Måste jag absolut pigga upp mig med fler minnen. Jag har flyttat runt en hel del i vårt avlånga land, sedan jag gav mig av från föräldrahemmet. Vid en tidpunkt bodde jag i Göteborg och efter en första omtumlande tid, fann jag mig väldigt bra tillrätta där. Trodde faktiskt att jag skulle bo där resten av mitt liv. Men så blev det inte.

Jag började lära känna olika människor och en del var infödda göteborgare, vilket innebar att de hade vissa uttryck som jag inte alls kände igen. En händelse jag skrattat åt många gånger är den jag ska berätta nu. Jag skulle besöka en kompis och när jag ringde på dörren hör jag en röst som ropar att det är öppet och bara att kliva på. Vilket jag gör och ropar tillbaka att det är jag som kommit. ”Hej, du kan ställa skorna i svalen!” får jag till svar. Gissa om jag stod som ett frågetecken. Där jag kommer från är svalen skåpet under kylen eller kylen. ”Menar du verkligen det?”, frågar jag. Min kompis bekräftar att jag ska ställa skorna i svalen. Jag ruskar på huvudet åt denna konstiga människa och går in i köket, öppnar kylen och ställer in skorna där, bland mjölk och andra matvaror.

Fler människor kommer och det är bestämt att vi ska äta middag ihop, så efter lite prat och ett glas vin, börjar min kompis att förbereda det hela. Plötsligt hör vi ett gapflabb från köket och alla rusar in dit. Hon står med ett par skor i handen, mina skor, och kylskåpsdörren är öppen. ”Vems skor är detta?”, frågar hon. ”Mina, du sade ju att jag skulle ställa dem i svalen”, svarade jag. Alla börjar skratta och jag står som ett frågetecken. När de lugnat ned sig, förklarar de att i Göteborg är svalen detsamma som tamburen eller hallen. Fy, vad dum jag kände mig just då. Idag tycker jag att det är en rolig historia.  Tur att det inte var vinter och hon sagt att jag skulle lägga jackan i svalen. Kan se hur jag knölar in jackan i kylen, undertiden jag funderar om hon är riktigt klok. Ha ha…..