Mardrömmar

Annonser

Inatt har jag vaknat flera gånger och det är inte endast värmen som varit orsaken. Fast jag varit blöt av svett varje gång. Nej, jag har drömt om en galen kvinna. Igår såg vi nämligen en av semifinalerna i eurovision och där var kvinnan jag fick mardrömmar om. Israels bidrag var det som fick mig att drömma så hemskt. En kvinna i galna kläder med ögon som var ännu galnare kluckade och sjöng osammanhängande. Jag har ingen aning om vad hon sjöng om, utan såg bara dessa galna ögon.

Någon av mina facebookvänner hade visst grepp om texten, antagligen från någon artikel om vad den handlade om. För jag kunde inte få något vettigt ur framträdandet. Nåväl, denna kvinna med de galna ögonen och kanelbullar på huvudet jagade mig i natt. Kanske är det någon form av clownskräck jag fått? Obehagligt var det i alla fall. Nu gick Israel vidare till finalen och jag har en inplanerad kisspaus då.

Jag hoppas på en roligare semifinal på torsdag, då vår Benjamin ska framföra sin låt. Men misstänker att det blir en del kalkoner då också.

Nu återgår jag till att njuta av värmen och sommaren vi fått. Svag vind gör att det är riktigt behagligt ute. 

Som en mardröm

Annonser

Snart rymmer jag på riktigt. Hoppas alla snö och vinterälskare är lyckliga nu, för jag har mardrömmar. Det snöade i morse när vi vaknade!!!

Inte undra på att jag drömmer om sälar i isvakar och snöberg. Den drömmen slutade med att jag packade allt i hela vårat hus och flyttade. Fick nog när vägen utanför huset var is och sälar kom upp ur vakarna. Det var igår natt.

Denna natt drömde jag om att vi var vid en strand troligtvis i Spanien. Vi sprang upp och kastade oss i en barnpool, fylld med skum. Därifrån i en simbassäng där vi crawlade runt. Jag behöver väl inte nämna att det var solsken och varmt. Vår H var med och han ville tillbaka till Barcelona. Så vaknade jag och såg mardrömmen utanför fönstret.

Igår pratade vi om att plocka av pyjamasen från Mackan, men idag partar vi inte alls om att göra det. Vi torkar tassar och trevar oss fram i dimman som ligger likt en våt disktrasa över byn. Inte ett dugg inspirerande.

Däremot är detta mer i min smak.

 

Mardrömmar

Annonser

Skrev ju tidigare att jag vaknar av mardrömmar de senaste två nätterna. Jag förstår inte varifrån jag får dessa drömmar då jag varken sett skräckfilmer eller läst något sådant. Men eftersom de ger mig obehagskänslor, måste jag skriva av mig dem här.

Vid tretiden i natt vaknade jag av att jag hade en rätt stor båt. Liknande en fiskeskuta där x antal ryska barn i åldern från fyra upp till tio var ombord. De hade jag fått till hjälp i något uppdrag som jag skulle göra. Det blev lyckat och nu skulle barnen lastas över till ett stort fartyg där det redan var massor av barn. Jag frågade vad som nu skulle hända med dem och fick till svar att de skulle utföra ett större uppdrag, för att sedan få somna in. Jag visste att det inte var något jag kunde göra då det inte var mina barn, utan de tillhörde den ryska staten. I den känslan vaknade jag och hade svårt att somna om.

Men tydligen somnade jag och kunde hitta en bra ställning för min fot också.

Så vaknade jag vid sextiden i morse och då var drömmen hemskare. Jag var fångvaktare i ett fängelse och skulle förbereda en kvinna för avrättning. Jag förde in henne i ett rum med en brits där hon skulle spännas fast. Först skulle hon rakas och jag tyckte att det var synd om henne att hon skulle behöva göra det, när hon ändå skulle dö. Men jag sade till henne att det var bara att gilla läget. Där vaknade jag och kunde inte förstå att jag kunde säga så till någon som skulle avrättas. Kände mig fruktansvärd hemsk.

Jag hade liknande drömmar igår och nu känns det en aning obehagligt att gå och lägga sig ikväll. Den enda vettiga förklaringen jag har är att det är nervtrådarna i foten som skickar upp impulser i hjärnan och framkallar dessa drömmar. Men nu vill jag drömma något finare och gladare, tack.

Vanlig tisdag 

Annonser

Regnat inatt igen och hundarna vill inte vara ute. Lika bra att stänga dörren ut till trädgården. 

Jag har konstiga mardrömmar om nätterna just nu. Det har börjat denhär veckan och jag tror att det är foten som spökar. När jag vaknar så sticker det på något ställe i den. Jag hoppas att det är nervtrådar som håller på att läka ihop. Hade liknande drömmar och stickningar tidigare också. Men så slutade det och jag sov gott ett tag. 

Men hundarna sover gott. Jag hoppade till då det dansade till och Kuma tittade undrande på sängen. Han ramlade ner från den och vaknade på golvet. Unkas orkade inte ens reagera. 

Måndag vecka 5

Annonser

I fem veckor har jag haft foten i gips och hoppat fram här hemma. Vissa dagar går det bra medan andra känns otroligt jobbiga. När kroppen är stel på morgnarna och man ska hoppa för att komma in på toaletten, eller resa sig upp från en stol, vill jag ibland ge upp. Jag sover inte så bra om nätterna då jag inte kan ligga som jag vill. Därför vaknar jag av mardrömmar och värk i foten. Sedan tar det ett bra tag innan jag somnat om igen. Men nu är jag halvvägs på de tio veckor läkarna sade att det skulle ta. Därför känns det ändå bra idag.

Men nästa vecka kommer jag att vara nervös inför återbesöket och besked om hur läkningen går. Jag har försökt att sköta mig och ha foten högt, röra på tårna och inte ens nudda foten vid golvet. Faktiskt har jag nuddat tårna vid golvet någon gång bara för att känna hur känseln är i dem. De känns mer normala nu och är inte så väldigt svullna.

Mitt liv rör sig runt min fot just nu och ibland känns det tradigt. Men så blir det väl när man skadat sig eller fått någon sjukdom. Igår kände jag mig riktigt nyttig då jag sittandes strök skjortor åt mannen. Något kan jag ju göra ändå och även om foten värkte när jag var klar så var tillfredställelsen större av att ha klarat av en syssla.

Nu tar jag en dag i taget och känner att det bara måste bli bättre hela tiden. Äter ju bara Alvedon mot värken och endast den dos per dygn som de skrev att jag får ta. Det är jag väldigt stolt över och inte en enda gång har jag fallit för frestelsen att ta en starkare tablett. Nu vet jag inte riktigt vad för biverkningar dessa starka tabletter kan ge när man slutar med dem, men misstänker att mina drömmar kan ha med tabletterna att göra. Eftersom de kan göra mig beroende av dem vill jag inte ta dem mer.

Detta blev ett inlägg med mycket sjukdom och jag lovar att lämna det nu.

Det ingen pratar om

Annonser

Min svärmor kallas farmor så det kommer jag att skriva från och med nu. Hon är nittio år gammal och var yrvaken uppe mitt i natten för att dricka vatten i köket. Eftersom hon går ganska bra tog hon inte rullatorn med sig den korta vägen. Nu blev det så illa att när hon skulle sätta sig på en stol, så föll hon rakt ned i golvet. Hon lyckades ringa på hjälp då hon har trygghetslarm. Det visade sig att hon brutit lårbenshalsen och en operation var nödvändig. Den utfördes omgående och på lördagen var hon vaken efter narkos. Jag pratade med henne i telefon och gjorde upp om att vattna blommor och ringa städhjälpen. Allt var frid och fröjd. Mannen och pojken skulle besöka på söndagen.

Nu kommer jag till något som jag aldrig hört om tidigare. Innan mannen åker iväg på söndagen ringer han sin mor och blir rätt paff. Farmor var helt snurrig och sade att spindlar klättrade på väggarna och att de försökte förgifta henne. När han kom till sjukhuset var det rena cirkusen. Farmor hade hallucinationer om karlar som styrde lamporna i taket med fjärrkontroll och folk som kom in med slangar och skulle gasa ihjäl henne.

Mannen pratade med ansvarig sjuksköterska som inte vågade sig in på rummet där farmor ligger. Hon berättade att detta var ett vanligt fenomen efter en stor operation. Men det berättade man sällan för anhöriga. Som tur var lyckades personalen ge farmor en lugnande spruta innan något hemskt hände. Men vi fick några fruktansvärda samtal från farmor innan det skedde. Det var som ur filmen exorcisten och hon verkade besatt. Jag fick mardrömmar på natten och mådde inte så bra igår. Vår älskade farmor som är så go och rar, var helt förbytt.

Jag pratade med min pappa som också gjort en sådan operation. Han berättade att han hade haft liknande hallucinationer, men tagit de lugnande tabletter de gav honom, för att sedan sova i ett och ett halvt dygn. Jag fick inte veta ett smack om att han haft det så förrän jag berättade om farmor för honom. Han vill aldrig vara till besvär och ville inte oroa mig.

Men enligt vad mannen erfar från samtalet med sköterskan på MAS, så är detta väldigt vanligt än ovanligt. Det hade varit bra om vi fått reda på att det kunde hända och varit förberedda på hur vi skulle hantera allt.