Det blev en blåsig dag

Annonser

Sol och moln som rusade över den blå himlen har vi sett idag. För första gången känns det som att hösten är på gång och kanske var det den som blåste in över oss.

Jag fällde upp parasollet under dagen men under förkvällen fann jag det bäst att fälla ihop det igen. Då friskade vinden i och även i vår lugna hörna fick vi känna av den. Vi gjorde rent golven idag och JR klarade av att köra snabeldraken utan att ryggen började värka mer än den gör. Jag höll ett vakande öga på honom så han inte blev för ihärdig.

Kom ut på trappen och såg Turbo prata med Sydfranskan vid grinden. Nu var det inte särskilt mycket ljud som kom från Turbo och jag misstänker att det var för att hon inte förstod språket. Hon vickade huvudet från ena sidan till den andra. Men Sydfranskan tyckte att det var så sött och vi böt några ord med varandra när hon upptäckte mig. JR mötte våra nya grannar i bagarhuset när han tog teslan till torget för att köpa bröd.

Turbo och Kuma hälsade på nya grannen i bagarhuset. En bordercollie av hankön som först gav några glada skall och sedan viftade så glatt på svansen. Turbo blev alldeles till sig men Kuma höll sig i bakgrunden för säkerhetsskull. De blir snart vana vid grannen och struntar i om det skälls precis som de gör med alla andra hundgrannar. Ibland kan de springa runt och se om det är något speciellt men de skäller väldigt sällan.

Vågade mig ut på udden och det blåste en del men faktiskt var det inte så jobbigt. Satte mig på Benke och det var riktigt skönt i solen. JR rullade ut vår gula soptunna så jag strosade runt med Turbo. Hon vill gärna se var jag är om dagarna. Vi ser hur hon riktigt älskar vår trädgård och stannar ute efter att vi gått in. Först när det börjar mörkna kommer hon in.

Trots att det är höstkänning och jag bytt till t-shirt från linne så känns det skönt i solen. Idag har vi haft +26 som mest och nu börjar solen stå lägre om dagarna. Bara att flyta med årstiden och se fram mot nästa sommar. Jag går fortfarande i sandaler och utan sockar så varför klaga? Till och med JR går utan sockar fortfarande och det är lite unikt så frusen som han brukar vara. Kanske har han acklimatiserat sig?

Ny vecka i morgon och jag har gett min kaktus Ludde lite vatten. Så nu är vi förberedda.

Konsultation idag

Annonser

Vaknade av att JR var lite frustrerad. Missat samtal från Monsieur C och hur kunde det vara så att vi inte hört vare sig mobil eller plinget från grinden? Vi steg upp och jag satte tvätt i maskinen. Hundarna blev purrade och så kom då Monsieur C med kommunens tekniker och Police municepal!!! Va!!! vad skulle polisen göra hos oss? Någon (gissa vem) hade ringt och sagt att vi grävt ett stort hål och med all säkerhet skulle göra en pool i trädgården. Behöver jag säga att Madame police skrattade gott när hon såg vår lilla grop. Hon hade sett för sig något väldigt mycket större tror vi. Nåväl JR och Monsieur tekniker från kommunen var rörande överens om att såga av röret och plugga igen det. Finns inget servitut och är olagligt enligt kommunen. Gissa om vi åt en god frukost efter det?

Alltså tog JR teslan ner till Mon Brico och köpte en plugg. För att göra det hela trevligare gjorde jag en GT och sen sågade han och satte i pluggen. Vi avslutade pooljobbet idag med att baxa upp betongklump nummer två och i morgon blir det nummer tre. Tror The old Fag kommer att bli väldigt förvånad när vi fortsätter vårat poolbygge som nu blivit inspekterat av både kommunens tekniker och polisen. Pilutta säger jag bara.

Vi har haft riktigt varmt idag och Kuma har sovit inne mest hela dagen. Men han kommer ut då och då för att se vad vi gör. Efter baxandet av klumpen, inplockande av tvätten som hängt ute på tork så gjorde vi inte så mycket mer än lyssnade på dagens sommarpratare och åt lite smått.

Jag rullade in soptunnan från tömningsplatsen idag och det var svettigt. Men en stund i skuggan på en stol och jag var fit for fight igen. JR har varit nere i gropen och öst vatten då det låg en del vatten i röret. Sedan sågade han av röret och pluggade i proppen. Så nu hade vi bara ett tungt lyft kvar. En betongklump måste upp ur gropen och det lyckades vi med att göra. Lite svettigt men vi ordnade det hela. Jag gjorde ny smoothie tills i morgon också. Glömde nästan berätta det. Lite oviktigt i sammanhanget kanske. Men gott för oss.

Första inspektion gjord och den var ok. Nu ska ploppen sitta över natten och sedan ska vi ösa ned jord i hålet.

Inspektion nummer två gjord så nu kan vi ta det lugnt resten av kvällen. Vi har en tredje klump att baxa upp och den får vänta tills i morgon. När jag gick in i köket för att göra mat till hundarna kände jag mig nästan som en ninja. Djädrar vad jag slog flugor. Tjing tjong åt alla håll så jag blev helt slut. JR plockade upp liken efteråt.

Nu har jag uppdaterat hans dator och det har blivit strul med lösenordet. Mitt problem tydligen som jag får ta tag i i morgon. Varför ska jag tillhöra datavdelningen?

Dags för vintertid

Annonser

Kanske sista gången vi skruvar tillbaka klockorna en timme. Nu hoppas jag ju på ständig vintertid då min hjärna och kropp passar bäst till det, men jag böjer mig för det som blir bestämt. Som pensionär kan vi ju anpassa oss till vad det nu än blir i framtiden. Jag sover ca 7,5 timmar per natt och vaknar av mig själv oftast. Fast igår morse vaknade jag av en djäkla smäll och efter ett tag sirener. Idag tänkte JR hämta ut lite kontanter vid bankomaten och si där, den var sprängd. Jag fick förklaringen till smällen och sirenerna. Troligtvis försöker tjuvar passa på då det nu råder utegångsförbud om nätterna här. Hoppas det var en färgpatron i automaten så de inte fick med sig en enda sedel de kan använda.

Med denna galopperande coronan passar jag på att boosta oss med massor av c-vitaminer. Pressade en hel kanna idag för kommande vecka. Apelsiner och clementiner som JR köpt idag. Han körde en storhandling och nu planerar vi för kommande inköp. Inte åka för ofta och baguetter kan vi köpa vid torget där det finns ett bageri och inte lika mycket folk som vid Super-U.

Varmt idag och Kuma tog tillfället i akt och sov ute på gräsmattan. JR klippte resten av alla kvistar som han sågat ner från trädet igår. Min rygg sade att jag skulle ta det lugnt och då blev det vippling för min del. Körde faktiskt en maskin tvätt som fick torka ute och höll på att storkna då jag skulle hänga upp allt. Sedan tog jag ledigt resten av dagen och JR kämpade på. En välbehövlig vila får han nu innan vi ska äta.

Mina julrosor artar sig och nu är det många knoppar som ska slå ut. Jag strör kaffesump och färgen börjar bli väldigt fin på blommorna. Att det inte syns så bra kan ni skylla på fotografen som ju är jag. Men som jag resonerar så är perfekt inte alltid vackrast. Desutom fotoshoppar jag sällan i mina bilder. Naturligt är bäst och ärligast tycker jag.

Jag blev glad då det ser ut som att lavendeln börjat blomma igen. Novemberlavendel är väl rätt fint eller hur? De doftar gudomligt ska jag väl tillägga. Ni ser väl de små fina blå blommorna eller de kanske är mer lila om man tittar närmare.

Vi har en granne längre upp på gatan som JR idag pratat med. Eller gestikulerat med ska jag nog snarare säga. Men i vilket fall så är han byggare och har en pool på sin tomt och nu ska vi få en offert från honom. Han kommer och tittar efter helgen. Vi närmar oss poolstadiet äntligen och känner oss bekväma med att han redan har byggt en pool och kan detta. Jag ser fram mot att få göra lite vattengympa i trädgården till sommaren.

I övrigt så har jag som sagt vipplat och min rygg säger att nu får du banne mig ta det lugnt. Det ska vi göra i morgon och ta en sovmorgon som heter duga.

Som en vanlig tisdag

Annonser

Vi kör en del småpyssel, precis som vi brukar göra sedan vi blev passionister. Jag har kört igång en maskin med mörk tvätt och väntar på att den ska bli klar att hängas.

Mr J har fäst sladden till lampan över matbordet.

Nu ska stålstången målas och bli svart.

Det blir fint och jag är så glad att den hemska guldplafonden är borta. Även ljuset blir mjukare med denna lampa.

För varje dag känns det som att vi kör ner rötterna i den franska myllan. Igår hade jag en kort konversation med grannen och det var trevligt. Det var om vädret och att vi passade på att tvätta båda två. Inget märkvärdigt men jag har förstått att det ofta är såhär man umgås med sina grannar. Jag är ju inte så slängd i språket än så länge men det är bara att köra på. Jag lär mig nya ord varje dag.

Jag förstår mer och mer det de pratar om på radion. Väderprognoserna förstår jag bra. Jag brukar härma det de säger och det är ett bra sätt att få rätt uttal.

Helvetet löst

Annonser

Vi hade en mysig kväll då svt visade Göta Kanal 2, som vi naturligtvis tittade på. Sedan blev det en del djurprogram och ett där de visade ultrasportare som skulle åka skidor på Grönland. Nöjda med kvällen började vi göra oss klara för sängen och klockan hade nog blivit lite över ett. Mr J ojtade att nu smäller det och jag studsade ur sängen och in i biblioteket. Ett stort rökmoln hade bildats på gatan utanför huset, men ingen smäll hördes.

Mr J hade av en ingivelse gått in i biblioteket och där sett fyra figurer komma gåendes på gatan från byns centrum. Där cykelbanan korsade vägen gick tre åt höger och den fjärde smög in bakom häcken på andra sidan vår lilla gata. Sedan sprang han också till höger på cykelbanan. Kort därefter hördes en fruktansvärd smäll, precis utanför våra grannars hus som vetter mot cykelbanan. Mr J ringde polisen för detta var otäckt.

Sedan såg vi ljussken längre bort och förmodade att nu var de fyras gäng på väg norr om Landsvägen. Vi lugnade Turbo som krupit ihop i grovköket och Unkas som hoppat upp i vår säng. Vi hann inte somna förren ett sjuhelvetes liv hördes på gatan och jag såg flera raketer flyga mot skyn. Det smällde och tjöt så nu var hundarna i upplösningstillstånd. Mr J ringde än en gång till polisen och jag ställde mig i morgonrocken på trappan. Vår granne som drabbats av den tidigare smällen kom ut i morgonrock och vi pratade en stund. Det lyste i många fönster ett långt tag.

Jag var så arg att jag skakade och ungdjävlarna ska vara glada att jag inte fått tag i dem, för då hade de inte haft det nådigt. Tror vi satt i biblioteket och spanade ut genom fönstret till fyra på morgonen. Men det enda vi såg var en grannes pojke som lommade hem vid halv tre. Var och vad hade han sysslat med under kvällen och natten? En annan mörk figur rörde sig också hemåt till ett hus på nästa gata. Det bor en unge där som är 1,80 lång och det var han. Han som förr om åren kastat ägg på våra fönster och sten på vår ytterdörr.

Fyra veckor kvar i denna gudsförgätna by. Sedan ska jag endast komma hit då jag besöker min pappa. Jag vill faktiskt inte bo här längre och det är lite trist att lämna med så tråkiga känslor. Vi umgås inte med några här i byn, utan byter några ord dåd och då med våra närmaste grannar. Har inte otalt med en enda kotte och ändå händer detta. Mina tankar går osökt till avundsjuka. Vi bor i ett av byns finaste hus och har fått mer betalt än någon annan i byn, nu när vi sålt det. Vad som pratas om hemma vid köksbordet ramlar direkt ned i små öron, som anser att det är helt ok att trakassera oss.

 

 

Helg och lördag

Annonser

Kurar skymning som egentligen varat hela dagen. November är en rätt onödig månad i mitt tycke. Bara tråkigt väder och mörkt. När man arbetar så känns det ännu värre, då det inte är en enda långhelg. Ofta har jag kört ned huvudet mellan axlarna och kämpat mig genom denna månad. Försökt vila och ta till vara på dagsljuset under helgerna. Som hundägare lever man verkligen med i årstidernas växlingar och får klä sig därefter.

Idag ser jag fram mot kvalet i F1 från Brasilien. Ett par timmars spänning är alltid trevligt. Hundarna har varit ute i trädgården på förmiddagen då det var lite ljust. Nu blir det bara korta turer för att göra toalett och sedan vill de snabbt in igen. De är hösttrötta de också.

Vi har ställt ut vår lykta där palmen tidigare stod. Nu lyser den så fint i mörkret och palmen står i uterummet under vintern. I vår byter de plats. Vår granne har haft husvisning idag och av någon underlig anledning har han plockat bort alla sina gardiner. Något jag inte tycker är snyggt och så ekar det otroligt mycket. Men i pensionärslängan mitt emot hans hus har de haft en underhållande eftermiddag. De ser rakt in i grannens kök och med ljuset tänt kan de se allt väldigt bra.

Jag är av den uppfattningen att man ska visa upp sitt hus som ett hem och inte som ett kataloghus. Det där med vitt och kalt tilltalar inte mig.

Våra hundar uppskattar mattor och ytor där de kan leka. Det ska vara varmt och ombonat hemma.

Torsdagens status

Annonser

I södra Sverige fortsätter sommaren och jag är både glad och ledsen för det. Glad att hundarna kan gå in och ut som de vill hela dagarna, ledsen för att jag inte kan göra det. Ofta går mina tankar tillbaka på våren och mina promenader med hundarna. Jag var ute i alla väder och minst en och en halv timme varje dag. Så bra jag mådde av det och så roligt Unkas tyckte att det var att gå hem till pappa och hälsa på. Nu vet jag att pappa inte kommer att bo hemma igen, men hoppas att han får ett boende hundra meter från vårat hus. Då kan Unkas och jag gå hem till honom där igen. Bara jag blir ok i foten och kan promenera ute med hundarna igen. Så min största rädsla är att det ska ta alltför lång tid att komma igång med att gå igen.

Mina dagar är just nu väldigt långa och rätt enformiga. Jag läser mycket och ser på Youtube klipp, för att fördriva tiden. Mitt första mål kommer att bli att kunna röra mig inomhus på två ben. Tänk, att kunna stå på två ben och tvätta händerna, gå bort till kylen och dricka iskallt vatten. Idag är det sex veckor sedan jag låg på sjukhuset och väntade på operation. Troligtvis rätt nerdrogad då allt är mer eller mindre ett töcken för mig och värken hade varit fruktansvärd om jag inte varit det. Vissa saker kommer jag ihåg och det är den galna kvinnan som for fram med sin rullator i korridoren och skrek okvädningsord till alla och envar. Det ord jag inte ens vill skriva ned, så fruktansvärda var de. Vid ett tillfälle dök hon upp i det rum jag och en annan kvinna låg i och krävde att jag skulle lämna sängen för att det var hennes. Som tur var hade jag en larmknapp och personalen kom och förde bort henne. Jag har mardrömmar om händelsen än idag.

Den andra händelsen var när ett biträde menade att jag skulle stiga upp och sätta mig på en stol så att de kunde tvätta mig. Jag var livrädd då de direktiv jag fått var att inte röra foten som låg helt oskyddad. Den låg inbäddad i lakan eller något sådant och så måste den göra tills operationen. Så rädd jag var att biträdet som var väldigt barskt skulle dra upp mig. Men när jag berättade det för en sjuksköterska lugnade biträdet ner sig.

Den tredje händelsen var när jag satt på ett operationsbord och skulle få ryggmärgsbedövning. Först gick det bra och jag kände inte så mycket, men så kände jag som en kniv i ryggen och hur jag faller framåt. Vet inte om jag svimmade eller vad som hände, men jag var inte närvarande vi själva operationen. När jag vaknade låg jag på uppvakningen och två sköterskor gav mig vatten. De berättade att foten var opererad och att jag skulle komma upp till en sal.

Detta är kanske tråkig läsning för många, men för mig är det en nödvändighet att skriva ned hur jag kände det och min upplevelse av alltihop. Jag vill också berätta om alla människor som hjälpte mig när jag ramlade. Pappas granne som om ut och lade en filt över mig där jag låg i det våta gräset, samt lugnade min pappa som blev helt ifrån sig. Amulanskillarna som försökte lindra min smärta och med stort tålamod fick mig in i ambulansen. En av dem övertalade en sköterska på akuten att ta in mig på ett enskilt rum. Många var de biträden och sköterskor som hjälpte mig lindra smärtan och uppmuntrade mig.

Denna läkning av min fot är inte bara en läkning av en skada utan en läkning av vissa traumatiska händelser som finns kvar i mitt huvud. Tiden är det som läker och den går ju som sagt.

I skuggan

Annonser

Det vita som skymtar i skuggan är Unkas. Han älskar att ligga där och spana på grannarna.
Jag körde lättare träning idag för gårdagens övningar känns i kroppen. Jag blev lite väl bränd och därför håller jag mig i skuggan idag. Tydligen har en granne blivit inspirerad, för nu är han ute och rensar ogräs. Det är honom Unkas spanar på.
Alltid kul att se andra arbeta.

Jag har hällt ogräsättika vid parkeringen för husbilen och rensat ogräs i rabatterna på framsidan. Det var inte alltför krävande och håller man efter så går det fort.
Nu blir det kaffe och avkoppling en stund.

Vi blev våta idag

Annonser

Min promenad började med Unkas och det duggade lite nätt. En granne kom med sin dvärgschnautzer som ville hälsa på Unkas.
En stund senare kom en annan granne ifatt oss och var väldigt pratsam. Hon slog följe vilket gjorde att vi inte kunde gå i den takt som vi brukar.
Det började dugga lite mer ihärdigt och vi traskade på tills vi träffade på en dam med en borderterrier som vi alltid brukar hälsa på. En liten stunds prat och nu föll ett lätt regn.
Men jag skulle gå en promenad till med Nellie och Kuma, så jag torkade av glasögonen och så gav vi oss ut.
Som tur var mötte vi ingen förrens vi var i stort sett hemma. Det regnade rätt mycket vid dethär laget. Grannen skulle rasta sina två små hundar och hade finkläder på sig så samtalet blev perfekt kort.
Men jag var rejält våt i håret.
Vilken härlig fredag!