Etikettarkiv: gammal

Sommarpresent

Publicerat av
Svara
Annonser

Igår kom mannen hem med en sommarpresent till mig. Jag trodde att han fått något av sitt företag och antog att det var något med picknick att göra. Men när jag öppnade den lilla svarta väskan låg det en systemkamera i den. En av de bästa nybörjarkamerorna man kan få. En Canon EOS 1000D för den som är nyfiken. Jag har önskat att kunna köpa en kamera sedan väldigt länge och tänkt att kanske någon gång ska det bli verklighet. Nu fick jag en, visserligen ett år gammal, men i stort sett oanvänd. Det är ju poppigt att ha en bland våra yngre vuxna, men kanske inte lika roligt efter den första tiden.

Jag har en Canon sedan tidigare för pappersbilder, som jag köpte en sommar när jag jobbade i en fotoaffär. Den har inte fått följa med på våra semestrar och ligger mest och samlar damm. Jag vill kunna föra över mina bilder hit till bloggen och instagram och det blir lättare nu. Bra att han inte köpte en alltför avancerad kamera då jag är en hel del ringrostig som fotograf. Under min tid som biträde i fotoaffären höll jag på att fota rätt flitigt och var ganska duktig om jag får skryta lite. Nu får jag försöka börja om från början och det gör jag gärna. Så en del av förmiddagen har ägnats åt att läsa manualen. Men man lär sig nog mest av att gå ut och fota för glatta livet. Vilket jag ska göra i eftermiddag.

Pilevall__

Vi har ju en hel del fina motiv här nere i skåne och kanske kan jag få till något som detta en dag.

 

En gammal dam

Publicerat av
Svara
Annonser

Idag har vi gratulerat svärmor som fyller 89 år, vilket är en anmärkningsvärd ålder. Still going strong, skulle jag vilja säga. Bor själv i en liten lägenhet och sköter det mesta  av alla vardagssysslor på egen hand. Den enda hjälp hon har idag är städning, då knän och rygg inte är som de varit. En gång i veckan insisterar hon på att laga en middag till oss. Hon är fortfarande väldigt duktig på att laga mat. Men ibland sviker minnet en aning, vilket är ursäktligt vid denna ålder.

Hon blev en extramamma åt mig då min egen dog. En klippa då vi haft det stormigt vid olika tillfällen. Hundvakt många gånger då vi varit på teater mm. Kort sagt en underbar människa, som jag verkligen är glad att få ha gjort bekantskap med.

Därför ska hon få en stor kram på lördag då vi ska äta god mat och umgås. Grattis farmor!!!!

När slutet kommer

Publicerat av
Svara
Annonser

Lite otäckt är det att fundera på sitt eget slut på jorden, men ändå viktigt. Hur många som inte är sjuka planerar sin begravning? En del kanske tänker på det då och då, när någon i ens närhet dör. Jag gör det i allafall. En påminnelse fick jag då jag läste Kristian Gidlunds blogg. Han skrev om var han ville bli begravd och har även regisserat sin begravning. Någon kanske tycker att det var naturligt eftersom han visste att döden skulle komma i en nära framtid. Men den kan också komma plötsligt och då står alla närstående handfallna. Det praktiska med saker och sådant är väl kanske inte så svårt, men själva begravningen är det.

Jag anser att det varje människas rätt att få bestämma hur ens begravning ska vara. Vad som ska sägas och vilken musik som ska spelas. Vem vet om man kanske är där själv och ser hur allt går till? En del säger det medan andra inte alls tror det. Jag vill tro att någonstans ska jag se på hur min begravning går till. Om det inte är så, vill jag ändå veta att efter min död ska just den musiken spelas för dem som är kvar. En liten bit av den jag var ska finnas kvar hos de närvarande när de går hem. Något som får dem att minnas mig som den jag var en gång.

Därför tänker jag skriva ett brev, där jag beskriver hur jag vill ha det. Det ska jag göra nu när jag kan tänka klart och sedan lägga undan. Visserligen kanske jag tar fram det någon gång efteråt och ändrar. Men det är ok. Om det är någon sak jag vill ge till en viss person ska jag också skriva ned det.

Jag kan ju bli väldigt gammal och ha hjärnan intakt till min död. Men det kan också bli så att jag drabbas av något som gör att det inte blir så. Men min egen begravning vill jag faktiskt bestämma över.

Änglar finns

Publicerat av
Svara
Annonser

Ibland undrar åtminstone jag om det inte går omkring änglar på våra gator. De ser ut som vanliga människor, men när de börjar prata hajar man till. Ofta när jag sett på program om svårt sjuka barn undrar jag hur de kan vara så enormt kloka. Trots att de vet att de aldrig blir friska eller kanske ska dö tidigare än väntat, så ger de så mycket kärlek till sin omgivning. De tröstar sina föräldrar och syskon, som mår väldigt dåligt och sörjer över sitt barn. Hur kan de vara så lugna och tillfreds med sin vetskap? Det är som att de redan är små änglar som finns här på jorden.

En gammal människa har ofta samma utstrålning och verkar inte ens tänka på sin död. Samma gäller andra människor som lever med döden i sin närhet. Har de fått en vetskap som vi andra inte har tillgång till, eller hamnar man bara i det tillståndet när det inte tjänar att kämpa mot längre? Min pappa säger ofta att han inte är rädd för att dö. Han är snart 88 år gammal och trots alla skavanker man har vid den åldern är han nöjd med sitt liv. Jag frågade honom om varför han inte är rädd för döden. Lyte kryptiskt svarade han att han varit där och hälsat på så han vet att han får det bra. Mer ville han inte berätta, men jag ska försöka få honom att göra det. Får man besök av någon eller något när det börjar närma sig eller vad är det som händer?

Hur det än är med den saken, så verkar vissa människor ha ett inre ljus som sprider godhet. De finns mitt ibland oss och vi borde kanske försöka prata mer med dem. Döden kanske är en början på något mycket bättre, det som bibeln kallar paradiset. Men att söka döden som självmordsbombare verkar fel sätt. Att orsaka andras död är att spela gud i mina ögon. Vi ska nog alla vänta tills det är dags och under tiden försöka göra gott. Men ibland undrar jag om inte livet på jorden är helvetet, när man läser och hör om allt elände som sker.

För gammal skrivare

Publicerat av
Svara
Annonser

Det var inte det lättaste att få tag i en ny bläckpatron till min bläckstråleskrivare. Den är väl fyra år gammal och redan föråldrad tydligen. Jag hade inte tänkt köpa en ny, men får kanske tänka om. Lite tråkigt eftersom den fungerar väldigt bra och jag har lärt mig hur. Tekniken går så fruktansvärt fort att man inte hinner med. Likadant med min mobiltelefon som jag har varit så nöjd med. Efter tre år är den uråldrig och nu kommer det inga programuppdateringar mer.

Kan det vara ett sätt för tillverkarna för att få oss att byta teknikprylar? Eller är det bara så att konkurrensen tvingar dem att komma med nyheter och lämna de tidigare modellerna åt sitt öde? Hur som helst måste jag byta dessa båda teknikprylar ganska snart. Eftersom jag använder dem i mitt arbete behöver jag kunna få tag i delar så de fungerar hela tiden.

Lite funderingar jag fick nu när jag bytte bläckpatron i skrivaren.

Idag är det Ronjas dag

Publicerat av
Svara
Annonser

För idag blir vår äldsta hund 13 år, vilket är en respektingivande ålder för en en stor hund. Bara för några veckor sedan trodde vi att hon inte skulle bli såhär gammal, då hon hade en stor juvertumör som växte vid en av hennes bröstvårtor. Hon drog sig undan och var hängig och andades stötande, så vi förberedde oss på att åka till veterinären och låta henne somna in. Men en dag när jag tittade på hennes bröstvårta var tumören borta och en liten krater var kvar. Jag baddar med allsolsprit och nu ser den fin ut. Ronja har piggnat till och är sitt gamla jag. Visserligen sover hon mycket, vilket är förståeligt vid hennes ålder. Men tösen är still going strong och nu hoppas vi  att hon ska få en sommar till med oss. Min högsta önskan är att hon ska få somna in hemma den dag hon själv känner att det är dags. Kanske uppfylls min önskan.

Men idag firar vi Ronja på 13-års dagen. Grattis älskade tös!

Lite makabert

Publicerat av
1
Annonser

Jag har kommit på mig själv, att flera gånger då jag lyssnar på musik tänka, att den låten skulle jag vilja ha på min begravning. Inte för att jag planerar att dö inom någon snar framtid. Vet inte varför dessa tankar kommer och försöker slå bort dem då de känns makabra. Det kanske beror på att döden har varit så mycket i mina tankar den senaste tiden. Ronja som faktiskt är gammal och farmor som plötsligt blev dålig, har gjort att jag fått bearbeta mina känslor för döden.

Egentligen är ju döden något man inte vill tänka på och ofta slår ifrån sig. Det är både skrämmande och konstigt. Vi undrar över meningen med det hela och även livet. Men när man konfronteras med det så börjar funderingarna om hur man lever och att man borde vara mer rädd om sig själv. Det är känslor som man egentligen inte vill känna, utan de tränger sig på vare sig man vill det eller inte.

Någon gång under livet kommer vi att konfronteras med döden och dessa tankar dyker upp. Efteråt skjuter vi bort dem, men de försvinner aldrig helt. Har vi upplevt den finns de alltid kvar inuti huvudet. Det kanske är därför de kommer fram när det är dags för någon i ens närhet blir sjuk eller dör.

Lite lustigt att jag började skriva detta inlägg när programmet efter tio börjar, som idag har döden och upplevelser folk har haft av nära döden upplevelser. Det känns lite som en tröst för mig och att jag inte ska fundera så mycket över detta. Så är livets gång och något som vi måste uppleva.