I morse kunde vi se på tv att Mona Sahlin sökt nytt arbete på SI som är en socialistiskt organisation med verkan på internationell nivå. Förra jobbet hon sökte gick till en annan kandidat. Frågan är om hon har en chans att få detta. I de tal som hon hållit på engelska kan jag inte påstå att hon behärskar språket särskilt väl och det är en förutsättning att arbeta på internationell nivå. Sedan undrar jag om hon har gjort sig tillräckligt bemärkt i internationella forum, för att hennes ansökan ska beaktas.

Socialdemokraterna har som regel att lyfta fram folk från de egna leden, vid tillsättande av olika höga poster i partiet. Det är ofta människor som börjat arbeta fackligt och visat sig lojala mot partiet. Som Löfvèn vilken tagit sig upp via fackligt arbete. Så gör man för att ha förankring i arbetarleden och det är ju lovvärt. Men ute i världen finns många socialister som har hög utbildning och där smäller inte solidaritet lika högt som i Sverige.

Mona har som många andra politiker fått avgångsvederlag och därför inte behövt bry sig om att söka nytt arbete på stört. De kan i lugn och ro fundera på sin fortsatta karriär och sovra bland utbuden. Ofta har de väl fått erbjudande nationellt genom kontakter och det har väl säkert hon också fått. Men om man har högre ambitioner vilket Mona verkar ha så duger de inte. Jag har svårt att se hur hon ska kunna konkurrera med andra kandidater från övriga världen. Tiden rinner verkligen iväg för henne och man undrar lite hur det ska gå för henne.

Det kan aldrig vara lätt för politiker som suttit i riksdag och regering, att gå tillbaka till det arbete de en gång började med. Till skillnad från de som haft chefsjobb eller eget företag då de blev värvade, är varken lönen eller arbetet i paritet med det politiska. Har man tänkt sig att få ett toppjobb efter sin politiska karriär och inte får det måste livet kännas tufft.

Vad vill jag säga med detta inlägg?

Jag vill poängtera detta att utbildning är viktig och att solidaritet kanske inte är det viktigaste när man ska tillsätta politiker. Att enbart dana dem i de egna leden från tidig ungdom är kanske inte av godo. Jag vill absolut inte misskreditera Löfvèn som oduglig för att han så att säga gått den långa vägen. Men för att få toppjobb på internationell nivå måste man ha gjort ett avtryck i historien och ett väldigt bra jobb som politiker. Så bortröstade medelålders kvinnliga partiledare utan utbildning måste ha väldigt bra kontakter för att få bra jobb i den fortsatta karriären. Det ska bli väldigt intressant att se var Mona Sahlin hamnar tillslut.