Unkas vill gärna ha en pratstund varje dag. Han sätter sig i stolen nära mig och så pratar jag. Han lyssnar mest och det är han väldigt bra på.
För mig är det en guldstund och jag tror att han uppskattar vår stund. Han har börjat med det sedan jag kom hem från sjukhuset.
Kuma ligger på mattan inne hos mig hela dagarna och när jag ska hoppa förbi, rullar han runt på ryggen. Lite kel varje gång.
Jag älskar mina hundar.
Min promenad började med Unkas och det duggade lite nätt. En granne kom med sin dvärgschnautzer som ville hälsa på Unkas.
En stund senare kom en annan granne ifatt oss och var väldigt pratsam. Hon slog följe vilket gjorde att vi inte kunde gå i den takt som vi brukar.
Det började dugga lite mer ihärdigt och vi traskade på tills vi träffade på en dam med en borderterrier som vi alltid brukar hälsa på. En liten stunds prat och nu föll ett lätt regn.
Men jag skulle gå en promenad till med Nellie och Kuma, så jag torkade av glasögonen och så gav vi oss ut.
Som tur var mötte vi ingen förrens vi var i stort sett hemma. Det regnade rätt mycket vid dethär laget. Grannen skulle rasta sina två små hundar och hade finkläder på sig så samtalet blev perfekt kort.
Men jag var rejält våt i håret.
Vilken härlig fredag!
I sommarens sista självande timmar, kokar det ute i Europa. Det pratas om flyktingströmmen och vad som bör göras.
Ena veckan träffas politiker i den ena staden och nästa vecka är de någon annanstans. Men av det blir det ingenting.
Jag undrar hur världen kan låta några idioter förstöra ett helt land? Människor flyr i panik och vet inte vart de ska. Bara att de måste bort från allt dödande.
Några länder tar mot tusentals varje vecka och vill hjälpa.
De länder som inte drabbas direkt av denna flyktingström vet inte hur svårt det är.
Varför kan man inte enas om en plan för omhändertagandet? Det räcker inte med att människor klarat sig undan krig, det finns ett liv efteråt.
Sluta prata, agera för framtiden!
Många svenska ögon har President Obama på sig i allafall idag. Man måste ju säga att han har ett häftigt flyplan och alla bilar som fraktats hit går ju inte heller av för hackor. Men så är han ju en av världens mäktigaste män och när han talar lyssnar alla. Detta måste ju vara en fjäder i hatten för vår regering, att ha lyckats få till ett besök. Om det kan ge några extra röster i nästa val är väl osäkert, men för Sverige kan det vara väldigt viktigt. Jag ser ju hellre att Obama besöker vårt land än att Putin kommer hit. Andra skulle kanske inte hålla med mig, men det får de tycka då.
Själv hade jag inte haft något mot att vara född i USA och leva där. Troligtvis kommer jag aldrig att resa dit, då det skulle bli arbetsamt att antingen lämna hundarna hemma eller att ta med dem. Jag får hålla mig till våra Eu-länder och lider inte av det alls. Hela livet består av olika prioriteringar och jag gör mina, medans andra gör sina.
Mest glad över detta besök är jag då det är den första icke vita president som är här. En demokratisk människa som ser vårat land som något viktigt i världen. Om någon av hans föregångare hade besökt vårt land, så hade det inte alls varit lika intressant. I Stockholm planeras ju en del demonstrationer och visst är det viktigt att protestera mot det man inte anser rätt. Men jag tror inte att demonstrationer ger någon effekt och Obama kommer aldrig att titta på dem. De når inte honom med det de vill säga då hela staden där han ska vistas är avstängd.
Många har åsikter om vad Reinfeldt borde diskutera med Obama, men den agendan är nog redan satt innan allt var klart för att han skulle komma hit. Det är nog inte lätt att bara prata om vad man vill, utan följa de direktiv som getts.
Det blev verkligen ett bra möte och totalt var det elva stycken veteraner som kom. Fyra av dem var gamla som tidigare varit ute på upp drag och är det även idag. Så jag har fått sex stycken nya veteraner idag, som jag ska ringa och prata med under veckan. En del kanske tycker att det är lite men jag är nöjd med dagen, för detta sprider sig och jag vet att jag är duktig på att prata för varan. Alla var positiva och tyckte att det var en bra affärsidé.
Nu är det bara att boka möten med dem och vara ute och lappa varenda anslagstavla i alla kommuner. Jag har även fått ett par förfråganden idag om uppdrag så dem ska jag också svara på. Veckan har börjat bra för mig.
Många med mig upprörs säkert över den misshandel 61-åriga Carl-Eric, utsattes för i Kortedala, Göteborg. Hur kan ett gäng tonårspojkar göra så mot en ensam äldre man? Jag läser idag att pojkarna säger att det var i försvar, då mannen skulle ha hållit i en av pojkarna. De skulle försvara pojken. Jag kallar inte sparkar mot en liggande människa att försvara någon. Det är ren misshandel av grövsta sort. Avskyvärt helt enkelt.
Pojkarna skulle ha sparkat en colaburk mellan sig och Car-Erics hund blev rädd för detta. Han säger då till dem att sluta varvid en ordväxling uppstår. Jag kan riktigt höra den ordväxlingen, hur pojkarna skiker okvädningsord och tuppar sig mot honom. Har tyvärr själv varit med om samma sak. Jag hade turen att kunna springa in på en bensinmack med min hund, annars vet jag inte vad som hade hänt. Under tiden fick jag höra ord som att min mor var en hora mm. Detta hände bara för att jag bad ett gäng pojkar att inte köra med mopederna då jag passerade med min hund.
Föräldrarna till dessa pojkar är chockade och kan inte tro att de misshandlat en äldre man oprovocerat. Jag kan bekräfta att det kan de visst det. Eftersom pojkar och även flickor i gäng anser sig vara oövervinnerliga och starka, så kan ett endaste ord trigga dem till misshandel. Jag tycker dessa föräldrar ska rannsaka sig själva och se var i uppfostran de misslyckats. För det har de. Respekten för någon annans liv och att inte sparka på en liggande människa.
Nu hoppas jag att rätten inte går på denna lögn, utan ser till att dessa pojkar får rätt behandling så de inte gör om detta igen. Carl-Eric kan ju inte berätta vad som hänt eftersom han knappt är levande idag. Så fruktansvärt att förstöra en människas liv. Man blir bara illamående av hela händelsen. Det var en av orsakerna till att jag flyttade till en by ute på landet. Här går det lätt att leta reda på vem som gjort vad och prata med föräldrarna eller någon släkting, så upphör de med att t ex kasta sten på andras dörrar. Man bryr sig mer om de äldre och här törs jag gå ut med mina hundar.
