Texten klar till i morgon och jag är nöjd.
Den kan läsas på vår hemsida om några dagar. Har ingen aning om vad de andra skriver.
Nu ska det sovas för i morgon är det fredag och det är skitkallt ute.
Sitter just nu och knåpar med text som ska skickas in i morgon och nu har jag fastnat. Eftersom det är en text som inte ska kunna ändras i brådrasket så vill jag att den verkligen ska bli bra. Har precis bestämt mig för att ta lite hjälp av mannen senare, för att få kritik på det jag hittills skrivit ned. Alltid bra att få någon annans synpunkter. Men jag ska få ihop det sista innan dess.
Vi fick några underbara promenader idag då solen lyste så skönt och det bara var -2 ute. Träffade trevliga människor också och fick en pratstund. Så min dag har varit väldigt bra och hundarna verkade trivas enormt ute. De fick leka lite med andra hundar och nu sover de som barn på golvet. Nu kan jag börja tro på våren trots allt man läst i tidningarna om att februari också ska bli en väldigt kylig månad. Men det gäller kanske inte hela landet.
Dags att ge sig i kast med texten igen då. Får ju bara vara 120 ord långt totalt och det gäller att formulera sig så att det man vill ha sagt kommer fram. Inte svammla en massa utan jag byter ut ord till andra och gör om meningar hela tiden. Men som jag skrev så blir man lite blind efter ett tag och nu när jag lagt den åt sidan ett tag, har jag nya ögon och antagligen blir det fler ändringar.
Texten som han skriver är så vacker att det gör ont i mig. Han verkar verkligen leva varje minut av dygnet och har förmågan att skriva ned det han känner. Jag kan inte ens sätta mig in i att vänta på hur allt tar slut. Veta att tiden snart inte kan räknas i dagar längre. Kan inte greppa de tankarna och kanske inte ens törs försöka.
”Lev livet snabbare, så tar det fortare slut!”
Människan är oerhört nyfiken på vårat ursprung och hur vi uppstått. Därför uppkommer det hela tiden nya teorier och religiösa sekter. En del hävdar att vi härrör från någon annan planet i rymden och hänvisar till meteroiter, med fossiler av växter. Andra till att jorden knuffats närmare solen och därmed kunde liv uppstå.
Men kommer vi någonsin få veta sanningen i detta livet? Det är kanske så att vi har ett liv efter detta och först då får veta hur det ligger till.
Människan har alltid sökt svaret på vad som är meningen med livet och döden.
Jag tror att alla egentligen vet det och att vi borde söka svaret inom oss.
Den sanning just du kommer fram till är den rätta för dig. För vem kan bestämma vilken sanning som är rätt?
Präster och höga religiösa dignitärer har försökt bestämma vad som är rätt, men varför ska de sitta inne med den kunskapen?
Jag säger som min mamma brukade säga: var och en blir salig av sin tro.
