Trädet skiftar färg

Annonser

Igår var blommorna på trädet i trädgården vita och idag har de skiftat över till rosa. Första juni och första sommarmånaden börjar. Känns lika skakig som maj började. Men jag hoppas värmen kommer tillbaka snart. Ska plantera sista rosen idag, då blåsten har avtagit en hel del. Gårdagen var jobbig med den hårda vind som var. Jag fick gå två gånger till affären då jag glömde en sak. Glad att jag orkade och att min fot och ben höll så bra.

Känner mig lite ledsen idag. Tyvärr, råkade jag titta på en sida med omplaceringshundar och startade en konversation med de som hade hand om hunden. Hur fin som helst och på något sätt lyckades jag övertala mannen om att vi kanske skulle köpa hunden. Men igår vaknade jag och förstod att det inte var dags för oss att ta in en ny hund just nu. Absolut inte hundens fel, utan mitt fel som startat det hela. Mannen blev lite besviken och det förstår jag. Jag vet bara att vi måste vänta för att verkligen kunna ge en ny hund tiden och tryggheten. Med semester och vår rörlighet under den känns det inte rätt mot våra pojkar eller en ny hund. Kan ju inte begära att de ska hålla hunden tills augusti, men om den är kvar då är det meningen att vi ska ha den.

Vet nu att det är Nellie jag saknar och att jag inte kommit över henne. Därför började titta på omplaceringar, trots att vi bestämt att inte ta in en tredje hund just nu. När så husbilen måste fixas och vi inte kunde köra och titta på hunden denna helg, kändes det som att jag måste tänka efter mer. Man får inte vara självisk när det gäller djur, utan tänka på deras bästa. Men till hösten ska vi försöka hitta en ny tös. Tills dess får grabbarna klara sig med varandra.

Inte bra för mig

Annonser

Okej, jag kan köpa att det regnar ute. Men jag köper inte att det snöar och blir vitt på gräsmattan. Det är +2 men tydligen kallare uppe i det grå. Några håller på att flytta in i ett hus längre bort på gatan och de jublar nog inte heller över vädret.

Jag jublar inte åt att en norrman vann Vasaloppet. Tror alla norrmän är dopade med något. Så förbaskat bra kan de inte vara på att åka skidor. Sen blev stackars Britta två efter att några karlar inte kunde släppa förbi henne på upploppet. Förbannade egoister. De hade ju inget med någon slutspurt att göra alls. Men nu är loppet kört och för mig innebär det att nu ska det bli vår på riktigt.

Mannen har varit ute i en timme nu och satt upp lappar. Vi hjälper till att försöka fånga in en hund som är på rymmen. Stackarn måste vara hungrig och trött, då den varit på rymmen i fyra dagar. Då ska det börja snöa och vovven bli våt också.

Jag har varit inne på Fonus minnesrum och tänt ett ljus från pappa och mig för hans bror, min farbror som dog förra månaden. Det kändes bra att kunna göra det och mina kusiner kan läsa alla hälsningar där.

Nu ska jag strunta i att titta ut genom fönstret mer idag.

 

Inte ”bara” en hund

Annonser

Har med stort intresse följt hunden Arthurs öde. Efter att ha fått en köttbulle från en av deltagarna i det svenska laget som tävlade i Sydamerika, slog han följe med dem. Han sprang i lera, simmade i floder mm. Tror de tävlade i triathlon eller liknande som lag. Arthur var med ända till mål och väl där kunde mannen som gav bort köttbullen inte lämna hunden. Nu är de på väg till Sverige efter alla nödvändiga åtgärder för att kunna ta med hunden. De landar på Arlanda ikväll vid 19.00 och jag hade gärna varit där och hälsat dem välkomna. Nu måste Arthur stanna i karantän i tre månader tills man kan se att rabiesvaccinet tagit. Men vad är det jämfört med det liv han troligtvis haft tidigare.

Nu kanske någon tycker att det är för mycket ståhej för en hund och att det finns hundar i Sverige som behöver hem. Det är ju ”bara” en hund och vill man ha en kan man ju köpa en när man kommer hem.

Att ens tänka så är enfaldigt. Inte säger man så om människor? Men herregud det var ju bara ett barn, det finns ju fler och du kan skaffa ett nytt när du kommer hem. Hur vansinnigt låter inte det? Alla levande varelser är individer med känslor och personligheter. Det är inte bara att byta ut någon hur som helst. I detta fall valde Arthur sin människa och det är precis som kärlek vid första ögonkastet. Man vill bara leva tillsammans med den individen.

Jag har haft flera hundar i mitt liv och kan garantera att ingen kan ersätta den som gått bort. Alla är egna personligheter och har berikat mitt liv på olika sätt. Jag glömmer aldrig dem som inte finns kvar, utan de lever i mitt hjärta. Precis som jag aldrig glömmer människor jag levt med eller känt. Alla har satt sina avtryck i mitt hjärta på gott och ont. En del har gett mig lärdomar som jag efteråt kanske inte behövt få, men i fortsättningen kan undvika i framtiden.

Till skillnad från människorna är jag endast tacksam för de lärdomar mina hundar gett mig. De hade jag aldrig fått annars och är oerhört tacksam över. Så säg aldrig ”bara” en hund, åtminstone inte i min närvaro, eller skriv på facebook. Då vet du inte hur det är att bli utvald av något djur och aldrig upplevt kärlek vid första ögonkastet.

Mycket hund just nu

Annonser

Av förståeliga skäl blir det mycket bloggande om hundarna just nu. Våran lille nykomling är betydligt lugnare idag och jag börjar kunna läsa av hans miner bättre. Tyvärr missade mannen att släppa ut honom direkt när han steg upp, vilket resulterade i att jag fick torka skit i morse med. Kuma hade vaknat under tiden mannen var på toaletten och kunde inte hålla sig. Det misstaget kommer han aldrig att göra om. Det går väldigt bra att gå med Kuma och Nellie. De verkar ha samma takt i stegen och det blir inget dragande, vilket jag varit lite orolig för.

Efter frukost brukar alla hundar få en trädgårdsrastning och idag blev den riktigt upplyftande. Unkas och Kuma lekte jaga och det var vår nykomling som bjöd in till den leken. De lekte så fint och båda böt om till att vara den som jagade om vartannat. Unkas var väldigt glad efter det och Kuma verkar ha börjat vänja sig vid de andra två. När jag kom ut ur duschen tuggade lillen på ett ben och när jag satt i kontoret hade jag ena örat mot hans liggplats. När jag hörde att han reste sig gick jag in i det rummet, han gick mot dörren till garaget som för att visa mig att han behövde ut. När jag gjorde det gjorde han allt han behövde och kom sedan springande till mig. Nu sover han vid mina fötter när jag sitter och arbetar.

Det är alltid ett äventyr när man tar till sig en ny hund. Allrahelst en som har ett bagage med sig. I slutänden har det alltid blivit bra, även om vägen dit varit ganska omtumlande med en del av våra hundar. Nu är ju Kuma 4 år och har bara haft en ägare, så han har inte något negativt med sig, som våra andra haft. Detta gör att han endast behöver bo in sig hos oss, vänja sig med hundarna och oss. Nog så omtumlande för en hund. Där har vi stor hjälp av våra andra hundar. De är harmoniska och lugna till sina sätt, vilket underlättar för en hund av denna speciella ras.

Jag hoppas slippa skriva fler skitinlägg och att både Kuma och vi får in rutinerna och kan läsa av varandra.

Kanske dags att rensa upp

Annonser

Läste i dagens aftonblad om hunden som blev skjuten av en bonde i dalarna. Den som sköt trodde att det var en varg och när jag ser bilden på hunden så syns det tydligt att det är en husky. Kanske en blandning men absolut inte en varg. Jag reagerar på hur okunniga vissa människor är som har vapen hemma och hur snabbt de tar till vapen. För det första hade hunden inte attackerat några djur och för det andra borde väl bonden stannat upp och verkligen sett efter om det verkligen var en varg.

Detta får mig att undra om det inte är dags att rensa upp bland de som äger ett vapen. Någon som inte kan skilja på en varg och en hund bör inte få ha ett vapen hemma. Vad skjuter han på nästa gång? Inte undra på att kor får sätta livet till under älgjakten. Jag blir riktigt rädd när jag får läsa om dessa jägare och är mer rädd att för dem än för att stöta på en varg i skogen. Det finns många hundraser som påminner om en varg och många hundägare som har långlina när de är ute i skogen. Sedan finns det raser som Saarlos wolfhou, som är en hund som korsats med varg för länge sedan. Törs dessa hundägare låta dem vistas ute i skogen? Tänk om en jägare dyker upp och skjuter hunden, då de tror att det är en varg?

Jag efterlyser bättre utbildning för jägare och att kunskapen ska höjas om hur vilda djur ser ut och beter sig. Bättre diciplin och hantering av vapnen är ett måste. Eller så får ingen ha sina vapen hemma utan de ska samlas ihop efter en jakt och förvaras på ett säkert ställe. Något måste i alla fall göras. Jag vill inte läsa om hur hundägare får sina hundar skjutna till döds eller att vargar skjuts utan att de utgjort ett hot mot någon djurägare.

Ibland blir man så stolt

Annonser

Jag är med i ett hundforum på facebook som heter Bosses hundforum. Där kan man efterlysa hundar som sprungit bort eller rövats bort. Nyttigt för alla som har hund och verkligen älskar sina hundar.

Idag på morgonen kom det en efterlysning om en hund Kiara som stulits vid coop i Borås. Det blev en otrolig aktivitet på alla som är med i forumet och folk åkte runt med lappar, pratade med radion och folk inne och runt om affären. Många underbara människor blev involverade i detta och gjorde allt för att försöka hitta hunden. hela dagen var det full aktivitet som jag följde genom kommentarer som kom upp på forumet. Då det var alltför långt bort för mig kunde jag inte delta.

När jag går in denna kväll ser jag att Kiara kommit tillrätta och hur alla som engagerat sig i detta sökande utbrister i glädje. Det är så man får tårar i ögonen av glädje när det slutar så lyckligt. Ägaren till hunden är överlycklig och kan sova gott i natt.

Tänk, att alla dessa människor som inte ens känner ägaren ger allt för att hitta hunden. Helt otroligt och fantastiskt. Jag är verkligen stolt att vara med i ett sådant forum, så visst kan det vara nytta med facebook också som så många föraktfullt rynkar på näsan åt.