Dataunderhåll och golvunderhåll

Annonser

Skulle haft på mig pannbandet idag då det var lite kallt om pannan, men glömde det eller struntade i att sätta på mig det. Trodde inte att det skulle blåsa alls efter att jag kollat då jag hämtade posten. Men handskar hade jag och det var skönt. Torrt var det i alla fall och hundarna tyckte att det var roligt. Kunde ta dem ut på landet och det innan det blev för mörkt. Lite otäckt att gå utmed landsvägen då tunga lastbilar kör förbi fullastade med sockerbetor. Bråda tider för Örtofta sockerbruk och jag förstår att bilarna har många turer att köra varje dag.

När vi kom hem var det dags för snabeldraken och underhåll av golven. Jag blir riktigt salig hur fort det går nu med nya dammsugaren och borsten. Det är en fröjd då det blir så fint och allt hundhår sugs in. Nu har Nellie slutat att fälla så mycket, men vi har ju två långhåriga hundar som alltid fäller lite året om.

Väl klar med golvunderhållet var det dags att göra lite dataunderhåll. Har uppdaterat drivrutinerna via update och nu fungerar det galant. Känner mig lite duktig efter allt detta underhåll och tänker ta ett glas vin. Bra för blodet och hjärtat vid min ålder. Det enda måste jag har kvar idag är att ge hundarna deras middag, rasta dem och sedan plocka ur diskmaskinen. Körde den tidigare idag och nu är allt rent och torrt.

I morgon ska jag skriva en hel del hade jag tänkt. Har flera olika scenarior jag vill prova och se hur det blir. Blir alltså lite klippa och klistra. Men jag tänker spara alla versioner för att kunna ändra om jag vill. Hantverk är vad det är och än är jag för färsk för att kunna göra allt snabbt.

Nytt kapitel skrivs

Annonser

Har inte skrivit på min bok idag, utan inlett ett nytt kapitel i mitt liv. Vad det leder till återstår att se. Men det känns bra och jag tror att mitt arbetsliv kommer att bli berikande. Jag har slutat som egen företagare och ska sikta på annat. Verkar nästan för bra då jag redan blivit erbjuden arbete. Livet är faktiskt ett mysterium för mig, då jag aldrig behövt oroa mig för att inte kunna försörja mig. Trots att jag börjar bli till åren verkar det inte vara en omöjlighet. Nåväl, vi får se vad det leder till framöver.

Gick ut med hundarna och det blåste verkligen snålt runt öronen. Tur jag har min fina mössa. Solen som lyste så fint i förmiddags försvann rätt snabbt och det var inte lönt att ta med kameran ut. Tråkigt, för jag var riktigt sugen på att plåta lite. Får bli en annan dag då.

I morgon ska jag skriva på min bok. Börjar få lite struktur på den och det är verkligen ett hantverk att skriva en bok. Man kan inte bara sätta sig ned och skriva rakt av. Det blir lite här och där, som sedan ska pusslas ihop till en helhet. Just nu gäller det att inte ha för många personer med. Blir bara rörigt då. Lite svårt då jag har ett digert persongalleri att plocka ur. Så många härliga karaktärer jag mött i mitt liv. En del faktiskt helt galna. Man vill så gärna ha med dem på ett eller annat sätt. Men vissa får stå över denna gång. Jag kan ju skriva fler böcker.

monday

Febermorgon

Annonser

Vi steg upp tidigt och gick vår runda med hundarna i mörkret. Jag frös hela tiden trots varma kläder och noll vind. När mannen åkt iväg till arbetet, lade jag mig en timme i sängen med hundarna. Efter det kändes allt lite bättre och febern hade gått ned en del. Detta var inte vad jag hade tänkt göra i dag utan morgonen var vikt för yoga och meditation. Nu blev det inte så tyvärr. Jag är sällan sjuk, men när jag väl blir det så är det oftast riktigt rejält. Ingen lite snuva några dager, nähä det blir hela kittet av åkommor. Bara att försöka genomleva alla stadier tills jag blir frisk igen.

Därför ska jag tillbringa denna dag med att skriva och försöka hålla mig stilla. Jag har plockat fram en bok att läsa nu då jag läst ut min gamla. ”Män som stirrar på getter” var riktigt ruskig och jag vet att de gjort en film av den. Men inte en bok jag rekommenderar att läsa innan man ska sova. Nu ska jag grotta ned mig i andra världskriget och läsa ”Härskarplanen” av Heather Pringle. Den handlar om Himmlers jakt på det ariska ursprunget. Kanske får jag veta mer om hur dessa nazister var/är funtade. Man måste läsa historia för att förstå nutiden.

 

Lördag och januari 2014

Annonser

Inget nytt när det gäller vädret, utan vi kör med repriser i år också. Men det är lördag och vi njuter av det i fulla drag. Min bok börjar utforma sig och nu är det dags att skissa ordentligt på hur jag ska lägga upp den. Inspirationen är på högvarv och nu börjar hantverket. Det är något jag inte kunnat ta till mig tidigare, men nu förstår jag hur man bör göra. Plötsligt var det som allt bara föll på plats i huvudet.

Darra månde de som klampat in i mitt liv och härjat runt. Någon av alla figurer har kanske drag av just dig. Nu är det jag som har makten att använda mig av vad ni orsakat. Inte för att jag tänker hänga ut någon, men säkert kommer någon att känna sig träffad. Kan vara bra att bli rannsakad på ett eller annat sätt. Mitt persongalleri är digert och jag måste gallra ut en hel del. En person kommer få drag av flera olika människor jag mött i mina dagar.

Det är som att stå framför en tom duk med en massa färger i sin hand. Jag blandar och blandar tills jag får fram de mest otroliga karaktärerna. Spännande att ha allt detta framför mig. Men det hade varit ännu roligare om jag kunnat ägna mig åt detta på heltid. Kanske en dag blir det verklighet. Tills dess får det bli stulna timmar då och då.

Vad är lämpligt att skriva om?

Annonser

Fick ett mail från en kollega som har mig som vän på ett socialt nätverk. Han tyckte att jag kanske var lite för personlig i mina inlägg på bloggen som jag brukar publicera på just det nätverket. För någon dag sedan fick jag ett like från en annan som jag har som vän på just detta nätverk. Så hur ska man förhålla sig egentligen?

Jag lämnar aldrig ut väldigt personliga informationer om mig eller mina närstående. Inte heller några bilder på andra som inte vill det. Hundarna är de som oftast förekommer på bilder. Men denna blogg är min högs personliga ventil, där jag skriver om saker som engagerar mig. Så ska den förbli och den som inte vill läsa kan ju strunta i det. Det är som med andra medier, det är bara att knäppa förbi sådant man inte tycker om att se eller läsa.

Visst finns det vissa saker jag kanske struntar i att skriva om då det kunde såra någon annan person. Eller skada någon. Man kan inte älska alla i världen eller hålla med om deras åsikter. Det gäller även mig och mina åsikter. Men precis som journalister vill, så vill jag väcka tankar och funderingar hos de som läser. Därför bryr jag mig inte om likes eller kritik när det gäller just min blogg. De som har synpunkter kan ju tycka till så jag får veta om någon har en annan uppfattning. Det berikar och kanske lär jag mig en hel del nya saker.

Nu till frågan om det finns något olämpligt att skriva om? Nej, det gör det inte om man inte går till personangrepp på utseende eller liknande. Man får säga vad man vill oavsett utseende eller läggning. Detta kan betraktas som en känga till Putin som stiftat en lag där han förbjuder andras åsikter och att föra fram dem. Må han födas till en homosexuell i nästa liv.

Funderar på att skriva en bok

Annonser

En gång sökte jag till journalisthögskolan och på sista intagningsdagen skulle man ha med sig en berättelse om sig själv. Sedan blev man inkallad till ett antal människor som läst den och skulle fråga ut mig om olika saker. Där tror jag att jag gjorde bort mig lite, för jag sade att jag ville bli författare. Skulle antagligen sagt att jag ville skriva artiklar mm. Men eftersom det alltid varit min dröm att få skriva, vilket gjorde att jag svarade så. Har funderat på om jag ångrade mig många gånger och det pendlar från ja till nej. Jag ville inte flytta till Stockholm och studera där eller arbeta på någon tidning.

Under alla år har jag varit tvungen att försörja mig och halkade in på en annan bana i livet. Någon bok har det aldrig blivit. Nu är jag i en annan sist med mitt företag och kan bestämma över min tid själv. Vilket betyder att då jag inte måste ägna mig åt företaget, har jag tid att skriva för skojs skull. Precis som jag gör med bloggen. Problemet nu är att jag har för många uppslag till böcker och vet inte vad jag vill skriva om först. Massor av utkast till böcker ligger i min skrivbordslåda och väntar på att bli skrivna. Ett ganska angenämt problem.

Efter att ha läst Bodil Malmstens bok ”Så gör jag”, kliar det i fingrarna på att börja. Jag funderar och skriver noter för att hitta det jag vill skriva först. Kanske utmynnar det i en bok som någon vill läsa. Min ton i skrivandet har jag hittat vid det här laget, så den oroar jag mig inte ett dugg över.

Men jag är absolut öppen för förslag på ämnen jag kan skriva om. Idèer är alltid välkomna och synpunkter på att skriva. Så välkomna med det. Det kanske finns något som just du skulle vilja läsa om och jag tror inte att jag vill skriva om blod och skräck. Men deckare är jag inte främmande för om ämnet medger så.

Hur ska man uppfatta hot?

Annonser

Läser flera twitter och kommentarer på bloggar, där en del skriver att han eller hon ska dö. I mina ögon är det direkta hot och jag anser att skriver man så ska det tas på allvar. Kommer ihåg en händelse som skedde i Göteborg under min tid där. Jag ägde en röd Volvo och kom från mitt arbete en dag, eftersom min hund åkte med gick jag runt bilen för att låta honom hoppa ut. En ung man på cykel körde upp på parkeringen och ställde sig vid sidan av min bil. Han tittade på den och jag tyckte att det kändes lite olustigt, varför jag skyndade mig att låsa den. Då frågar mannen hur mycket jag ska ha för bilen. Jag blir väldigt förvånad eftersom den absolut inte var till salu, vilket jag påpekade för honom. Han vägrade acceptera det och upprepade sin fråga. Irriterat sade jag att den inte skulle säljas. Då började mannen cykla runt mig och skrek: ”djävla hora, jag ska döda dig.”

Efter den händelsen tittade jag mig alltid omkring när jag gick till eller från bilen. Jag övervägde att polisanmäla händelsen, men förstod att det skulle bara bli ett papper i högen och inget mer skulle hända. Men det var fruktansvärt obehagligt och det hade ju kunnat vara en galning som verkligen tänkte döda mig. Därför fylls jag av obehag när jag läser dessa hot i en kommentar eller twitter. Vad menar skrivaren egentligen? Är det bara ett bevis på dåligt ordförråd? Ibland är det säkert det, men det otäcka är att en del kanske skrider till verket och verkligen dödar någon.

Vi lever som tur är i en demokrati, där vi får skriva öppet om våra åsikter. Jag håller absolut inte med alla skribenter, men respekterar att de har alla sin rätt att ge ord för sina åsikter. En del är riktigt korkade i mina ögon, men det kan jag också påpeka om jag vill. Att gå så långt som att hota någon för sin åsikt är väldigt sjukt. Oftast är det fanatiker som gör det och sådant är otäckt. Som en slags sekter där man inte tillåter avvikande åsikter. Frågan är när någon av dessa skrider till verket?

Tankar i duschen

Annonser

Jag har tidigare skrivit inlägg om att många bra idèer kommer i duschen, och fler av mina inlägg kommer till just där. Tyvärr glömmer jag bort dem när jag väl är klädd och ska sätta mig vid datan. Världen tränger sig på och tankarna fladdrar iväg, så det jag funderade på försvinner. Nu har jag börjat ta med mig block och penna till badrummet, så jag kan skriva ned mina tankar så fort jag kliver ur duschen. En del förkastar jag sedan medan andra kan utvecklas till något bra. Ett av dessa funderingar tänker jag bearbeta idag och skriva om i ett senare inlägg.

Det som ploppar upp kan handla om precis vad som helst och jag har märkt att om jag stänger av radion och tv:n, börjar min hjärna arbeta. När jag har något av medierna på tar hjärnan in det som sägs där och hjärnan kopplar av. Ibland kan det vara bra då negativa tankar snurrar i huvudet och man ältar det om och om igen. Inte speciellt kreativt. De gånger jag varit nedstämd på grund av saker som skett i mitt liv har jag alltid haft radion på och kunnat släppa funderingarna. Idag har jag inte samma behov av att ta radio eller tv till hjälp för att koppla bort sådana tankar, eftersom jag mediterar varje morgon. Jag uppskattar att lyssna till tystnaden inne i mitt huvud och efteråt är jag helt klar i huvudet. Det är som att trycka kontr+ alt +delete på datan och allt försvinner.

Hjärnan börjar om från noll och jag ser klarare på allt. Så att stanna upp då och då under sin dag och tömma hjärnan är nog bara nyttigt. Man defragmenterar alla som finns där och det som är oviktigt försvinner. Så dagens funderingar jag skrev ned handlar om hur fantastisk hjärnan är. Men hur jobbigt det är när den jobbar för fullt och det nästan blir som ett övertryck i den. Men det inlägget ska jag skriva om någon annan dag.

Jag önskar alla en underbar dag och återgår till mitt arbete nu.

www.Veterankraft.se