Etikettarkiv: funderingar

Trädet skiftar färg

Publicerat av
1
Annonser

Igår var blommorna på trädet i trädgården vita och idag har de skiftat över till rosa. Första juni och första sommarmånaden börjar. Känns lika skakig som maj började. Men jag hoppas värmen kommer tillbaka snart. Ska plantera sista rosen idag, då blåsten har avtagit en hel del. Gårdagen var jobbig med den hårda vind som var. Jag fick gå två gånger till affären då jag glömde en sak. Glad att jag orkade och att min fot och ben höll så bra.

Känner mig lite ledsen idag. Tyvärr, råkade jag titta på en sida med omplaceringshundar och startade en konversation med de som hade hand om hunden. Hur fin som helst och på något sätt lyckades jag övertala mannen om att vi kanske skulle köpa hunden. Men igår vaknade jag och förstod att det inte var dags för oss att ta in en ny hund just nu. Absolut inte hundens fel, utan mitt fel som startat det hela. Mannen blev lite besviken och det förstår jag. Jag vet bara att vi måste vänta för att verkligen kunna ge en ny hund tiden och tryggheten. Med semester och vår rörlighet under den känns det inte rätt mot våra pojkar eller en ny hund. Kan ju inte begära att de ska hålla hunden tills augusti, men om den är kvar då är det meningen att vi ska ha den.

Vet nu att det är Nellie jag saknar och att jag inte kommit över henne. Därför började titta på omplaceringar, trots att vi bestämt att inte ta in en tredje hund just nu. När så husbilen måste fixas och vi inte kunde köra och titta på hunden denna helg, kändes det som att jag måste tänka efter mer. Man får inte vara självisk när det gäller djur, utan tänka på deras bästa. Men till hösten ska vi försöka hitta en ny tös. Tills dess får grabbarna klara sig med varandra.

Lite funderingar

Publicerat av
Svara
Annonser

I morse var jag med på vårdsamtal med pappa och nu vädjade jag faktiskt om att han skulle få komma någonstans nära mig. De vill att han ska till ett korttidsboende förs och främst och jag sade att det han var på sist gjorde honom så deprimerad att dit får han bara inte skickas. Nu hoppas jag att de tar mitt nuvarande handikapp i beaktande och att jag är den anhörig som är närmast boende. Bara att hoppas på det och så ska vi nog försöka få in pappa på ett permanent boende och då vill jag att han ska hamna här i byn. Så det är bara att hålla tummarna, något annat kan jag inte göra just nu.

Jag följer en blogg som är väldigt ärlig och rak. Bara ett vardagligt liv och inga skryt om att vara si eller så. Känner inte den som skriver, men känner igen mig väldigt mycket i det hon skriver. Jag för x antal år sedan och utan att lägga mig i beslut eller annat, så är det precis som jag skulle gjort i olika sammanhang. Annat som jag är glad för är att hon skriver regelbundet. Lite lär man sig också från andra och jag ska nog försöka leta efter fler bloggar som just hennes.

Tyvärr, har jag inte kunnat skriva på min bok ett tag nu, då värken och min fot gör att jag måste röra på mig ofta. Får ont i baken och benen om jag inte ändrar ställning efter en kort stund. Tänkte börja med att teckna och måla akvarell för att få utlopp för min kreativitet. Har inga pennor hemma eller färger så nu ska jag beställa hem det jag behöver. Kanske kan jag måla ned min värk och den ledsnad jag har inuti mig just nu. Att inte kunna hjälpa till när jag verkligen behövs. Tror att det kan vara ett bra sätt.

Åter hemma efter utflykt

Publicerat av
Svara
Annonser

Jag hade nästan ångest när jag skulle köra till storstaden idag för en intervju. Blev faktiskt lite smickrad först och sedan fick jag panik. Hur skulle det gå med våra planer nu? Blev lite kluven när jag insåg att min ärlighet gjort att jag inte skulle få jobbet. Men det hade varit en omöjlighet som läget är nu. Fast jag tackade ja till att ställa upp som vikarie i höst om de skulle behöva det. Ett par dagar då och då kan fungera. Jag är ju i den åldern då man börjat fundera på pension och när jag ska börja ta ut den. Det närmar sig och jag har accepterat att en ny fas i livet börjar. Ser faktiskt fram mot det.

Nu har jag lämnat in pappas hörapparat och om ett par veckor får han hem den lagad. Handlade till honom så att han har dricka och tidningen. Dagens hjälp till honom är avklarad och nu har jag bara mig själv och hundarna att bry mig om. Det är varmt idag med och jag har öppnat till trädgården så hundarna kan sova i gräset.

Lugnet inuti mig har återkommit och nu fortsätter jag med mina funderingar och sysslor.

Såg ett Twitter idag som fick mig att skratta Löfvén knyts samman av Lövin med Fridolin. Riktigt lustigt att han har det efternamnet. Undrar om Romson trodde att hon skulle bli ersatt? Jag tror inte det för då hade hon aldrig gått med på att språkrören skulle prövas. Hon trodde nog att det var Fridolin som skulle åka. Men det är faktiskt så att högmod går före fall. Fast i mitt tycke borde de ha förespråkat någon annan än Fridolin.

Att sedan Mona Sahlin klantar sig igen är inget som gör mig förvånad. Hon är inte en ärlig människa och kommer aldrig att bli det. Nu hoppas jag att det är sista gången hon för chansen till ett arbete där hon kan hävda sin ställning för att få förmåner.

Men jag tror absolut inte att hon är ensam om att sko sig. Det är bara så att hon är den som blivit upptäckt just nu. Jag hoppas journalisterna fortsätter granska våra politiker.

Funderingar igen

Publicerat av
Svara
Annonser

Sitter i vårat bibliotek hemma och lagar mina byxor och äter chashewnötter. Igår fastnade jag i elementet i vardagsrummet och det gick hål. Nu är de hela igen och känner mig så duktig. Nötterna köpte jag igår när jag handlade åt pappa. De var extrapris på dem och jag förstår varför då de är helt osaltade. Skit samma de är ju nyttigare utan saltet. Fast rostade är godare förstås.

Idag har vi fått ännu en dag med uppehållsväder, så jag får nog rita kors i taket. Har inga förpliktelser att göra idag, utom att koka ägg. Det är så gott med kokta ägg på morgonen. Vi är lite i otakt med äggen då pojken stannade över en natt när Nellie somnade in. Han tycker också om ägg till frukost. Därför ska jag äta ett ägg innan hundpromenaderna idag. Sedan blir det jämnt igen. Varken mannen eller jag behöver äta gamla ägg.

Lite vardagstrivialiteter kan tyckas men allt för trivseln. Blev glad när jag såg nedanstående video. Heder åt Salma Hayek.

Funderar på tänder

Publicerat av
Svara
Annonser

När jag var liten fick jag lära mig att borsta tänderna och vi hade fluortant som kom på lektionerna. Hon var inte populär, men vi barn gjorde som hon sade. Det jag tyckte var värst var att det var så stor klunk man skulle ha i munnen. På slutet av minuten vi skulle gurgla gjorde det ont i kinderna. Vi hade fri tandläkarvård och dit blev vi kallade en gång om året. Jag har starka tänder och har aldrig lagat ett enda hål. Kanske är det lite fluortantens förtjänst.

Mina föräldrar hade lösgommar i överkäken. De var barn under andra världskriget och hade ingen fri tandvård. Ingen fluortant heller. Jag trodde att jag också skulle få lösgom när jag blev stor. Trodde att alla vuxna hade det och att det inte var något konstigt alls. Min farfar hade två lösgommar som han lade i ett glas vid sängen varje kväll. Jag tyckte att det såg lite läskigt ut. När jag fick tandställning vid tolv års ålder kände jag mig lite som farfar. Men min mun sjönk ju inte in som hans och jag kunde fortfarande prata fast tandställningen inte var i munnen. Farfar såg ut som en helt annan när gommarna var ute ur munnen.

Idag rusar tiden mot pensionsåldern för mig och jag har ännu ingen lösgom. Inte ens någon stifttand. Några hål har jag inte heller och en tandhygienist sade att jag aldrig kommer att få det. Jag gick till en sådan och av henne fick jag bra råd hur man sköter sina tänder. Det var bra råd för som sagt ingen lösgom i min mun.

Nuförtiden kommer det ingen fluortant på lektionerna, men barn upp till arton års ålder får fortfarande fri vård. Jag undrar hur många som ens tänker på att gå till tandläkaren efter det? Det är kostsamt och tär hårt på kassan om man ska laga hål mm. För att inte tala om när man behöver reglera tänderna som växt fel eller behöver tandställning av någon orsak. Kommer de barn som växer upp idag ha lika bra tänder eller blir det lösgommar? En dag står de i badrummet med sin lille son eller dotter, som förundrat tittar när de tar ut gommen för att göra rent den. Den lille parveln tänker kanske som jag att så blir det när man blir stor. Man får lösgom först i övre käken och när man är riktigt gammal även i den nedre.

Men varför har inte mormor/farmor eller morfar/farfar lösgommar? De är ju jättegamla. Kanske dags att be fluortanten komma tillbaka i klassrummen?

Mer funderingar idag

Publicerat av
Svara
Annonser

I förra inlägget berättar jag om hur upprörd jag blev av svt:s uppdrag granskning. Jag vill inte göra ner någon invandrargrupp, men vissa saker som jag läser om eller berättas för mig får mig att verkligen höja på ögonbrynen.

Det första jag tänker på är den stenkastning som förekommit i Rosengård. Från gångbroar över ringleden in till centrum står det ibland ungdomar och kastar stenar på bilarna som kör under. Var ser de just stenkastning någonstans? I stort sett alla har parabol och ser nyheter från sina hemländer, där det ofta förekommer just stenkastning mot militär och polis. Varför säger inte deras föräldrar till barnen och ungdomarna att stenkastning inte får förekomma i deras nya hemländer? Ett företag skulle restaurera skolan i Rosengård som var mycket nedsliten. Då blev de bombarderade med stenar från boende där. Ville de inte ha en finare skola? Alla maskiner fick stängas in bakom ett högt stängsel, då de saboterades under nätterna. Tillslut måste polisen vakta dem tills bygget var avslutat. En byggnadsarbetare blev träffad i huvudet när han dirigerade en kran. Han fick men för livet.

Vi åker aldrig genom Rosengård, då det innebär en risk. Även om en väg genom området skulle innebära att vi kom fram snabbare till vårat mål. Ett par gånger har vi gjort det och då sett till att alla dörrar varit låsta. Jag har varit nervös varje gång vi varit tvungna att stanna vid en korsning eller liknande. Området är nono för en svensk. Inte för att vi hatar de som bor där, utan för att risken finns för att de ska ta ut sina aggressioner på oss. För det gör de faktiskt.

En bekant som arbetar i ett företag vilka servar några hus i Rosengård, blev chockad när han kom dit. Det är bostadsrätter och många av de boende i lägenheterna var trevliga och ville bjuda på kaffe mm. Men trapphusen såg förfärliga ut. Handtag var borta på dörrar till både lägenheter och portar. Lampor sönderslagna, tändknappar uppeldade och brevlådor sönderrivna. Hissarna luktade urin och all information vilken våning knapparna var till för helt borta. Många lägenheter hade i stort sett bara en jättestor skinnsoffa och sedan madrasser på golvet. Kanske deras sed och inget att egentligen kommentera. Men alla har en jättestor parabol på balkongen och en 50 tums platt tv på väggen. Många laptop som låg på bord, soffor och golv. Det äckligaste var att de inte verkade diska alls. Tallrikar med matrester stod överallt och spisarna var igengrodda av skit.

Jag blir förvånad av att höra sådant, då det ändå är lägenheter de köpt. Alltså invandrare som har arbete och kan betala sitt boende. Inte några nykomlingar som inte har någonting. Våra politiker borde kanske göra ett studiebesök i Rosengård. Uppräkningen om hur de har i sina lägenheter låter jag bli att kommentera mer än att: om någon vill ha skitigt hemma så är det upp till den. Men denna förstörelse i trapphus, på gårdarna och husfasaderna är för mig ofattbart. Detta är alltså inte hus som ägs av allmännyttan MKB. Undrar hur det ser ut där?

Funderingar

Publicerat av
Svara
Annonser

Alltför ofta kommer det bilar genom byn i hög fart. Det är trettio kilometer som gäller vissa tidpunkter, vilket är normalt då det rör sig många barn och äldre på vägen då. Men en del verkar ha fruktansvärt bråttom och struntar i skyltarna. Ibland har polisen fartkontroll och då stoppas flera fartsyndare. Jag tycker det är lite tråkigt då jag själv njuter av att åka genom små byar och städer. Då vill jag se mig omkring och åka sakta för att hinna uppfatta allt. Ibland upptäcker jag en rolig affär där vi stannar och går in.

Har man väldigt bråttom någonstans så finns ju alternativet att köra de stora europavägarna och slippa sakta ned farten i någon by. Det finns alltså alternativ och då tycker jag att man ska välja det som passar just för den stunden. Vi som bor i byarna uppskattar bilister som saktar ned och tar hänsyn till gående och cyklister. Vi kanske lever lite mer laidback än de som bor i städerna. Dessa skyltar med fartgränser sitter uppe av en anledning och de bör respekteras.

Funderingar

Publicerat av
Svara
Annonser

Vet inte om det har med åldern att göra eller något annat som får mig att fundera vad alla de jag en gång kände, gör idag. Hur har deras liv gestaltat sig sedan jag gick vidare med mitt? Jag ser dem fortfarande i den ålder de var i då när jag vände ryggen till och av olika anledningar förpassade dem till mitt förflutna. Därför blir jag ofta lite häpen över då någon av dem dyker upp i t.ex facebook.

Några har jag återknutit kontakten med då det helt enkelt bara blev så att våra vägar gick åt olika håll. En del släktingar och några skolkamrater har jag åter kontakt med. Men så finns de som jag inte vill eller har lust att ha kontakt med längre. Men jag kan ändå fundera på hur deras liv har gestaltat sig efter mig. Har de som gjort mig illa också fått uppleva liknande smällar? Har de åldrats med värdighet och lärt sig ett och annat? Svaret på dessa funderingar kommer jag troligtvis aldrig att få, då jag väljer att inte försöka ta kontakt igen.

För det är så i livet att en del människor bara får ta plats i ens liv under en viss period. När allt är sagt eller såren så djupa, finns inget mer att hämta. Jag har bott på många ställen i mitt liv och då har jag lämnat kvar vänner som funnits och arbetskamrater. Byter man som jag har gjort bostadsort och arbetsplats, tappar man kontakter och upprättar nya. Det är bara naturligt att det blir så.

Men ibland funderar åtminstone jag på hur alla har det idag. Fick Eva han med stort H, som hon svärmade för? Bor de kvar i samma stad? Kanske har många flyttat till nya platser och bytt partner, sedan vi hade kontakt. Jag hoppas att alla de som var mina riktiga vänner fått det bra och levt det liv de ville ha.

 

Lite funderingar om språk

Publicerat av
Svara
Annonser

Jag lyssnar ofta på lokalradion om morgnarna och då slår det mig att de som lär ut språk till de som inte har svenska som första språk, kanske borde tänka i andra banor. De försöker lära ut svenska så att de ska göra sig förstådda ute i samhället och kunna studera till något yrke. Jag har retat mig på en reporter som i och för sig verkar jättetrevlig, men som jag inte hör vad han säger. Han kan jättebra svenska och har ett stort ordförråd, för det hör man. Så jag tror att prblemet egentligen är att många som kommer till Sverige har en annan språkmelodi. De pratar helt enkelt för fort, vilket gör att vi gammelsvenskar inte hör vad de säger. Orden flyger fram och det beror säkert på att många andra språk är mycket snabbare. Tänk, bara på italienskan eller franskan. När de sätter igång så låter det som en smattrande kulspruta. Svenskan är sävligare och vad de borde lära sig är att dra ut på orden mer när de pratar svenska. Då spelar det egentligen ingen roll om de uttalar orden korrekt eller inte.

När danskar ska prata svenska, saktar de automatiskt ned farten. Något de säkert lärt sig med tiden, på grund av att vi har en nära kontakt och alltid haft det. Så svensklärarna borde tänka på att lära ut alla att prata saktare. Då tror jag att många av de språkproblem som finns idag skulle försvinna. Ni kanske har sett comviks reklam som florerar i tv just nu? Där är en man som inte har svenska som första språk. Han bryter en del och säger väl inte alla ord rätt, men han pratar långsamt och man förstår ändå allt han säger. Många tycker nog att han är väldigt charmig. Jag tycker det i alla fall. Det tror jag beror på att han pratar i samma takt som oss som har det som första språk.

Tänk, när Mark Levengod pratar. Han nästan sjunger fram orden och jag tror de flesta anser att hans finlandsvenska bara är mysig. Jag tror detta är en viktig aspekt att tänka på för de som lär ut svenska.

För gammal skrivare

Publicerat av
Svara
Annonser

Det var inte det lättaste att få tag i en ny bläckpatron till min bläckstråleskrivare. Den är väl fyra år gammal och redan föråldrad tydligen. Jag hade inte tänkt köpa en ny, men får kanske tänka om. Lite tråkigt eftersom den fungerar väldigt bra och jag har lärt mig hur. Tekniken går så fruktansvärt fort att man inte hinner med. Likadant med min mobiltelefon som jag har varit så nöjd med. Efter tre år är den uråldrig och nu kommer det inga programuppdateringar mer.

Kan det vara ett sätt för tillverkarna för att få oss att byta teknikprylar? Eller är det bara så att konkurrensen tvingar dem att komma med nyheter och lämna de tidigare modellerna åt sitt öde? Hur som helst måste jag byta dessa båda teknikprylar ganska snart. Eftersom jag använder dem i mitt arbete behöver jag kunna få tag i delar så de fungerar hela tiden.

Lite funderingar jag fick nu när jag bytte bläckpatron i skrivaren.