Det närmar sig

Annonser

Dagen för ankomst av våra möbler och tillhörigheter närmar sig och gissa om vi längtar. Det kanske är så att när det nu är så nära blir vi lite otåliga. Längtan efter riktiga stolar och soffan är stark. Tur att vi fick tag i en så bra säng och bäddmadrass, annars vete tusan hur våra ryggar hade klarat detta. Idag blir sovrummet klart och nu är det toaletten som ska målas. Skönt att slippa bastulukten från väggarna.

I morse kom det faktiskt ett lätt regn och ett par åskknallar hördes. Jag behövde inte vattna utan väntar till kvällen med det. Oleandern lever och kanske var det den nya jorden som vi gav den igår. Sedan vattnade jag ordentligt så rötterna fick bada. Nu hoppas jag för det första att den klarar sig och sedan växer till likadana buskar som en del grannar har. Vi har även börjat dra upp ogräset på baksidan av huset och voilá två fina buskar kom fram. Nu har vi fina röda blommor där och Mr J har tagit till uppgift att ta hand om dem.

Hundarna får följa med mig ut varje gång jag ska antingen till min primitiva tvättstuga, vilket jag skulle idag. Har endast två bh:ar kvar då mina två andra valt att gå sönder. Kör ju med stöd under bysten och när byglarna börjar komma ut så är det bara att kassera plagget. Franska storlekar är en sak för sig och äntligen har jag kommit på vilken storlek jag ska köpa här. Därför blir nästa inköpsrunda en tur då jag tänker försöka köpa lite kläder.

Igår satt jag vid vårat provisoriska matbord och läste, då ett mullrande hördes. Det lät som något höll på att stiga och så kom ett rejält tjut och jag tror att det var ett mirageplan som körde över byn. Jag har ju hört ljudet förr då vi stått nere vid havet på semestern. Men i Sverige råder ju restriktioner var militärflygplanen får flyga och de måste ha tillstånd om de ska flyga över tätbebyggda områden. Vet inte om de behöver ha det här men det är inte första gången jag hör ett sådant flygplan.

Vi får en del reklam nu och jag läser och försöker lära mig nya ord. Det kommer även information om olika byar och turistattraktioner. Beror väl på att det är semestertider. Men i ett av dessa reklamblad var det ett lexikon där franska ord översatts till katalanska och occitanska. Detta gjorde mig en del förvirrad. Jag har förstått att en del äldre pratar katalanska här men occitanska hade jag inte en aning om. Var pratar man det? Här också kanske? Måste fråga hur det är med den saken. Vår grannfru pratar en väldigt konstig franska och har kanske en dialekt som kommer från katalanska eller occitanska. Hennes man pratar väldigt tydlig franska och är inte alls svår att förstå.

Nu har vi bott en månad här i huset och det känns fortfarande lite som att vi campar, eftersom vi inte har våra saker eller möbler. Fast Mr J köpte fyra vinglas häromdagen och så gott det var att dricka ur dem. Vi har druckit ur plastglas sedan februari i år och det är inte så gott i längden.

Nu ska vi fortsätta med vårat och önskar alla en fin lördag.

Skåne dörren till kontinenten

Annonser

Fler och fler människor inser att skåne och skåningarna är kontinentala i sitt leverne. Redan när man kör över Hallandsåsen och över gränsen till skåne märker man skillnaden i landskapet. Plötsligt blir det så lätt att andas och man ser flera mil utan att någon skog skymmer sikten. Vägen är rak och bred, husen ser annorlunda ut. Faluröda trähus har bytts ut mot vitrappade stenhus. När man närmar sig Helsingborg och ser skyltarna till färjan mot Danmark och Helsingör, kittlar det av spänning. Det är faktiskt endast en halvtimme till vårat grannland med båt.

En skylt till Ramlösa och då tänker man på det välkända mineralvattnet. En kort stund senare ser man havet och Landskrona. Färja till Ven som ligger som en pärla mitt i Öresund. Stora fartyg kör på leden och nu är man väl på kontinenten? Det känns verkligen som så. Inte underligt att skåningarna känner sig så närbesläktade med danskarna, även om skånskan är ett helt eget språk. Stannar man till vid Glumslövs backar och går in på macken eller restaurangen, möts man av ett helt nytt tungmål. Stockholmare har väldigt svårt för att förstå vad en skåning säger. Inte konstigt när man är på kontinenten och det är något helt annat än övriga Sverige.

Fortsätter man längre söderut syns Turning Torso och Öresundsbron. Att det är så nära? Något som skåningarna är vana med. De har turat till Köpenhamn i många år och nu har man brobizz eller åker tåg över bron. Det folk som bor längre upp inte har insett är att vi skåningar har allting här nere och behöver egentligen inte något annat. Vill vi shoppa så åker vi över bron, handla billigt tar vi färjan till Polen från Trelleborg eller Ystad. Om vi inte orkar köra genom Danmark så är det bara att ta någon av färjorna från Trelleborg eller Malmö till Tyskland.

Inte undra på att skåningar är glada och tillfreds med livet. Inte alltid kanske men för det mesta och i det stora hela. Ja, det var ju så sant: ”Himlen är närmare Österlen”.

Inget fel i att lära sig

Annonser

Något jag alltid funderat över är, varför är det så fruktansvärt att alla som vill bli medborgare i ett land ska lära sig en del om landets seder, historia och lagar? Jag skulle se det som en förmån att få lära mig just sådant om jag var i den situationen. Att sedan få göra ett prov på det man lärt sig är väl inte heller fruktansvärt?

Eftersom jag flyttat runt en hel del i Sveriges avlånga land, har jag också bemödat mig om att lära mig en hel del om platsen jag bor på. Jag har rest runt i landskapet och pratat med de som är uppfödda på platsen. Allt för att känna mig hemma och inte som en främling.

De flyktingar som nu kommer och har kommit kan ju få den undervisningen så fort de fått uppehållstillstånd. Något jag alltid ansett är att det viktigaste för att komma in i ett samhälle är att lära sig språket. Sydsvenska dagbladet hade en artikel i söndags där de intervjuat invandrare som kommit för fem år sedan. Allihop ansåg att det var först när de lärt sig svenska som de kände sig hemma här.

Något annat de borde bli införstådda med är att så länge de bor i ett område med endast landsmän från det forna hemlandet, så försvårar det integrationen. I Sverige finns det många mindre städer som skulle må bra av ett tillskott av människor och där de verkligen skulle komma in i samhället snabbare. Vi har många öde gårdar där bönder från andra länder säkert skulle kunna få ordning på odlingen. Flera har kanske bott på ställen där jorden varit torr och svårjobbad. Här är jorden bördig och de skulle bli saliga. För att få riktig lönsamhet så kunde de bilda kollektiv. Bo i hus som ändå står tomma och gemensamt odla marken runt omkring.

Så visst har vi plats för alla flyktingar om vi bara ser till att använda de kunskaper de har på rätt sätt. Försöka få dem att förstå att de inte ska stanna i storstäderna, utan söka sig ut i landet. Ge dem undervisning om allt de behöver veta, sedan få dem att inse hur värdefulla de kan bli för deras nya hemland.

Ibland får jag kramp när politikerna inte kan tänka och agera förnuftigt. De bara gaggar med varandra och mot varandra, istället för att snabbt sätta igång. Ge tusan i dyra utredningar som tar flera år och kavla upp ärmarna och använd vanligt bondförnuft.

Ord är så viktiga

Annonser

Jag har ju funderingar på att kanske flytta till ett annat europeiskt land och då kommer tankar på språket upp. Om man inte är så duktig på det språk som talas i det land man vill landa i, tappar man en del av sammanhangen i vardagen. Därför tänker jag börja förkovra mig i både språket och kulturen. Även om jag inte hamnar där tillslut så har jag lärt mig något nytt och det berikar alltid.

Jag måste ju inte fly från krig eller fattigdom och har förmånen att kunna förbereda mig. De flyktingar som kommer till Europa från mellanöstern har med all säkerhet inte förberett sig särskilt mycket. Ofta har de hört om något land av grannar,släktingar eller liknande. De söker trygghet och lugn. Efter första mottagandet i det land de kommit till är de avskurna från allt de är vana med. Som språket och ord de brukar se på skyltar mm. Runt omkring rör sig människor som säger ord vilka inte betyder ett dugg för flyktingarna.

Därför är det viktigt att flyktingarna får lära sig det nya språket, så att de kan sätta ord på sin vardag. Sedan spelar det ingen roll om de inte tänker stanna för alltid utan tänker återvända i framtiden. Utan ett språk är du som en zoombie. Du går omkring som en levande död med dina minnen från ett land som var ditt en gång. När man väl behärskar språket så är det lättare att förstå allt annat i det nya landet. Jag tycker att det skulle vara fruktansvärt otryggt att behöva lägga mitt liv i någon annans händer, som en tolk du aldrig träffat tidigare. Min mamma sade alltid att jag aldrig skulle lita på okända människor.

Därför är ord och ett språk så oerhört viktigt.

Blinka lilla stjärna

Annonser

När jag var liten tös med långa flätor, låg jag ofta i min säng och sjöng innan jag skulle sova. Den sång jag kunde bäst var Blinka lilla stjärna, som jag älskade. Jag ville alltid ha rullgardinen uppe så jag kunde se månen och stjärnorna. Ibland sjöng jag sången på olika språk och härmade hur de språken lät i mina öron. Jag sjöng absolut inte tyst, utan högt eftersom jag tyckte att det lät så bra. Min syster klagade ofta och ville att jag skulle vara tyst. Men jag tyckte bara att hon inte förstod hur fint det lät. Att hon var helt omusikalisk och borde vara glad att jag sjöng så fint för henne. Förutom det var det ingen som sade att jag varken kunde olika språk eller sjunga. Det kan tyckas att jag måste ha varit en väldigt självsäker ung tös, när jag i själva verket var fruktansvärt osäker och blyg. Jag sjöng bara för mina närmaste och när jag var ensam. Men jag var aldrig ensam, då jag hade någon som alltid var med mig. Osynlig för alla andra, men jag visste att det var någon där. Jag pratade med denne någon och brukade berätta om vad jag gjorde under dagarna. Kanske var det en skyddsängel eller bara en fantasi, som jag inte hade något namn på. För denne sjöng jag min sång och kände sådan glädje när jag gjorde det.

Lite funderingar om språk

Annonser

Jag lyssnar ofta på lokalradion om morgnarna och då slår det mig att de som lär ut språk till de som inte har svenska som första språk, kanske borde tänka i andra banor. De försöker lära ut svenska så att de ska göra sig förstådda ute i samhället och kunna studera till något yrke. Jag har retat mig på en reporter som i och för sig verkar jättetrevlig, men som jag inte hör vad han säger. Han kan jättebra svenska och har ett stort ordförråd, för det hör man. Så jag tror att prblemet egentligen är att många som kommer till Sverige har en annan språkmelodi. De pratar helt enkelt för fort, vilket gör att vi gammelsvenskar inte hör vad de säger. Orden flyger fram och det beror säkert på att många andra språk är mycket snabbare. Tänk, bara på italienskan eller franskan. När de sätter igång så låter det som en smattrande kulspruta. Svenskan är sävligare och vad de borde lära sig är att dra ut på orden mer när de pratar svenska. Då spelar det egentligen ingen roll om de uttalar orden korrekt eller inte.

När danskar ska prata svenska, saktar de automatiskt ned farten. Något de säkert lärt sig med tiden, på grund av att vi har en nära kontakt och alltid haft det. Så svensklärarna borde tänka på att lära ut alla att prata saktare. Då tror jag att många av de språkproblem som finns idag skulle försvinna. Ni kanske har sett comviks reklam som florerar i tv just nu? Där är en man som inte har svenska som första språk. Han bryter en del och säger väl inte alla ord rätt, men han pratar långsamt och man förstår ändå allt han säger. Många tycker nog att han är väldigt charmig. Jag tycker det i alla fall. Det tror jag beror på att han pratar i samma takt som oss som har det som första språk.

Tänk, när Mark Levengod pratar. Han nästan sjunger fram orden och jag tror de flesta anser att hans finlandsvenska bara är mysig. Jag tror detta är en viktig aspekt att tänka på för de som lär ut svenska.