Långfredag hemma

Annonser

Vet inte om vi hade åkt någonstans med husbilen om det inte varit för viruset? Kanske en tur till Spanien som många fransmän gör under påsken? Nu trivs ändå så bra hemma att det inte känns som något fruktansvärt att inte få köra iväg. Jag har fått tvättat allt som var i tvättkorgen och JR har haft lite pyssel med olika saker ute i trädgården. Idag har han skyfflat singel och rivit bort täckduken som låg framför bänken på udden.

Bara man är lycklig så tänker jag om JR och hans projekt. Vi har kommit på att vår baksidan troligtvis hört till ett annat hus och troligtvis då till bageriet som ligger bredvid grönsakstantens gård. Det är mycket vanligt här i Frankrike att man har en trädgård på andra sidan gatan av sitt hus. Vi ser spår av att det varit en trappa ned till gatan som nu är igenfyllt och att man haft något slags grönsaksland. Det är vad vi tror, men inte vet säkert. Först när vi får alla papper från staten på fastigheten kommer vi att få reda på om det stämmer. Det brukar ta minst ett år och det är en diger lunta som berättar allt om fastigheten från första början. Vi är väldigt nyfikna på dessa papper.

Ibland undrar jag om vi blir hörselkänsliga efter att ha levt i detta lugn och tystnad? På vår lilla gata brukar det inte vara speciellt bullrigt, men på George Clemensou som är på vår baksida händer det mer. Då grönsakstanten har öppet är det mycket folk som rör sig där och en del bilar. Den gatan leder även upp till den gamla delen av byn och torget.

En del kanske undrar när jag skriver om att åka till Spanien och tänker att det är ju långt dit. Från Sverige är det en bra bit, men hemifrån är det ca 15 mil vilket inte är så långt. Jag har efter att ha läst i bloggar som några av de som brukar övervintra i Spanien fått tips på fina ställplatser strax efter gränsen och före Barcelona. Men det får bli ett annat år.

Hm ser att det är dags att torka av bordet till höger. Inte för att vi brukar sitta och äta där, ännu ska jag väl säga. Men när kvällarna blir lite varmare blir det säkert någon middag där. Nu kanske det låter tjatigt men vi behöver i första hand ett parasoll så vi kan sitta vid bordet på dagarna. Jag tar min stol och sitter under skuggan av träden på gräsmattan just nu. Lite bökigt om man som jag släpar på en kamera och eventuellt en flaska b-vitamin.

Som sagt allt har sin tid, även planerandet av trädgården och resandet runt i Frankrike/Spanien/Portugal.

Ha en fortsatt fin påskhelg !

 

28 januari igen

Annonser

För ett år sedan klev vi in i husbilen och lämnade huset i byn för gott. Då var det bara att vänta på flyttbilen, lämna Madame på service och städfirman skulle komma och göra rent. Därför bodde vi utanför huset i några dagar. Det var faktiskt lite jobbigt och hundarna förstod inte varför vi inte gick in efter deras promenader. Men det var då det, idag klev vi också in i husbilen, men av en helt annan anledning.

Solen lyser faktiskt och vinden är riktigt ljum idag. Hundarna älskar när vi går ut allihop.

Turbo vill gärna åka med, men Kuma är inte lika glad för det. Han var på väg in i trädgården och verkade tycka att vi kunde åka så väntade han hemma. Jag fick faktiskt putta honom i baken så han gick fram till grinden.

Vi kör ut ur byn mot Cornelihan.

Närmar oss ännu mer. Kör förbi och hamnar på ringleden runt Béziers. Dags för lite inköp.

En lycklig Mr J (som jag hädanefter kommer att benämna som JR då det är hans initialer och känns mer personligt.) Nåväl efter den parentesen går han in med mina förmaningar som bortblåsta ur huvudet. Bara köpa ett paket kakel, inte titta på annat!!!   Han kommer mycket riktigt ut med endast paketet, men med bilder i mobilen på annat . Alltså vad var det han inte förstod? Eller så brydde han sig inte.

Dags att köra till gummadagis då. Jardin och köpa tuggben till hundarna. Men jag hade plånboken med mig och nu tänkte jag titta mig omkring. Tyvärr blev det inte så mycket tittande då de höll på att göra om i hela butiken. Fick nöja mig med tuggbenen och det var inget roligt att titta på i röran som var.

När vi ändå körde förbi så varför inte gå in så jag fick titta lite? Men vet inte vad det var med idag för det kändes så tomt i affären. Tyckte att de hade mer roligt hundrelaterat tidigare då jag var här.

På väg hem igen då. Där borta är Cornelihan och jösses vad mycket moln det är.

Än så länge är vinfälten rätt kala och molnen tycks fastna borta vid bergen.

Nu närmar vi oss Thézàn och hem. Solen följer med oss hela vägen.

Där borta är vårat Chalet Angle och väntar på oss. Det är här Kuma börjar prata. Han känner igen sig och vet att snart så….

Bara att backa in på Rue Alexandre Dumas och sedan låsa upp grinden då. Kan berätta att dessa moln har blåst bort. Nej, det var inte jag som blåste bort dem men vinden jobbade ordentligt ett tag. Vi får en fin solnedgång ikväll. I morgon ska JR sätta upp det sista kaklet eller man ska kanske säga klinkern och då är projekt sovrumsvägg klart. Hoppas vädret fortsätter såhär för nu behöver snurradåren rastas.

 

 

Resan idag

Annonser

Vi steg upp tidigt, ja inte med tuppen men en härfågel skränade. Snabb bäddning och lite pressad apelsinjuice till frukost. Smörgåsar och en kanna kaffe tog vi med oss. Hundarna blev stirriga och ville inte göra morgontoalett. Tänk, om vi inte får följa med? Hur jag än försökte förklara så ville de inte förstå.

Här kan man åka till många olika platser och vad skulle vi nu välja? Frågan är väl vart vi skulle köra någonstans?

Nu har vi sorterat bort lite och har färre platser att välja mellan. Det ska alltså bli en tur mot öster idag.

Väldigt mycket åt öster till Provencale verkar det som minsann. Men hur långt och var där?

Någon som känner igen denna vy? De lustiga bergen vid Marseilles utkanter och nu blir spänningen olidlig.

Dit ska vi för att reka. Flygplatsen utanför Marseille. H kommer nämligen landa där sent den 21:a december och då gäller det att veta vart vi ska parkera vår husbil.

Dit ner ska vi och såhär efteråt kan jag berätta att det blev bättre än bäst. Inga problem att komma ner till Terminal 2 och med hjälp av en vakt kunde vi köra in på paketinlämningen och ställa oss. Där stod vi gratis i en halvtimme och Mr J var in på terminalen och rekade. Det blir inga problem med hämtningen.

Så heter flygplatsen och vi skulle inte till helicopterplatsen.

Hejdå, Montpellier nu måste vi köra hemåt. Tre timmar tog det då vi inte kör som blådårar och även tog paus för kaffe, smörgås och hundrastning. Är nog hemma vid 18.00 lagom till hundarnas middag.

Känns väldigt exotiskt för en nordbo att skyltarna visar mot Barcelona. Sanningen är den att vi har ca 15 mil dit från vår by. Så till Spanska gränsen är det ungefär 10 mil och det kan bli en tur dit under julhelgen när H är här nere. Så ta med passet!

Körde över floden Rhone vid Arles som vi tyckte var en rätt muggig stad. Väldigt mycket klotter eller graffiti skulle kanske någon benämna det. Såg ingen flamingo heller vid Camargue men de är nog nere i Afrika eller Spanien såhär års. Men flera vita hästar betade ute i markerna.

Det blev inte några fler foton då mörkret föll och små regndroppar föll på bilen. En lampa köpte vi på Castorama på vägen hem. Nu sover hundarna trötta och mätta. Vi ska bara koppla av ikväll.

Summering av november

Annonser

Vädret kan man absolut inte klaga på denna månad och det fortsätter med sol och +17 ute. Jag har haft på mig jacka en gång och det var den kvällen vi var på mingel hos Le Maire.

Då småduggade det och vi fällde upp paraplyet när vi gick hem. Vid ett fåtal tillfällen har jag fått hänga in tvätt i biblioteket då den inte varit riktigt torr. Kan inte på stå att det är något större problem.

Vi har ju fått en fin grind installerad istället för den gamla. Vinfältet har ändrat färg till gult nu och gräset är riktigt grönt i trädgården.

Rosorna är så fina och Turbo älskar att få vara ute hela dagarna. Jag tvättar en del dagar som idag och livet har stabiliserat sig för oss. Mr J har fortsatt med att färdigställa skrivbordet och idag är det klart. Vårat bibliotek är klart att tas i bruk med skrivare och allt.

Till och med Kuma går ut själv på sina rundor. Det gjorde han aldrig i vårat gamla hus utan rusade in så fort det bara gick. Även om vi var ute så gick han in. Här ligger han ute om vi pysslar i trädgården.

Vi fick pumpen lagad i husbilen så nu kan vi duscha och bo i den som vanligt. Jag har även kommit på vad vi ska använda gamla grinden till och var den ska placeras. Närmare förklaring kommer i morgon. Vi fick finbesök av M idag och han tyckte att det var en superbra idé. Sedan ska dörrarna till garaget målas vita. Tror det piffar upp huset utseendemässigt. Jag förstår att de som bodde här innan tyckte att dörrarna skulle smälta ihop med huset, men färgen är inte densamma som husets färg så det är inte snyggt.

Vi har äntligen landat i en ny vardag i vårat nästa kapitel i livet. Det har varit omtumlande, nervöst och slitit innan vi nu kan andas ut ordentligt. Tänkte att jag ska göra en resumé på hela detta år i Januari och se tillbaka på vår resa. Mycket har hänt av både positiva och negativa slag. Men nu känns det bra.

 

 

Bröllposdag

Annonser

Idag för 17 år sedan stod vi i Trelleborgs rådhus och sade ja till varandra. Bestman och fotograf var H som dagen till ära hade skjorta och kavaj över finbyxorna. Det var en typisk höstdag och jag ilade från jobbet, där chefen fick säga åt mig på skarpen att släppa allt och ge mig av. Hemma möttes jag av en orolig Mr J och efter ett snabbt byte av kläder och en kam genom håret körde vi i ilfart till Trelleborg. Tror att vi nästan sprang till rådhuset.

Jag  har aldrig ångrat mitt ja. Vi har upplevt mycket under dessa år och rest runt om i Europa och Världen. Mest Europa då vi ville ha med oss våra hundar på resorna. Från husvagn till husbil för det var mer praktiskt och lättare för oss att färdas med tre stora hundar.

Vi skrattar, gnabbas lite och pratar mycket. Inte en enda dag är tråkig. Min bästa vän och ofta nästan min enda vän har Mr J blivit. Den som jag litar på i alla lägen och som ställer upp för mig.

Detta år tog vi varandras händer och tog klivet in i en ny tillvaro. Lossade ankaret i byn vi bott i arton år. Sålde huset vi gjort till vårat och tagit hand om. Det var dags att göra sig av med något som mer blivit en börda nu då H flyger på egna vingar. Det var inte jobbigt att göra av med saker,möbler och kläder som aldrig användes. Trots det blev det över 70 kartonger utöver de möbler vi ville ha kvar.

Idag firar vi vår bröllopsdag med solen som blygt tittar fram då och då. +22 grader ute och slipper höstrusket i Sverige. Här där vår nya framtid ska formas och jag ser fram mot många nya bröllopsdagar i vårat nya hus.

 

 

Lördag kväll

Annonser

Husbilen är ren och fin invändigt och vi ska strax bli rena och lukta gott vi också. Hundarna går ju alltid först och de har fått sin middag och rastning. Efter en väldigt varm dag då temperaturen steg till +15 i skuggan är vi väldigt nöjda. Vi har till och med haft takluckan öppen för det var så varmt.

Jag har rattat in franska nrj så vi har bra musik på radion. Efter duschen blir det middag för oss och den blir riktigt kulinarisk varm korv med bröd. Egentligen skulle vi haft det i förrgår när vi kom till ställplatsen i Tyskland, men det var så sent att vi bara gjorde parisare och åt. I går slog vi på stort och åt BigMac från Mc Donalds som är precis vid ställplatsen här.

Jag tittar just nu på en precis likadan vacker solnedgång som vi hade igår. Hundarna och Mr J sover just nu. Endast madame är vaken i huset. Vi har ju lärt oss genom åren att kan vi leva på 15 kvm med tre stora hundar så är kärleken stark. Det ska bli roligt att köra vidare i morgon. En del säger att vi är modiga, andra att vi är galna och vi själva säger att vi tar chansen när vi kan. Men att flytta var jobbigt visste vi och nu kan vi säga att det var ännu jobbigare. Så här efteråt känns det bra att vi orkade. Det är ju ändå roligare att flytta in till något än att flytta ut.Så jag ser fram mot att packa upp alla våra saker och placera dem i ett nytt hus.

Det är mitt liv = Ma vie

Livet är bra nu

Annonser

Lite frost i gräset denna morgon, men solen värmde och nu är det väldigt behagligt. Vi låter hundarna få en sovdag, så vi står stilla. Det utnyttjar vi till att städa och duscha. Jag är i valet och kvalet om att övergå till T-shirt. Det blir ju kyligare på kvällen.

Det är flera som bor på båtar här och det är inga små skutor. Nej, stora pråmar så det är gott om utrymme ombord. Om Mr J inte hade haft så lätt för att bli sjösjuk vore det boendet något som vi kanske övervägt. Nu är det bäst att vi håller oss på landbacken.

Vi kör vidare söderut i morgon och därför blir det tidigt sänggående för oss. Efter mello hade vi tänkt. Hoppas att ställplatsen vi tittat ut blir bra. Vi tänker inte ta A 75 då det finns risk för halt väglag, då den går rakt över Massif Central. Därför kör vi mot Toulose och sedan söderut. Objat heter orten vi ska till. Ligger nästan rakt ovanför Carcassonne. Fast rätt många mil norr om staden.

Men nu kopplar vi av i det härliga vädret.

Luktar hö

Annonser

Var man än går i byn ser man bruna gräsmattor och det luktar hö. Vetefälten lyser gula och snart kan bönderna skörda. Bråda tider för dem och semester för andra. Byn största arbetsplats stänger nästa vecka för två veckors semester. Min förra arbetsplats och jag kommer ihåg vilket pusslande vi hade för att få bemanning när fabriken var öppen. Undrar hur de gör idag när de skurit ner på personal och min avdelning endast har en anställd? Vi var tre och vissa år fyra som arbetade med logistiken. Än så länge är den kvar och det är ju bra.

Mr J kör administrativt arbete idag och det är en hel del papper som ska ordnas med. Glad att han åtog sig alltihop, men jag har ju utnämnt honom till vd och ekonomichef som han ju har arbetat som i sin profession. Han har i sin tur utnämnt mig till it-chef och jag har ju nyligen beställt hem nya batterier till datorerna. Därför anser jag att det får räcka för just nu. Antar att jag får ta hand om it-avdelningen då jag har störst tålamod. Sedan är jag hyfsat duktig på det också, om jag får skryta lite och det får jag.

Jag har räknat ut att vi inte fått en droppe regn på tio veckor nu. Måste vara rekord, för jag kommer inte ihåg att det varit sol och varmt så länge. En granne ska flyga till Mallorca i fyra dagar och han tyckte att det inte kändes så frestande längre. Lite som att gå över ån efter vatten. Det är ju lika mycket sol här och nu måste vattnet vara varmt. Vackra stränder har vi här i skåne och väldig fin sand. När man går barfota på stranden i Falsterbo så gnisslar det. Så fin är den. I Borrby kan man gå flera kilometer. Så lång är den stranden. Detta år behöver man inte köra långt för att uppleva strandliv.

 

Lata dagar

Annonser

Vi körde 40 mil igår och hamnade på Öland. Står i Grönhögens gästhamn och solen skiner.

Mellanmål efter en lång promenad, tycker hundarna passar bra.

Kuma njuter av att vara på rull igen. Eftersom vi står vid havet så fläktar det lite, vilket vi uppskattar.

Nu har även alla rutiner börjat ta form och det är inte så rörigt. Hundarna har greppat hur vi gör och det är bra. Det tar alltid ett par dagar tills vi är tillbaka i de vanliga rutinerna. Turbo sköter sig exemplariskt.

Vinterkoma

Annonser

Hela naturen har hamnat i något slags koma, känns det som. Jag själv orkar inte mer av den varan. Drömmer om att flytta varje natt. Natten till idag handlade drömmen om att vi blev väckta av att lastbilen kom som skulle hämta våra möbler. Det var bara det att vi inte hade packat en enda pryl och fick rusa upp ur sängen. När jag kikade ut genom fönstret så var flyttgubbarna på väg till en restaurang för att äta lunch. Där vaknade jag och behöver nog inte berätta om vad jag verkligen såg när jag tittade ut.

En sak är klar och det är att vi fått för mycket vinter denna säsong. Idag medförde det vita till att jag inte kunde gå bort till pappa, som hade besök av tandläkaren. Men hans sköterska ringde mig och berättade att de måste göra i ordning pappas proteser, så nu blir han tandlös i två veckor. Han hade även svamp i överkäken som måste behandlas. Det måste ju ha varit obehagligt, men han har inte sagt ett ljud till någon om det. Sköterskan visste inte ens om att han hade protes i överkäken. Man brukar ju säga: små barn, små bekymmer, stora barn ,stora bekymmer. Vad säger man om gamla föräldrar?

Jag har tröstat mig med att titta på ”En plats i solen” på fyran. De var på Barbados och det hade inte varit helt fel just nu. Men först:

Så håll uppsikt när ni är ute och kör i påsk.