Ute på vift

Annonser

Idag är det andra dagen vi har varit ute och haft saker för oss. Igår fick vår mäklare expressbrevet från banken och vi stämde träff vid Lidel i Beziers. När vi ändå var där passade vi på att göra inköp. Mr J var även in i djuraffären och köpte tuggpinnar till hundarna. Turbo fick en ny sele som hon verkar trivas med.

Mr J har haft stora funderingar på hur och om våra munstycken till gasolpåfyllningen fungerar. Jag letade fram en bensinmack som säljer Gpl, med hjälp av google maps. Men Mr J fick inte fart på tankningen trots att munstycket verkade vara rätt. Resolut hoppade jag ut och det var bara att trycka på den gröna knappen så började tankningen. Det gick fort och lätt, samt är bra mycket billigare än att byta ut tuberna. Därför kom vi tillbaka till vår ställplats sent och jag var trött och hundarna var trötta. Glömde helt enkelt att skriva något inlägg efter den dagen.

När vi var på väg till ställplatsen igår ringde vår bilförsäljare och han har sålt Madame till det pris vi begärt. Nu var det bara så att vi har en bilnyckel med oss, då vi inte tänkte sälja jeepen från början när vi körde hit ned. Det beslutet har växt fram ju mer vi kört här nere. Så idag behövde vi köra till ett postkontor. Vi ordnade ett fint paket för nyckeln och körde in till Vias efter lunchstängningen. Det var bara det att just det postkontoret hade stängt idag.

En lapp hänvisade till Serignan eller Portignares och Mr J ville köra till den förstnämda byn trots att vi hade närmare till den andra. Jag ville inte opponera mig så därför satte jag Lennart på Serignan. Första vägen in i byn var nono för oss då husbilen är för tung för den bro vi måste över. Då försöker vi en annan väg och där är vårat ekipage också för tungt. Inte en chans att ta sig till posten där inte. Då säger Mr J att vi kan försöka med Valras plage som är nära. Det trots att vi av erfarenhet vet att det är väldigt trånga gator som vi har svårt att köra på. Mycket riktigt posten där ligger mitt i hela gyttret och vi vänder efter mycket bestyr.

Nu gäller det att lotsa ut Mr J innan han får spel och vi kör mot ställplatsen i Vias. Ska vi inte prova Portignares dristar jag mig till att föreslå. Den byn ligger ju på vägen. Mr J ger med sig och jag lyckas lotsa oss ungefär 50 meter från posten. En ypperlig parkering vid turistbyrån och sedan tar jag täten till La Poste. En lycklig Mr J går sedan även med på att gå till Pharmacia som jag frågade vägen till inne på posten. Det tar ca 5 min att gå dit och innan vi ser skylten vill Mr J vända, men jag står på mig. Där vid vårdcentralen blinkar det gröna korset.

Summa summarum så fick vi gjort alla de ärenden vi tänkt oss idag. Tur jag gick med Mr J för han hade aldrig hittat tillbaka till husbilen själv. Snacka om uruselt lokalsinne. Ibland skulle jag vilja fästa en röd flagga i en stång på honom. En sådan där som barn har på sina cyklar så föräldrarna ska se var barnen är. En gps-sändare vore kanske inte heller så dumt. Men nu står vi stilla i några dagar som tur är.

 

Frost ute

Annonser

Det har varit minusgrader under två nätter nu och det är i och för sig bra. Vi slipper torka tassarna på hundarna. De följer oss förundrat när vi plockar ner taklampor och bär ut lådor i garaget. Där är det rätt fullsmockat nu, då vi är inne på 41 lådor. Några till blir det när jag i morgon ska packa vardagsporslinet och glasen. Inte så mycket kvar i skåpen nu så det är en dags jobb.

Vi har lyckats bli förkylda båda två och det är mindre roligt. Men sådant går ju över som tur är. Idag kör jag tvättmaskinen för fullt med det sista av badlakan och handdukar som ska packas ned. Nu använder vi sådana som ska kastas efter sista veckan. Det gäller att planera så allt klaffar när flyttgubbarna kommer. Sedan ska det bli skönt att ta det lugnt och samla ihop sig ett tag. Vi har lite att ordna för våra gamlingar så de inte behöver sakna något. Kanske behöver vi köpa något till oss också. Men allt sådant skjuter vi på tills vi inte har flytten att tänka på. När möblerna är hämtade och magasinerade kommer det att kännas bättre.

Lite segt känns det nu på slutet och vi är trötta varje kväll. Men nu är det 12 dagar kvar här i byn och sedan flyttar vi på oss. Vi stannar här tills huset är städat och nycklarna ska lämnas till nye ägaren. Plats är bokad på camping och där ska vi hämta nya krafter och planera för fortsatt färd.

Hittade en bild med den gamla klädseln i husbilen. Nu har vi nya fina läderöverdrag som är lättare att hålla rena. Det mesta är klart i bilen, förutom att Gamla Berta inte är påhängd. En cykel är alltid bra att ha med sig för att göra inköp. Då slipper man bära alla kassar i händerna. En extra toakasett har vi också i en låda på cykelstället. Man lär sig en hel del efter att ha varit ute på vägarna i fjorton år. Så länge har vi haft husbil och innan dess var det husvagn i fem år. Vårat andra hem som nu blir vårat enda hem ett tag.

 

Hemma igen

Annonser

Allt inplockat från husbilen, hundarna har fått mat och Mackan står på sin plats. Glada hundar rusade ut i trädgården och Turbo sprang glädjevarv runt bigarråträdet. Jag och Mr J har sorterat våra kläder och maten. Vi är riktigt duktiga på att både stuva i husbilen och ta in allt i huset under kort tid. Efter många år har vi rutiner som gör att det går fort och smidigt.

Vi köpte hamburgare på hemvägen som vi åt under färden, för vi har lärt oss att det är bra att komma hem mätta. Nu kan vi koppla av och njuta av lördagskvällen. Ser fram mot ett skönt bad i bubbelbadet, därefter första avsnittet av Så mycket bättre. Kvällen avslutas i soffan och kvalet i Formel 1 från USA. Sedan kryper vi i säng och drar våra nya täcken över oss.

Tänkte summera vår tur. Första natten körde vi upp till Ullared och jag var snabbt in i varuhuset. Fick ingen uppfattning om hur stort det var förrän dagen efter då vi skulle handla en del saker. Då upptäckte jag att det var enormt och att det verkligen skulle ta väldigt lång tid att hitta det jag tänkt köpa. Min slutsats är att det stora gula varuhuset inte är något för mig som egentligen inte tycker om att gå i affärer. Att dra av sig kläder och prova är inte heller någon hit för mig som har problem att få på mig skorna utan skohorn. Men nu har vi varit där och det var nog både första och sista gången.

Efter Ullared körde vi mitt i natten ner till Örkelljunga och ställde oss på ställplatsen hos husbilsförsäljaren Bengt i Örkelljunga. Som ni förstår blev det sovmorgon för alla oss. Där var jag inne i tillbehörsbutiken och köpte nya kaffemuggar. Vi är riktigt nöjda med dem då de håller kaffet varmt länge.

Persköps ställplats som ligger mitt i skogen var en hit. Så lugnt och skönt att vi stannade två dagar. Hundarna var saliga över att få gå runt på de fina vandringsstigarna som omger platsen.

Det var dags för lite inköp och vi styrde Mackan ner till Lundåkrahamnen utanför Landskrona. Där har vi stått i två dagar med fin utsikt mot Danmark och solen som värmde skönt. Även där är det fint att gå med hundarna och Turbo tyckte att det var så roligt, då det var mycket att titta på.

En härlig hösttur som vi alla behövde. Inte en regndroppe har fallit på oss, utom i morse då det kom en kort regnskur.

Nu är vi åter nere i södern och riktigt när nästa tur blir vet vi inte, men den blir åtskilligt längre, så mycket vet vi.

På rymmen just nu

Annonser

Kör omkring på vägarna i Sverige för tillfället och hamnade i Ullared. Vi behövde nya täcken till husbilen och jag fick uppdraget att gå in på GeKås. Greppade en vagn på vägen och den var som de flesta varuvagnar. Helt snedvriden och ville åt andra håll än jag. Men jag kämpade mig in i varuhuset och då gick det bättre att styra schabraket. Med kartan i ena handen lotsade jag mig fram.

En skylt sade att det pågick tvinspelning,så jag forcerade mig till hemtextil och väl där hittade jag vad jag ville ha. Snabbt iväg till närmaste kassa och ut ur huset. På väg till husbilen inhandlades vår kulinariska middag, hamburgare och strips. Med den bångstyriga vagnen kämpade jag mig till bilen och genomsvettig landade jag hos MR J och hundarna.

Nu står vi på ställplatsen och ska samla mod inför morgondagens inköp. Jösses vad med folk och bilar det var där.

Avtäckt

Annonser

Det är ju så trist att se Mackan med pyjamasen på och idag fick vi nog.

För några veckor sedan såg det ut såhär. Nu är all snö borta och vinden har slitit i pyjamasen. Tredje dagen med blåst och när vi kom hem efter promenaden i morse, då tog vi tag i saken.

När vi lossat alla rep, var det lätt. Pyjamasen seglade över husbilen och Mr J stod bakom och fångade den. Jag höll emot så att den inte skulle segla iväg. Annars hade den nog seglat över byn. Nu ligger den i garaget och vi tänker dra ut den i trädgården, då det blåser mindre där. Sedan ska det nog inte vara så svårt att vika ihop den.

Mr J provade att starta motorn och den morrade igång hur lätt som helst. Lite avtorkning inne och sedan är den körklar. Det ska bli så roligt att köra ut på vägarna igen.

Det snickras här hemma

Annonser

Jag skriver och får nya uppslag hela tiden. Men igår fick jag en rejäl kick av att läsa en artikel och se film. Den början jag haft håller inte och nu har jag en helt ny. Så här är det stor aktivitet i hjärnan. Än så länge svettas jag inte, utan tycker att det är roligt. Jag lever med berättelsen i huvudet dygnet runt, även om jag kokar ägg eller håller på med hundarna.

Hundarna som var rejält deppiga igår. Inte populärt med nyordningar alls. Våra hundar vill ha sina rutiner och när de accepterat en ändring, som mitt ben orsakade, har de inrättat sig efter hur vardagen blivit. Mannen går ut på morgonen så de får göra morgontoalett och läsa morgonblaskan. Sedan lite frukost och upp till mig i sängen som stiger upp en timme senare. Under dagen är det trädgården med mig och det är ok för dem. Efter deras middag vid fem väntar de på mannen som tar ut dem på promenad för att de ska kunna läsa kvällsblaskan. Så ska det vara och de vill inte ha några ändringar.

Därför blev det så fel för dem igår. Mannen kom hem och de fick sin tur. Men så åt han bara och körde iväg. Inte vad vi brukar göra på kvällarna. Mannen hämtade pojken och i natt har de kört 120 mil norrut, för att hämta nya SuvEllen. En storasyster till min lilla som nu fått komma till ny ägare. Han hörde av sig i veckan och var helnöjd, vilket gjorde mig glad. Gårdagskvällen blev lite orolig för mig och en film lyckades skingra tankarna på att killarna var ute på vägarna. Hundarna låg länge och lyssnade efter ljudet av Patrioten. Tillslut somnade de i sovrummet. Jag satt själv i vardagsrummet.

När jag gick till sängs, lommade de ut ur sovrummet och där låg jag själv. De brukar sova inne hos oss i vanliga fall. Men när jag vaknade i morse, låg bägge i sängen hos mig och samtalet med mannen gjorde mig lugn. Allt hade gått bra och nu skulle de köra en bit för att äta frukost och tvätta av sig.

Lite nagelbitning blir det innan de är hemma igen, men ju längre söderut de kommer desto torrare vägar. Vi hade +9 i natt och inget regn. Hundarna tyckte att det var konstigt när jag släppte ut dem i trädgården på morgonen, men de fann sig och sover igen. Mitt ben medger inte att jag går någon längre sträcka och jag får inte på mig någon sko, då foten är så svullen.

Nu ska jag ägna mig åt min berättelse ett par timmar.

Lite mer om resan till Frankrike

Annonser

Ska fortsätta berätta om några upplevelser vi hade på vår resa. Efter resan upp i bergen var vi glada att vara nere på låglandet igen och en god natts sömn gjorde att vi vaknade redan åtta. Det blåste lite även nu men trots mulet var det +30 ute. Vi väntade på att en brödbil skulle komma men inte då. Som tur var hade vi en extra baguette, köpt dagen innan. Vi svenskar är inte så petiga av oss.

Efter frukost och rastningar av hundarna åkte vi till Gruisson för att tanka Mackan och handla lite. Det var mycket folk vid affären och vi hade tur som hittade en plats att stå på. De andra två ställplatserna i Gruisson som vi tittade på efteråt var inga som föll oss i smaken. Därför körde vi åter mot Perpignan och passerade alla flickor som sitter på stolar efter vägen dit. De erbjuder tjänster till förbipasserande bilister. Men om de går ut i fälten eller var de utför sysslorna har jag ingen aning om.

När vi kört 6 mil hamnade vi vid Leucate plage och hade turen att få en plats med utsikt mot Medelhavet. En gammal ombyggd buss stod vid sidan av oss och gav oss lä för vinden. Mistralen har startat och gör att det inte är särskilt många människor på stranden. Då det blåser från land kyls vattnet ned och man blir inte badsugen trots att det är varmt i luften. Vi känner att lite vila från vägarna vore skönt så vi stannar en dag till här. Man fick även gratis wifi i tio minuter och sedan köpte jag wifi för en dag som kostar 5 eur.

Pappas biståndshandläggare ringde och han får komma hem. Hoppas att allt kommer att fungera för honom.

Med wifi kunde vi även titta på nyheterna och sedan blev det Allsång på skansen till kaffet. Undrar vad våra grannar tyckte om det?

Gul flagga och man får verkligen se upp med strömmarna.

Ryggont

Annonser

Två medelålders människor går omkring här i huset med ryggont. Bara för att det är nytt år borde väl ryggen inte larva sig såhär. Jag känner för att förnya lite här hemma. Bara lite nya blommor och andra småsaker, som visar att nu är det ett nytt år. Mannen har större planer och pratar om att bygga om köket. Jag nöjer mig med lite färg i badrummet och sådant.

Det är väl så att man vill förnya någonting för att markera en ny tid. Vi mötte några nyårslöften när vi gick med hundarna idag. Så är det alltid i början på januari när folk fortfarande är lediga. De håller i ett par veckor tills det antingen blir regn eller snö. Då blir vi lika ensamma ute på vägarna igen. Med hundar behöver man inte ge några nyårslöften som innebär träning. Den får vi hela året runt.

En sak jag ändå lovat mig inför det nya året är att vara flitigare med att skriva och strukturera min bok. Inte för att den ska bli klar detta år, utan mer för att den ska bli klar någon gång. Sedan ska jag börja med målningen också. Ett par tavlor ska jag väl kunna åstadkomma. Det ser jag fram mot väldigt mycket. Mer kreativitet ska det bli. Det riktigt kliar i fingrarna att få börja. Baka matbröd och bullar vill jag också göra. Hoppas nu att dessa kreativa tankar blir verklighet. Jag lovar ingenting till någon, utan det är mer vad jag vill göra.

Något jag bestämt mig för är att detta år ska bli ett bra år i alla avseenden. Min summering av 2014 kommer i morgon, för nu har jag funderat klart på vilka händelser som betytt mycket för mig.