Jag har fått flera nya krukväxter av mannen och nya krukor. Nu är alla växter planterade och jag är nöjd.
Hundarna har varit ute i trädgården med mig och är trötta.
Min ischias fortsätter att göra sig påmind. Det blir till att göra lugna rörelser för mig.
Jag ser fram mot vårat bubbelbad senare idag.
Ichias = ont i ryggen. Riktigt djävligt ont gör det kan jag lova. Trodde knappt att jag skulle ta mig ut med hundarna idag. Men vtfk jag är en viking med rötter i djupaste finska karelen. Lite ont i ryggen som strålar ned i benet har väl aldrig dödat någon. Voltaren salva och sedan gick vi ut.
Efter rundorna med hundarna var jag och handlade åt pappa och sedan fick han sin dusch. Nya kläder och lakan i sängen. Men jag lovar att det känns just nu och jag har veknat och tagit en voltaren kapsel. Hoppas kvällen blir uthärdlig och att jag kan sova senare. En sängfösare kanske inte vore så dumt, det är ju ändå fredag.
Men det är inte bara jag som har ont idag. Ingemar Stenmark har sagt till media att kroppen tar stryk av att vara med i Let’s dance. Det slipper i alla fall jag. Dansa och träna för att göra det bra. Jag behöver inte heller klä upp mig i fåniga kläder. När jag tänker så blir smärtan uthärdlig. Jag kommer att överleva detta.
I morgon ska vi bada bubbelbad och det kommer att göra susen. Inbillar jag mig i alla fall. Man måste tro på det annars fungerar det inte. Samma sak med medicinen.
Om bara pappa kunde sluta röka. Mitt hår luktar skit när jag kommer från honom. Men inte tusan tänker jag bestämma vad en 89-åring ska göra. Han tycker säkert inte att ett år mer eller mindre spelar någon roll nu. Tror inte att han tänker slå något rekord i hur länge man kan leva. Kanske är det så att han längtar till mamma. Pappa säger ofta att han vet vad som händer när man dör och att han vet att han får det bra. Undrar vem han pratat med från andra sidan? Jag hoppas att han har rätt. Pappa har alltid rätt eller hur?
Idag firar vi farmor (svärmor) som fyller nittio år. En dam som fortfarande bor i sin egen lägenhet och sköter det mesta själv. Ibland träffar jag henne ute, då hon pinnar på i rask takt till affären. Visserligen har hon rullator idag men det har hon inte haft i så många år. Det är så roligt att hon fortfarande är klar i huvudet, om än lite virrig ibland. Men det är förlåtligt när man är så till åren. Vi har bestämt att ge henne en upplevelse i present. Hon ska få åka med oss i husbilen till Öland i några dagar. Detta är något hon verkligen ser fram mot och jag hoppas att vi får fint väder då vi åker. Just nu är det lite för kallt så det blir längre fram, när vädret är lite varmare.
Grattis farmor!!!!
När jag var yngre så vägde jag några kilo mindre.
Jag behövde aldrig hålla in magen när jag hade en snäv klänning. Men nu när jag är äldre har min kropp gjort sig fri. Det finns elastisk komfort där min midja var en gång.
Italienska skorna måste vara två storlekar större, om fötterna alls går i, och grenen på strumpbyxorna sitter alltför ofta nere vid knäna. Men jag har också lärt mig att det spelar ingen roll vad som händer, eller hur svart allt känns idag; livet går vidare och i morgon blir en bättre dag.
Jag har lärt mig, att det säger mycket om en människa, hur han/hon hanterar dessa tre saker: en regnig dag, borttappat bagage och hoptrasslade julgransljus.
Jag har lärt mig, att oavsett vilken relation du har till dina föräldrar, så kommer du sakna dem, när de inte finns där mer.
Jag har lärt mig att, skaffa sig pengar och saker, är inte detsamma som att skapa sig ett liv.
Jag har lärt mig att, livet ibland ger dig en andra chans.
Jag har lärt mig att man kan inte gå genom livet med en plockhandske på båda händerna. Ibland måste man också kasta tillbaka bollen.
Jag har lärt mig att, när jag beslutar något direkt från hjärtat, så har jag oftast tagit rätt beslut.
Jag har lärt mig att, även om jag har smärta, så behöver jag inte ge andra det.
Jag har lärt mig att, varje dag ska man sträcka ut handen till någon. Alla behöver en varm tanke eller en vänlig klapp på axeln.
Jag har lärt mig att, jag fortfarande har mycket att lära.
Jag har lärt mig att, människor kommer att glömma bort vad du har sagt och saker du gjort, men de kommer aldrig att glömma hur du fick dem att känna sig.
Vi ska få fiberkablar här i byn och det är informationsmöten var och varannan vecka. Mannen var ju på ett för en vecka sedan och eftersom de som håller i det inte hade en aning om att vår by är den största häromkring, höll de informationen i nästa by. Igår kom en ung man och ringde på och ville antagligen ha en påskrift på kontraktet. Näppeligen sade jag och tog informationen han hade med sig.
Nu ska det bli ett informationsmöte här i byn också. Men vi vet ju vad de ska säga, så vi avstår. Idag såg jag att en del tydligen skrivit på för fiberkabel. Eftersom jag bott här rätt länge vet jag att det är unga människor som gått på det. Vi skriver aldrig på ett kontrakt där vi inte får veta slutpriset. Man köper ju aldrig en bil utan att veta vad priset kommer att bli efter alla tillägg?
Tror man ska ha lite is i magen och se vilka andra aktörer som dyker upp här i byn. För en fiberkabel kan ge upp till tusen megabite och de som skriver på kontraktet nu får upp till 100 megabite. De kanske inte ens får hundra. Det där upp till, är lurt tycker jag. Därför undrar jag vilka som köpt in sig på de övriga 900 megabiten? Kanske telenor,tele2 och tre? För de är inte med i detta avtal. Kanske därför telia har så bråttom att få påskrifter på kontrakten? Man måste nämligen teckna kontrakt senast den 19:e mars. Till saken hör att de inte ska börja lägga kabeln förrens nästa vår. Varför så bråttom?
Med åren har man blivit mer kritisk och skeptisk till olika saker. Inte lika lättlurad som när man var yngre. Det jag har lärt mig att låter något för bra så är det det. Kostnaderna kommer med all säkerhet bli högre än de tjugotusen som utlovats. Mannen upptäckte att det tillkommer x antal hundra för att få in det i huset mm.
Jag fortsätter med mitt mobila internet ett tag till. Det fungerar superbra.
Ännu en dag med strålande solsken och jag blir så glad. Det blir härliga hundpromenader idag med. Men än så länge sovs det i huset och jag sitter vid datan. Mitt i veckan och nu bara två dagar till helgen kommer. Vi ska på födelsedagskalas på fredag. Ska bli gott med smörgåstårta till middag då.
Ska absolut inte glömma att ta min allergimedicin idag innan vi går. Det är så jobbigt när ögonen rinner och svider. Någon mascara är det inte att tala om nu. Men nu mer kaffe.
Vet inte vad jag ska tänka eller säga om Löfvéns regering. Först skulle han avgå om deras budgetförslag inte gick igenom i riksdagen. Det blev inget av det. Sedan erkänner man Palestina hux flux. Där skaffade man sig en ovän i Israel och Margot Wallström blev portad från det landet. Nu har de sagt upp avtalet med Saudi Arabien som sossarna inledde en gång. Detta efter att Margot Wallström blev portad därifrån också. Om man vill skaffa sig ovänner verkar detta vara ett bra sätt. Smidighet och det berömda mjuka sättet att förhandla som de förespråkar, verkar inte vara något de praktiserar. Vad kommer härnäst?
Att sedan vänsterpartiet sponsrar Putin är väl ingen förvånad över. Undrar lite vad Löfvén kommer att svara på om han får den frågan nu när han är i Ukraina. Ett parti som regeringen samarbetar med håller på motståndarna.
Jag hade inte saknat miljöpartiet om de hoppat av regeringssamarbetet. Hade säkert varit bättre att bara haft socialdemokraterna i den positionen.
Achi, snörvel,snörvel. Våren är här och matte måste stanna var och varannan minut för att snyta sig.
Ok, Kuma och Nellie, jag ska ta allergimedicinen i morgon. Trodde det var förkylning, men insåg idag att det är allergi. Sitter här med röda svidande ögon nu och får skylla mig själv.
Men det var trots allt skönt att komma ut.
Jag har börjat lyssna på P1 radio om morgnarna. Det har väl kanske med åldern att göra och även influenser från mannen i huset. Efter att i många år lyssnat på typiska musikkanaler, på väg till och från arbetet, rattade han över till P1. Han har ofta kommit hem och berättat om intressanta program han lyssnat på och jag blev lite avundsjuk över allt han lärt sig. Därför har jag också börjat lyssna på denna kanal när jag gör mig klar på morgonen. Man blir faktiskt lite trött i öronen av all musik som alltid strömmar ut från radion. Även allt strunt som programledarna i dessa kanaler håller på med.
Nu slipper jag bli irriterad på struntet. Bättre än att bli på dåligt humör och gnälla, är att bara ratta över till en annan kanal. Tyvärr har jag inte fått ta del av särskilt intressanta program. Oftast är det ett ringprogram där folk får ringa in och tycka till om precis vad som helst. I och för sig väldigt bra, men jag tycker att det är tråkigt i längden. Sedan har det varit matprogram. Jag har lärt mig en hel del om rawfood, tomater, lök och ägg. Lärde mig förresten att koka perfekta ägg och nu äter vi väldigt goda sådana varje morgon. Även hur man kan använda vitlök så att det blir en mild smak eller stark smak i maträtterna. Sedan vet jag också en hel del om modets uppkomst och hur reklamen för modet utvecklats. Lite allmänbildning med andra ord. Men inte det mest intressanta i mina öron.
Men denna morgon var det ett riktigt intressant program. Det handlade om auktoritära personer och chefer. Man tog upp frågan om hur folk kunde tycka att Hitler hade rätt och följa honom. Men det som fick mitt intresse var en intervju med en psykolog, som skrivit en bok om arbetsförmedlingen. Han hade intervjuat flera anställda om deras arbetssituation och hur de följde alla direktiv från ledningen. Trots att de inte tycker att de har en bra arbetssituation ändå följer de regler som de fått. För det är ju så att från att ha varit en trygghet för de som blivit arbetslösa, så har de istället blivit ett slags övervakare. De ska se till att alla söker arbete och verkligen är aktiva med det.
Jag har själv tänkt på den förändring som blivit. När jag var arbetslös i några omgångar under min tid i Göteborg, så försökte de verkligen hjälpa till att jag skulle få ett nytt arbete. Det kom hem lappar med arbeten jag kunde söka och det var heller inget tvång att jag måste söka dem. Ingen kontrollerade om jag sökt eller inte. Jag behandlades som en vuxen person och kände att de litade på att jag sökte det som var intressant. Idag ska folk skriva aktivitetsrapporter och skicka in, även om det inte finns några jobb att söka. Har grannar som skickar in och söker jobb som de aldrig kommer att få. Dels på grund av att de inte har rätt kunskaper och i de fall de har det så faller det på åldern.
Vi lever i en värld där vi styrs av auktoritära instanser överallt. Vad är det som händer?
