iväg och eftersom jag inte hörde något mer antog jag att det blev rätt denna gång. Vilket det också blev.

Men då det kom så många fick de sitta i kyrkan istället. Efter en timme kom han hem igen och vi diskuterade vad som sagts. Kostnaden som de skrivit i informationen verkar inte stämma alls. Det är en grundkostnad för att dra kabeln utanför huset. Om man vill ha in den i huset kostar det x antal kronor per meter. Inget konstigt med det, men det jag opponerar mig mot är att om man vill ha fiberkabel måste man skriva på innan man vet slutpriset. Alltså ska man skriva på ett bindande kontrakt innan man vet vad det kostar. När man så har gjort det kommer de och tittar för att beräkna kostnaden. Dessutom måste 30% av byn skriva kontrakt för att ens grundpriset ska gälla.

Senast 19:e april ska det vara påskrivet. Vi har en månad på oss att bestämma om vi ska skriva på ett kontrakt i blindo. Om vi ska ha in kabeln till en viss dela av huset ska vi själva stå för eventuella kostnader på andra ledningar,rör och sedan själva ställa ordning tomten. Det innebär att kostnaderna kan bli hundratusen innan vi får in upp till hundra megabite.

I morse såg jag på lokaltv att ett annat bolag ska se till att hela skåne får fiberkabel. Jag frågar mig om det är därför telia hade så bråttom? Det är något lurt med det hela.

Behöver ja säga att vi inte tänker skriva på ett kontrakt i blindo.

Städpatrullen rapporterar

Annonser

Nu är det dammat överallt och avtorkat med våt trasa. Jag använder yes, som rekommenderas av alla städtanter. Mannen går runt med snabeldraken och rensar bort all päls från golven och mattorna. Bara torkning av golven kvar för mig att göra. En tvätt är avklarad och ligger i torktummlaren just nu. Måste även meddela att jag börjar bli rätt trött, då jag försökt publicera detta inlägg två gånger och misslyckats. Vet inte om det är internet explorer eller något annat som sjabblar. Men det är fruktansvärt enerverande.

Vi tog en kort paus för att vila ryggarna och prata om hur vi ska fortsätta att göra om kontoret. Nya paneler har kommit upp på fler väggar och jag ska beställa nya gardiner till fönstren. Jag vill ha mörkt röda och helst i sammet, för de faller så snyggt. Vet inte om jag får tag i det men jag ska göra ett försök att hitta de jag vill ha nu i veckan som kommer. Det viktigaste är att få ett kontor som är ombonat och ger en känsa av trygghet och välkomnande för dem som kommer hit. Inget vitt kalt kontor som får folk att bli nervösa och oroliga. Hemtrevligt ska det vara och något de gärna vill komma tillbaka till. De ska förknippa mitt företag med detta och då tror jag att det kommer bli framgångsrikt. Vi har ett mål att kunna arbeta tillsammans båda två med detta och det är min dröm. Den ska bli verklighet har jag bestämt.

Dags att fortsätta städa nu och torka golven. Men först ska hundarna få sin middag.