Äntligen dimmfritt

Annonser

Idag är det som att man kan andas igen då dimman släppt. Det känns precis som jag gått med en plastpåse över huvudet i flera dagar och nu är den av. Därför ser jag verkligen fram mot dagens promenader, för jag går ju alltid två vändor. Det blir så när man har två stora hundar. Kuma och Nellie gick alltid tillsammans och förra veckan var han lite vilsen och konfunderad. Han är skygg och tidigare kunde han gömma sig bakom henne. Nu är det bara han och jag som går ute på vardagarna. På morgnarna går han bakom Unkas och även på helgerna. Tryggt att ha brorsan som skydd. Men nu ska vi gå ensamma och han har börjat bli lite djärvare. Roligt att se hur han njuter av våra promenader.

Det blåser lite idag och jag hoppas att hundarna inte blir lika smutsiga som igår. Annars är det inte så mycket som ska hända idag. Ska ta in posten strax och bädda sängarna. Unkas ligger och sover i dem just nu , precis som varje morgon. Därför väntar jag alltid med att bädda. Vi har våra rutiner och så ska det vara. Idag ska Unkas och jag gå förbi tobak, för att köpa kvällstidningen åt pappa. Han behöver ha den för att kunna spela dagens dubbel. Unkas tycker att det är väldigt spännande att gå in i tobaken, ibland lite för nyfiken för min smak. Men oftast är han superduktig och sitter snällt innanför dörren när jag betalar. Sedan får han en pepparkaka av pappa när vi lämnar tidningen. Men innan vi går hem till pappa, brukar vi ta en tur runt byn. Något som Unkas verkligen tycker är roligt.

piffad Unkas

Dagen före dagen före dopparedagen

Annonser

Nu närmar sig julafton med stora steg. Igår sade min stegmätare att jag gått över trettontusen steg. Det kändes när jag väl kom hem, för svetten lackade och jag fick knappt av mig tröjan jag hade på mig. Den var som klistrad vid kroppen. Men det tar jag gärna eftersom pappa fick komma ut en sväng. Först rullade vi till affären så han fick handla lite bullar och dricka. Sedan var vi i minneslunden och tände ett ljus för mamma. Då hade det börjat mörkna ute och blev riktigt stämningsfullt.

Det var visst den mörkaste natten på året och nog var det svart ute. Märkte det då Kuma gnydde vid fyra och ville gå ut. Han behövde göra lite affärer i blåsten och mörkret. Det var skönt att krypa under täcket efteråt. Vet inte varför han behövde ut, men det kan bero på att han äter kortisontabletter just nu. Vi beslutade att köra en andra kur så att han verkligen blir av med problemen. Nu har han tappat alla gamla klor som var så sköra och nya små kommer sakta men säkert. Vi hoppas verkligen att de ska vara starkare.

Mannen jobbar sista dagen detta år och sedan är han ledig. Ska bli skönt att slippa stiga upp så tidigt i några veckor. För just nu är vi alla väldigt trötta.

Lugn onsdag

Annonser

Idag tar vi det lugnt och denna förmiddag kan hundarna äntligen sova. Nellie har varit i höglöp några dagar nu och jag fått vakta på henne.
Den som haft mest jobbigt är Kuma som kvittrat som en kanariefågel. Han har svassat runt Nellie och inte fått någon riktig ro.
Nu har hon äntligen börjat fräsa ifrån och lugnet är åter här.

Som synes är ändan åt rätt håll nu.

Redan mörkt!!

Annonser

Men vart tog den här dagen vägen då? Ok, vi tog sovmorgon till nästan tio i morse. Kuma blir lite trött av tabletterna han nu får så vi får sova lite längre. Nu kan han sova bra och vi hade hoppats på att klon skulle lossna idag när vi var ute, men det har den inte gjort. Bara att avvakta och se om den gör det. Kuren är färdig på onsdag och om klon är kvar åker vi till veterinären för att ta bort den. Det blir ännu en dos kortison efter det och sedan hoppas jag att han slipper detta. Nu håller nya klor på att växa ut där han tappat tidigare och när jag tittar efter verkar de vara hårda och fina.

Nu längtar vi mest till nästa sommar och alla lata sköna dagar i Mackan. Inga måsten och värkande ryggar. Jag dras med falsk ischias så fort det blir kallt ute. Det gör ont att gå och knepet är att stanna med jämna mellanrum för att lägga all tyngd på det ben det värker ned i. Efter några gånger är värken såpass att jag klarar bägge långrundorna med hundarna.

Det jag tröstar mig med nu är att vi är en vecka närmare vintersolståndet och då går vi mot ljusare tider. Har fått nog av allt grått nu och svart.

Ingen bra lördag

Annonser

Kuma är lite låg idag. När vi kom hem igår från promenaden hamnade han lite snett med en tass.
En klo som inte tillhör de nya som växer ut, lossnade och det gjorde ont. Han grät i min famn och det blödde lite.
Vår veterinär skrev ut remadyl och nu är han trött. Men har inte ont längre och slickar inte på tassen.
Om klon inte ramlar av tills onsdag, så åker vi till veterinären och tar bort den. Troligtvis har den varit lite lös ett tag, för det växer ut en ny bakom den.
Förhoppningsvis är det den sista klon som ska bort.
De nya som växer ut verkar starkare.

Min kalenderpojke i November

Annonser

Kuma får bli min kalenderpojke denna månad. Jag håller tummarna att hans slo är på väg att försvinna. Han har inte tappat några fler klor sedan han började med kortison och fettsyror. Nu är kuren med kortison slut och på torsdag ska vi på ny kontroll hos veterinären. Han är lika glad som alltid och pratar väldigt mycket om dagarna.

Återbesök hos veterinären

Annonser

Idag är Kuma på återbesök hos veterinären. Han är nyborstad och fin. Alla klor sitter där de ska och ingen är loss efter de två som lossnade tidigare. Vi fick ett recept på kortison som vi inte har hämtat ut, då vi vill veta mer varför han skulle ta dem. Hoppas vi får klarhet i det nu. Annars är Kuma som vanligt och rycker inte bort tassen då jag tar på den. Har kollat klorna och ingen är lös. Så vi tror inte att det var kloröta han hade eller har. Kanske lite för långa klor efter semestern och vi hade bokat tid för klippning precis när en klo sprack. Sedan lossnade den tumklo (det som en del kallar sporrar). Jag tror att han fastnade med den i vårat höga gräs. Hoppas vi slipper kortisonet.

Hallå nu är det helg!

Annonser

Alla gjorten är gjort och måsten åtgärdade. Jag sitter med ett glas rött och kopplar av tills mannen kommer hem och vi ska äta middag. Då kommer funderingarna och jag saknar den tiden då pappa kom på söndagsmiddag, nyduschad och luktande av rakvatten. Rena kläder och helt självgående. Idag har jag som vanligt varit hemma hos honom, duschat och bytt kläder. Bytt lakan i sängen och smort in hans rygg och fötter. Han har inte kraften eller orken att sköta allt själv. Benen orkar inte och kroppen är inte så rörlig längre. Hur gammal han är? Han fyller nittio år om två månader. Nu är han i slutet av sin levnadsbana och är helt medveten om att det tyvärr blir såhär. Problemet är att han inte är lika gammal i huvudet. Där är han inte mer än sjuttio år och helt vid god vigör. Det är tufft både för honom och mig, men vi kämpar på.

En annan som verkligen är på topp igen är Kuma. Idag mår han så bra att han tar hoppsasteg. Han är jätteglad och det tyder på att alla ontar är borta och illamåenden. Nu ska vi ta helg och bara ha det bra tillsammans.

Dagens Kuma rapport

Annonser

Igår kväll började Kuma bli sitt vanliga jag. Hans små pip tystnade och kurrandet kom istället när man pratade med honom. Ja, han är en mycket verbal hund som gärna svarar när man pratar med honom. Idag när vi vaknade var han vår solstråle och log hela morgonpromenaden. Han dricker vatten igen och började i morse med det. Riktigt törstig var han och därför har jag haft öppet till trädgården hela dagen.

Visserligen tror han att nu kan vi gå ut på landet igen, men tycker det är ok när jag svänger in på den lite kortare vägen. Så mycket ork har han ändå inte och jag vill inte riskera att hans tassar blir skadade. Det var roligt att han kände igen sig idag, för igår var han lite osäker. Men idag hade han inte lika bråttom hem och tog sig tid att nosa både här och där.

Mannen ringde veterinären och de kom överens om att Kuma ska komma på återbesök den 1:a oktober istället för på torsdag. Hans antibiotikakur är ju på tolv dagar och innan dess kan man inte ge honom något annat. Så nu får jag hålla koll på hans klor och tassar. Håll tummarna för att allt blir bra.

För övrigt längtar vi redan till nästa vår/sommar. Låt hösten/vintern gå fort och bli mild.