Etikettarkiv: veckor

Tre veckor kvar

Publicerat av
2
Annonser

Nu har vi tre veckor kvar att bo i detta hus och i stort sett är det bara köket som ska packas ned nu. Därför har mitt fokus varit på Mackan idag. När jag kliver in i husbilen sänker sig ett lugn över mig och jag vill bara köra iväg. Men idag har jag bäddat sängarna och plockat in våra handdukar och fler lakan på sina platser. Lade en tjock pälspläd på hundsoffan så Unkas får det varmt och gott när han sover där. Det kan bli kallt på golven och jag ska lägga extra plädar över mattan också.

Mr J ska köra ett lass till återvinningen också och nu har vi snart kört bort allt, tror vi. Men efter att vi har plockat ur köket blir det säkert ett lass till, misstänker jag. Vi trodde att det skulle bli jobbigt att flytta, men det är mer än jobbigt. Sortera,slänga och spara gör att huvudet jobbar för fullt och efter en dag säger kroppen att nu räcker det. Men nu ser vi ett slut och då går det lättare.

Mr J hojtade i morse att:”det står en gubbe och mäter våran dörr”. När han öppnade och gick ut fick han se köparen till huset och han har anlitat en smed som ska smida ett räcke vid trappan. Hjärtat hamnade på rätt ställe igen och vi fortsatte med vårat arbete. Ett räcke blir säkert bra och det har jag pratat om i många år.

Vädret är som ett vanligt vinterväder i skåne. Det är grått och duggregnar. För oss är det bättre än snö och vi klagar absolut inte. 

Snart får jag en helt annan utsikt än denna.

 

Förkylningstider

Publicerat av
1
Annonser

Hostmedicin inköpt och första dosen intagen. Alvedon för andra gången idag också intaget. Bomull i hela huvudet, men jag står upp och har fått gjort en del nyttigheter. Små fula snökorn försökte sig på att falla när vi var ute med hundarna idag, men min arga blick mot himlen fick det att upphöra. Jag hade nämligen bestämt mig för att rensa rabatten på framsidan nu när jorden är mjuk. Tog en kvart och en rygg som protesterade när jag var färdig. Men det har jag igen till våren.

Alla räkningar betalda och jag står fortfarande på plus, så vad gör man då? Jo, jag beställde ett par till snickarbyxor. Blev så förtjust i de jag köpte att jag slog till på ett par till. Lite unikt att jag inte behöver fålla upp byxbenen, utan allt satt som jag ville. Mjuka sköna byxor som ska värma i vinter. Synd att jag inte kan ha stråhatten på mig också, men då skulle väl grannarna ringa efter pling-pling droskan. Tanten har blivit ännu tokigare.

Vi laddar upp för ett Formel 1-lopp ikväll som verkar bli riktigt spännande. Jag har aldrig tyckt om att titta på sport, men detta har jag verkligen fastnat för. Tur att Mr J också tycker om att titta på det. Han behöver bli lite uppmuntrad efter sitt besök hos ”farmor”. Hon är sängliggande och känner inte igen någon. Äter ingen fast föda och har troligtvis inte många veckor kvar.

Men jag tänker minnas min svärmor som hon en gång var, sprudlande ,glad och kvicktänkt.

 

 

Rödhake 

Publicerat av
Svara
Annonser

Har precis gett hundarna mat och skulle öppna dörren till uterummet,så att de kan gå ut. Då får jag se en liten rödhake på golvet under bordet. 

För några veckor sedan var det en i uterummet och den försvann. Men mannen klagade på att det var fågelskit i uterummet och att det var mer för varje gång han gick ut där. Nu är jag rädd för att den lilla fågeln varit där länge. 

Ringde till mannen som skyndar sig hem. Han måste hjälpa fågeln ut. Den verkar inte matt och det kan bero på att vi har vatten i brunnen och det är insekter i uterummet. Men jag vet inte om rödhakar övervintrar i norr eller flyger söderut. Så nu måste den få en chans att hitta dit han ska. 

Ny vecka i oktober

Publicerat av
Svara
Annonser

Min nionde vecka med bruten fotled har startat och det är den andra veckan utan gips. Jag har vant mig vid att inte ha gips och tillvaron är mycket smidigare. Jag tränar regelbundet varje dag och det som är svårast är rörelserna i sidled. Tar tar emot och gör lite ont eller lite, det gör väldigt ont ibland och jag vet inte hur mycket jag törs tänja. Det är väl den svåraste biten i detta. Något annat jag reflekterat över är att som patient får man inte veta vad som händer med skadan och i mitt fall foten. Jag upplever ju att det knäpper till inuti den och lite andra fenomen som jag inte har en aning om vad det är. Det hade varit nyttigt att få veta vad som händer under läkningen och hur tuff jag kan vara i min träning.

Jag har fått ny tid för röntgen och undersökning nästa vecka och gissa om jag kommer att fråga en massa då. Sist sade läkaren att allt läkt som det ska och är det fortsatt bra, måste jag veta hur jag ska träna i fortsättningen och om jag ska tänja trots att det gör ont och tar mot. För det känns som att jag har ett band tvärs över foten som inte är speciellt töjbart. Hoppas att svullnaden går ner ännu mer snart. Jag är väldigt svullen vid ankeln fortfarande och det är där det stramar som tusan.

Funderar även på vad för slags skor jag ska kunna ha om och när jag får börja stödja på foten. Det hade varit toppen att få gå ute, om så bara en kort bit. Snart har de tio veckor gått som de sade att det skulle ta innan jag ens får stödja på foten. Så nu hoppas jag att min rehabilitering fortsätter framåt med nya rörelser och steg.

Från att ha sett ut såhär:

Med gipsad fot:

Till att stygnen är borta och även gipset:

Ärren är bara röda idag, utan sårskorpor och stödstrumpan har gjort att svullanden vid tårna har lagt sig.

Det har tagit tid och tålamod, men det går sakta framåt och jag ska villigt erkänna att ibland blir jag otålig. Men läkning tar tid. Att jag kommer att bli återställd är det jag måste tänka på. Det hade ju kunnat bli så att jag aldrig kunnat gå på foten igen. Kanske har jag en skyddsängel som ser efter mig?