Ändrade planer

Annonser

Efter gårdagens långa körning, hade vi tänkt att stanna en dag i Objat. Men sedan blev det inte så.

För att göra historien kort så har Unkas vår stora luns, ett sår på nosen. Orsaken till det är att Kuma låg mellan våra framsäten när vi körde för någon dag sedan. Turbo låg bakom på tvären och sov djupt. Unkas satt med rumpan på sin soffa och då skulle Kuma backa bakåt och trampade på Turbos huvud. Hon flög upp och trodde att det var Unkas som trampat. Hon nafsade mot honom och med hans vanliga otur fick han en rispa på nosen.

Nu hade det börjat läka och kliade. Han tar i ordentligt när han kliar sig och naturligtvis rev han upp det så att det blev värre.

Nu blir det tratt inatt och en antiseptisk salva. Antiinflammatoriska tabletter och sedan ska det hela kunna läka fint.

Vi hade också tänkt stanna i Mantauban denna natt. Men den första ställplatsen fanns inte och den andra hade de grävt upp vägen till. De hänvisade att man skulle ta sig genom villagator som man inte gör med ett åtta meter långt ekipage.

Nya planer. En Ställplats sex mil ut på landet såg bra ut. Vi vill gärna ha el såhär års då nätterna kan bli kyliga. Vår gps Lennart som vi kallar rösten, tog oss ut på småvägar och det var kolmörkt. Tillslut gav vi upp och stannade på en gatuparkering, för hundarna måste få mat för klockan var åtta och vi hade inte heller ätit något på hela dagen.

Ny plan efter det, för vi tänkte inte köra tillbaka på dessa kolmörka smala vägar. Jag knappade in Toulouse och nu jädrar blev det fart. Vi körde sex mil på betalväg och sedan slog jag in Castelnaurdy där det finns en ställplats med el.

Vi anlände hit vid tio och efter lite strul med betalapparaten, då vi inte laddat något kort som skulle sättas in. Det kortet hade vi kastat för flera år sedan och aldrig laddat med euro. Men ett telefonsamtal med en man som hade nattservice, ordnade det hela. Han öppnade bommen och i morgon när vi kör, för det ska vi, ringer vi mannen som släpper ut oss. Snacka om service.

Nu är vi trötta och eftersom vi bara har några mil till Medelhavet och inte behöver köra så långt mer, blir det sovmorgon i morgon.

Vår lille scarface är jättetrött och snarkar tungt.

Tre dagar kvar

Annonser

Vi plockar,packar, och bär ut en del saker i husbilen, men så stannar vi upp och säger nästan samtidigt att vi nog inte riktigt har fattat att vi snart inte bor här längre. Fast vi konstaterar också att vi borde flyttat för länge sedan. Arton år är alldeles för lång tid att bo på ett ställe. Man blir bekväm och vi har ju resonerat som så att om vi flyttar så skulle vi behöva flytta en gång till när vi väl blev fria från arbetets bördor. Det kändes lite meningslöst.

Men vi har drömt om att flytta i flera år och varit fast beslutna att göra det när vi kan ta ut pensionen. Ett tag tänkte vi bli flyttfåglar och bo i Spanien på vintern och i Sverige om sommaren. En marklägenhet eller kanske en kolonistuga skulle bli vårat hem då. Husbilen skulle vara vinterhemmet. För att lämna huset vi bor i nu under sex månader, är inte optimalt. Vad som helst kan hända. Sedan har vi känt att körsträckan blir för lång varje år.

Sakta men säkert har vårat beslut vuxit fram. Vi ska bosätta oss i ett annat land med bättre vinterklimat. Men vart? Vi har semestrat i Frankrike med husbilen i flera år och alltid blivit vänligt bemötta, trots våra tre stora hundar. För även om några trogna vänner somnat in genom åren, har vi tagit till oss någon ny vilsen individ som behövt nytt hem. Så tre hundar har det blivit och är fortfarande. Frankrike är ett hundvänligt land och där ska vi bo.

Men först mellanlandar vi på en campingplats ett par veckor. Där ska vi samla krafter och göra planer för resan söderut. Det gäller att ha koll på vädret under denna årstid så vi inte hamnar mitt i snöoväder.

Sådär då har jag avslöjat våra planer. Ett hus i södra Frankrike ska det bli för oss tillslut. Men det ska bli skönt att vara huslös ett tag. Fundera mer på vart åker vi idag? Inte nu måste vi dammsuga eller torka golven eller damma. Att hålla rent i Mackan är så lätt och hundarna älskar att ha oss nära hela tiden. De behöver bara öppna ena ögat så ser de var vi är.

Vårat slott.

Lugnt i byn

Annonser

Det märks att sommarlovet börjat och även semestrarna. Inte för att det brukar vara särskilt livat i byn annars, men nu är det väldigt tyst. Många i byn har husvagn eller sommarstuga nere vid kusten och bor där hela sommaren. De kommer endast hem och tittar till sina bostäder då och då. För oss känns det lite konstigt att vara hemma hela sommaren. Vi brukar vara på vägarna i juli och då oftast på väg till södra Frankrike. Men vi har ju andra planer för vår framtid och då får resorna vänta lite.

Vädret som fortsätter att vara varmt och torrt , gör ju att vi inte direkt lider. Trädgården gör ju att hundarna har en frihet att komma in och gå ut precis som de vill. Vi tvåbenta badar bubbelbad och sitter ute i skuggan. Första året som vi har ständig semester och verkligen kan njuta av trädgården. Fast det blir en hel del vattning av blommor varje dag. Rätt trivsamt arbete.

Händer inte så mycket mer om dagarna och det ska man nog vara glad för i dagsläget. Almedalsveckan på Gotland har börjat och den kommer nog att bli väldigt intressant. Hur mycket smörande blir det för oss väljare? Under ett valår brukar det hagla löften hit och dit som sedan aldrig infrias. Just nu verkar det bara som att regeringen smyghöjer olika skatter. Det talar de tyst om för att vi inte ska reagera så starkt. Nåväl, sämre än denna regering går det väl inte att få. Sedan ska det bli intressant att se vika eller vilket parti som åker ur riksdagen. För min del så kan miljöpartiet gärna få lämna. De värnar absolut inte om landsbygden och har visat att de inte klarar av att sitta i någon regering. Men som sagt så tror jag att det blir en intressant höst fram till valet.

 

 

Klämdag

Annonser

När vi jobbade var dessa dagar guld värda om man kunde vara ledig. Jag har sällan fått vara ledig då mitt arbete innebar att få iväg gods innan årets slut. Att arbeta med transporter var roligt, stressigt och ibland frustrerande. Innan jag slutade kände jag att det inte fanns så stora utmaningar längre och det var skönt att få lämna den biten bakom mig. Jag har jobbat med flyg,bil och båt i olika omgångar och skickat gods runt hela världen. En gång skulle jag skicka en tårta till New York. Den skulle vara hel och ätbar vid framkomsten som var satt till en viss dag och tid. Roliga minnen har jag och kan se tillbaka på flera händelser som gjorde arbetet spännande.

Nu går dagarna i en lugnare takt och jag vill inte ha det annorlunda. Skrivandet är ett skapande som måste ta sin tid. Hundarna är min avkoppling och chans att komma ut om dagarna. Men nu när Mr J också är hemma om dagarna, smider vi planer. Nästa år startar vi ett nytt kapitel och jag ser fram mot det. Men först ska vi fira in det nya året och hamna i vardagen igen. Ett par månader med så kallad vinter ska vi genomleva innan våren äntligen är här. Jag längtar så. När gräsmattan blir mer hundvänlig och vi kan ha dörrarna öppna till trädgården.

Året snart slut

Annonser

November lider mot sitt slut och jag kan konstatera att månaden har varit sig lik. Alla nyanser av grått och någon enstaka dag med sol. Julkänslan vill inte infinna sig och allt känns bara som en lång tråkig höst. Det positiva är att jag inte är ensam med hundarna om dagarna längre. Hundarna trivs med att ha oss människor hemma.

Vårat nya tillskott Turbo blir bara mysigare för varje dag. Från att ha varit lite näbbig och inte tyckt om att man rör henne, så har hon öppnat upp sig. Nu vill hon gärna att vi kelar med henne och lägger sig på rygg för att bli kliad på magen. Hon har haft en tendens att vilja bita i Mr J:s händer och det har nästan försvunnit. Hon kommer gärna fram och vill att vi pratar med henne. Vi har märkt att hon lyssnar när vi pratar med henne. Den som påstår att det aldrig går att förändra en omplaceringshund, har väldigt mycket fel. Detta är vår femte omplaceringshund och av erfarenhet kan jag säga att efter ett halvt år hos oss, är det inte samma hund som kom hem till oss. Efter två år är det som att de alltid varit hos oss.

Varje år funderar jag på hur det blir till påsk, midsommar och jul. Hur ska vi fira helgerna och kommer våra två föräldrar orka vara med? Förra året innebar en nyordning efter att jag brutit benet, Nellie dog, farmor och pappa kom till äldreboendet i byn. Allting var annorlunda mot året innan. Det gäller verkligen att ta vara på stunderna som är. Livet är så föränderligt.

Nu funderar jag lite på nästa år. Vi har planer och drömmar som väntar på att förverkligas. Spännande och lite nervöst, men en sak i taget. Först ska vi fira jul och nyår. Troligtvis utan snö, men kanske med halka.

Så fin dagen blev

Annonser

Dagen började väldigt grått och vått, men utvecklade sig till att bli en solig varm dag. Vi traskade iväg ut på landet innan frukost och Turbo smög på fåren i hagen. En stunds vila på en mur blev det i solen som tittade fram. Efter den turen smakade det gott med frukost. Vi skulle släppa ut hundarna på förmiddagen, men igelkotten tryckte vid vattenslangen så det blev inte mycket med det.

Mr J har betalat våra räkningar så nu vet vi vad vi har att röra oss med resten av månaden. Efter det behövde han avreagera sig och vad är bättre än att klippa gräsmattan? Luktar gott av nyklippt gräs nu och hundarna har fått en eftermiddag i trädgården. Jag har lagt lakan i tvättmaskinen som jobbat på bra och sedan vattnat alla blommor inomhus. Allt under överinseende av Turbo som kollat att allt gått rätt till.

Skönt att veta att nu har Mr J endast fem dagar kvar att arbeta. Sedan blir det 52 veckors semester. Jätteroligt att han slipper arbeta till 65 år. Nu kan vi njuta av livet och är inte alltför gamla och knackiga. Den som spar han har, sade min mamma. Vi sparar på livet och med mindre stress kanske vi får många fina år. Planer har vi och det känns spännande. Men först ska vi landa i vardagen hemma.

Jag laddar för min sista vecka som ensam med hundarna. Ska rensa rabatterna före den riktiga hösten kommer om nu vädret håller i sig och det blir torrt. Förra året blev det inte gjort, eftersom jag inte var så rörlig. Snart går vi över till vintertid och mörkret kommer. Ska köpa doftljus och tända värmeljus för att känna lugn och härda ut denna vinter. Tycker vintrarna blir jobbigare för varje år. Då är det främst mörkret jag syftar på och även isen som vi ofta får dras med här nere i skåne. En annan som får mig på bra humör är Joakim.

Blir bara Nellie idag

Annonser

Vår lilla tös fick en födelsedagspromenad i en dimmig by. Men hon var lika glad ändå. Det är knappt att jag tror hon är så gammal, då hon är lika pigg och lekfull som när hon var liten. Hon klarar hur långa promenader som helst. De andra hundarna vi haft har fått bli pensionärer vid nio, men Nellie verkar inte alls vilja det.
Extra god mat blev det idag med ett tuggben som efterrätt.

Ändrade planer idag

Annonser

Lite molnigt i morse. Ingen fara tänkte vi och traskade ut med hundarna. Varmt väder och ingen jacka behövdes, så planerna på att hålla på i trädgården verkade hålla. När vi hade några hundra meter hem började det att stänka. Vi klarade oss men det blev ingen dag ute i trädgården för oss. Istället har jag satt mig ned i biblioteket och försöker greja mannen hemdata. Problemet är ju att jag inte kan installera något virusprogram på den. Kommer till sjuttio procent och sedan händer det inte ett skvatt. Dagen får ägnas åt detta istället för frisk luft och sol som vi hade tänkt.

Men det blev en fin dag ute igår så jag ska absolut inte klaga. Sommaren är här och vi har varmt ute. Hundarna får en dag i lugn och ro efter gårdagens lek. Vädergudarna ville inte att vi skulle tära på krafterna idag. Ska klippa mannens hår senare. Inte för att jag är någon utbildad frisör, men han är bra mycket nöjdare efter min klippning än då han varit hos frisören. Har kanske en dold talang där. Det var kanske hårfrisör jag skulle utbildat mig till? Mindre stress, tillfredställelse när kunder blir nöjda, egen företagare för länge sedan. Våra livsval kan förändras under åren och jag är glad att inte vara ung idag. Med facit i handen så är jag nöjd med mina yrkesval. Men jag skulle inte vilja börja om som tjugoåring och försöka bestämma mig för vad jag vill arbeta med.

 

Första parkett

Annonser

Dagen började med dimma och har fortsatt med en grå himmel. Vi tänker ta det lugnt och sitter på mitt kontor med datorerna. Kom på att vi sitter på första parkett, då en granne ska ha visning av sitt hus idag. Fick en snabb flash om reklamen för keno, där det unga paret får för sig att bada nakna. Grannen med fru kommer ned till stranden och paret tror att de är ute på en promenad. Men grannen har med sig stolar som de sätter sig i. Frun konstaterar att det unga paret verkligen inte är några badkrukor, då de varit i vattnet i 45 minuter. Grannen tar sin kenolapp och kryssar för 45.  Ska vi kanske ta ett par stolar och sätta oss vid staketet och skrapa keno?

Det var en rolig tanke i alla fall. Men vi gömmer oss bakom våra fönster och tittar diskret på om det kommer några nyfikna. Vår granne har åkt hemifrån och en visningsvärd har intagit huset. Kanske inte så roligt att vara hemma och höra hur folk kritiserar ens hem. Undrar om vi kommer att sälja vårat hus någon gång? Vi har pratat om att kanske göra det när våra föräldrar inte är kvar i livet, men man vet aldrig vad framtiden bär med sig. Planer och drömmar ska man ändå ha tycker jag.

Men idag är det grannen som kanske får bud på sitt hus och förändrar sin framtid. Hoppas de kan infria någon av de drömmar de har.

 

Mörkt mörkt ute

Annonser

Vi behöver verkligen ljus nu. Både levande som brinner och kastar vackra skuggor över väggar och tak, och ljuspunkter av lampor som lyser upp alla rum. Jag själv duschar varje dag med violett ljus för att bli piggare under denna årstid. Sedan brukar jag tända doftljus i mitt kontor för att få en god doft av jul och att se ljuslågorna röra sig. Tycker att jag jobbar bättre då och tankarna formar sig till handling. Sedan går jag alltid med hundarna under den tid på dagen som det finns lite dagsljus. Men tiden krymper när solen någon gång tittar fram bakom de massiva molnsjoken.

Idag gjorde ett par möten med människor mig på väldigt bra humör. Lite allmänt prat om ditt och datt gjorde att jag inte kände av regnet och rent av struntade i det. Så ta vara på det som piggar upp och ger glädje varje dag, för en dag kan allt förändras och inte finnas mer. Jag försöker verkligen leva i nuet och inte tänka så mycket på i morgon. Ok, visst måste man ha lite planer men för det behöver man inte gräva ned sig i det. Var glad om du är frisk och har ett bra liv, trots alla problem som alltid kommer ivägen. Njut av vardagen istället för att sätta allt hopp till helgerna. Framför allt deppa inte för det kommer en vår snart igen.