månadsarkiv: augusti 2012
Tiden rinner iväg
I morse kunde vi se på tv att Mona Sahlin sökt nytt arbete på SI som är en socialistiskt organisation med verkan på internationell nivå. Förra jobbet hon sökte gick till en annan kandidat. Frågan är om hon har en chans att få detta. I de tal som hon hållit på engelska kan jag inte påstå att hon behärskar språket särskilt väl och det är en förutsättning att arbeta på internationell nivå. Sedan undrar jag om hon har gjort sig tillräckligt bemärkt i internationella forum, för att hennes ansökan ska beaktas.
Socialdemokraterna har som regel att lyfta fram folk från de egna leden, vid tillsättande av olika höga poster i partiet. Det är ofta människor som börjat arbeta fackligt och visat sig lojala mot partiet. Som Löfvèn vilken tagit sig upp via fackligt arbete. Så gör man för att ha förankring i arbetarleden och det är ju lovvärt. Men ute i världen finns många socialister som har hög utbildning och där smäller inte solidaritet lika högt som i Sverige.
Mona har som många andra politiker fått avgångsvederlag och därför inte behövt bry sig om att söka nytt arbete på stört. De kan i lugn och ro fundera på sin fortsatta karriär och sovra bland utbuden. Ofta har de väl fått erbjudande nationellt genom kontakter och det har väl säkert hon också fått. Men om man har högre ambitioner vilket Mona verkar ha så duger de inte. Jag har svårt att se hur hon ska kunna konkurrera med andra kandidater från övriga världen. Tiden rinner verkligen iväg för henne och man undrar lite hur det ska gå för henne.
Det kan aldrig vara lätt för politiker som suttit i riksdag och regering, att gå tillbaka till det arbete de en gång började med. Till skillnad från de som haft chefsjobb eller eget företag då de blev värvade, är varken lönen eller arbetet i paritet med det politiska. Har man tänkt sig att få ett toppjobb efter sin politiska karriär och inte får det måste livet kännas tufft.
Vad vill jag säga med detta inlägg?
Jag vill poängtera detta att utbildning är viktig och att solidaritet kanske inte är det viktigaste när man ska tillsätta politiker. Att enbart dana dem i de egna leden från tidig ungdom är kanske inte av godo. Jag vill absolut inte misskreditera Löfvèn som oduglig för att han så att säga gått den långa vägen. Men för att få toppjobb på internationell nivå måste man ha gjort ett avtryck i historien och ett väldigt bra jobb som politiker. Så bortröstade medelålders kvinnliga partiledare utan utbildning måste ha väldigt bra kontakter för att få bra jobb i den fortsatta karriären. Det ska bli väldigt intressant att se var Mona Sahlin hamnar tillslut.
Lite av skandal
Nog tycker jag att säpos personalfest är en ren skandal. Att bjuda sina anställda på gest för 5 miljoner som vi skattebetalare bjuder på. Näe, det är inte rätt, med tanke på att det går folk arbetslösa och sjukskrivna som tuggar på knogarna varje månad.
Att sedan generaldirektörerna blir avskedade med lön i flera år är skrämmande. Sex månaders lön ska de ha och inget mer. Det är vad vi vanliga löntagare får när vi sägs upp från en tjänst.
Visst blir man förbannad? Men detta är inget nytt, för det är något som sossarna infört. Att de ska ha lön fast de inte arbetar.
Vi borde kräva att detta ändras. Gör man fel och använder skattepengar till annat än det de är ämnade för, ska man inte ha någon kompensation vid avsked.
Ut ioch sök jobb säger jag bara. Gå på a-kassa som alla andra. Lev i verkligheten som alla andra måste göra.
Jag är ganska förbannad på dessa småpåvar som tror att de kan göra vad de vill för skattepengar. Deras arbete går inte ut på att livnära Bindefelt.
”Com Hem – Maximera spelupplevelsen!” Säg hej till tanten!
Ny vecka och den sista i augusti
Sommaren börjar lida mot sitt slut och hösten närmar sig. Vardagen har startat för många med alla måsten som tillhör den. Vi blir överösta med tips om hur vi ska gå ned i vikt, tänka positivt och äta rätt. För min del känner jag att det blir för mycket och jag orkar inte ens försöka prova något av detta. Att följa alla råd går bara inte. Jag blir mest stressad och ignorerar alltihop. För det är ju faktiskt du själv som känner dig bäst och vet vad det är som får dig att må bra.
Alla dessa självhjälpsböcker som svämmar ut, kanske hjälper dem som skrivit dem och de är så euforiska över det. Visst är det snällt att de vill dela med sig av sina egna erfarenheter, men läs dem med en viss distans. Ta lite av varje så kanske du hittar precis det som gör ditt liv bra. Jag har alltid haft mina egna metoder för att må bra, stressa ned och gå vidare efter tuffa tider. Men begriper att det inte hjälper alla. Att pracka på andra dina metoder och säga att såhär ska du göra, så blir allt bra är att generalisera för mycket. Vi är individer och ska behandlas som sådana.
Ett tag tänkte jag utbilda mig till coach, för att hjälpa andra i livet. Men när jag började läsa en del av de böcker som kommit ut, kände jag att det inte finns en enda metod som passar för alla. Vad är det som säger att jag har den rätta metoden för just dig? Därför valde jag om och startade ett företag som inte försöker styra andra utan få dem som vill, att må bra. Ett företag där även äldre människor kan känna att de behövs och har en plats. I dagens åldersfixerade värld, är det viktigt att ta tillvara på kunskap som annars går förlorad. Alla kanske inte vill arbeta efter sin pension och det måste acccepteras. Men de som vill måste få chansen att göra det.
Nästan stjärnklart
Regnet är borta och grodorna hörs i dammen. En lugn tystnad har sänkt sig över byn, som lagt sig till ro. De flesta har gått till sängs eftersom det är vardag i morgon och de ska till arbetet.
För mig är det också arbete som väntar, men jag slipper jaga iväg hemifrån.
Idag satt jag i mitt lilla kontor och kände att det var så skönt att ha allt så nära. Jag trivs verkligen där och hoppas att det ska vara så i framtiden.
Att ha kontoret bara några steg från mitt hem är en dröm jag haft väldigt länge. Nu har den blivit verklighet och det är precis som jag hade tänkt mig.
Dålig service eon
I sex timmar var vi utan el och det var ingen höjdarlördag.
Jag missade filmen, men det gjorde inte så mycket. Värre var det att sitta i mörkret och gå på toaletten när det var kolmörkt.
Jag tog fram datan och så tittade vi på Fagerviken som vi har på dvd. Men istället för att kunna sjunka ned i soffan satt vi uppspretade vid köksbordet.
Tydligen var det ett begränsat område som var utan el och att inte kunna åtgärda det snabbare är ynkligt. Men jag tror att de struntat i att ha någon jour, då alla ville ha kräftskiva. Man tycker att då byn inte ligger ute i de småländska skogarna, så borde det varit lätt att koppla förbi den trasiga transformatorn till en som fungerar. Men om de fick leta efter en nykter människa i flera timmar förstår man varför det tog så lång tid.
Det var ganska obehagligt att gå och lägga sig, utan att veta vilka lampor eller maskiner som var igång när avbrottet kom. Kaffekokaren hade jag precis laddat så den kunde jag stänga. Vi var inte precis kaffesugna klockan fyra på morgonen när vi fick tillbaka elen.
Tur att vi hann laga middag och äta den innan det hände.
Nej, eon ni står inte högt i kurs hos mig idag.
Va f:n
Strömavbrott när filmen precis börjat. Nu sitter vi i kolmörker och det är trist. Fick just besked att vi får ström tidigast vid midnatt. En transformtorstation har brunnit upp.
EON är ett skitbolag och 360 abonnenter är utan ström.
Bara för ett litet åskoväder. Man undrar hur det hade varit om vi drabbats av ett riktig oväder?
Tur man inte har kräftfest hemma ikväll. Hur roligt hade det varit?
Bedrövligt hur illa ställt det är med Sveriges el-försörjning.
Vad hade hänt om vi hamnat i krig?
Många frågor snurrar i huvudet just nu. Men det är bara för bedrövligt tycker jag.
Mannen hade betalat räkningen till eon idag och jag önskar vi hade kunnat återkalla den. Dragit av några hundra för utebliven el. Man blir bara så arg.
Så var vi där igen
Regnet har återvänt till byn och vi håller oss inomhus.
Huset är städat och luktar gott av grön såpa. Själva har vi badat bubbel och känner oss som nya människor. Nu blir det sen middag för oss och sedan ”Iron man”. Jag tycker dessa filmer är så roliga. Det står jag för.
Har förstått att denna helg är den stora kräftfesthelgen och tycker lite synd om dem då vädret inte bjuder till utesittande.
Men så är det i Sverige och efter denna sommar är man nog en aning luttrad.
Genomvåt början på dagen
Jag drog upp rullgardinen och det såg lite halskumt ut men det var torrt. Minuten efteråt tittade jag ut genom köksfönstret, då jag drack ett glas vatten. Det regnade och sedan ökade det under hela hundpromenaden. Men det var rätt skönt tyckte jag, vilket jag var ensam om att tycka.
Hundarna gick med öronen nedfällda och hade bråttom. Här gällde det att rasta matte och husse snabbt, så man fick komma in igen.
Engelsmännen brukar säga: it rains cats and dogs. Men ingen har väl sett att det kommer hundar eller katter från himlen. Vi brukar säga att det är ett verkligt hundväder. Men de hundar jag haft, har inte tyckt om regn. Vissa har accepterat det och gillat att vara ute på promenad så mycket att de struntat i regnet. Så benämningarna är verkligen fel.
Men tänk om låten: its raining men, hade varit verklig? Vilken syn det hade varit. Jag hade inte gått ut, då en man väger sina modiga kilon och någon sådan hade jag inte velat få på huvudet. Men efteråt hade jag gärna plockat med mig någon. Då hade man kunnat byta vid varje oväder om man inte var nöjd.
Det slutade regna så fort vi kommit hem. Så nu ska jag hålla mig inne resten av dagen. Då slipper andra bli våta när de rastar sina hundar. Jag är tydligen en regnmagnet.
