Alla spelar inte fotboll

Annonser

Det har varit en het debatt i byn under gårdagen. Jag har berättat att vi äntligen ska få vårat utomhusbad och att byggstarten är planerad till i år. Vid ett möte igår hade tydligen alla som är engagerade i byns fotbollsklubb mött upp. I vår lokaltidning står det att det blev ett ramaskri när servicenämndens ordförande berättade om planerna var badet ska ligga. Han fick tydligen utstå hård kritik från alla fotbollsmänniskor. Kommunen har lagt en budget för hur mycket det hela ska kosta och då man äger mark vill man använda den till badet.

Förslaget är att ta halva delen av en gräsplan där man idag spelar fotboll. Till saken hör också att fotbollsklubben redan fått en plan med konstgräs. Det innebär att de har två hela planer för elvamannalag med gräs. Om badet ska ta en del av gräsplanen blir det en sjumannaplan där istället. De har också fått en helt ny idrottshall med omklädningsrum. Måste ha kostat en hel del pengar att bygga allt detta.

Jag anser inte att hela byn ska bli lidande för att de som spelar fotboll ska få sin vilja igenom. Alla spelar inte fotboll och istället för att att protestera kunde de komma med alternativa lösningar om det nu är så hemskt att de ska ge mark till badet. Men som vanligt är det så lätt att klaga istället för att komma med nya alternativ. Som vanligt ska en sport ha företräde framför något annat. Byn har väntat på detta bad i många år nu och när det äntligen ska bli ett, blir det ramaskri från dessa bolldårar.

Klaar för idag med arbetet

Annonser

Det är riktigt högtryck på arbetsfronten just nu och jag mår superbra. Roligt att det rör på sig och nu har jag rätt många veteraner igång på en massa olika uppdrag. Hoppas vädret håller i sig och det fortsätter med värme och uppehåll som idag. Nu återstår en del skrivjobb som jag ska ägna mig åt i morgon. Telefonen har gått varm idag och nu vill jag klara av allt pappersjobb.

Men som egen företagare kan man inte sätta upp en lapp med ”stör ej” eller strunta i telefonen när den ringer. Det är bara att köra på tills allt är avklarat. Mannen pysslar som bäst med att ordningställa husbilen för denna säsong. Ska bli härligt att få lägga ur handbromsen och åka en sväng sedan.

djurbild243

Funderingar

Annonser

Alltför ofta kommer det bilar genom byn i hög fart. Det är trettio kilometer som gäller vissa tidpunkter, vilket är normalt då det rör sig många barn och äldre på vägen då. Men en del verkar ha fruktansvärt bråttom och struntar i skyltarna. Ibland har polisen fartkontroll och då stoppas flera fartsyndare. Jag tycker det är lite tråkigt då jag själv njuter av att åka genom små byar och städer. Då vill jag se mig omkring och åka sakta för att hinna uppfatta allt. Ibland upptäcker jag en rolig affär där vi stannar och går in.

Har man väldigt bråttom någonstans så finns ju alternativet att köra de stora europavägarna och slippa sakta ned farten i någon by. Det finns alltså alternativ och då tycker jag att man ska välja det som passar just för den stunden. Vi som bor i byarna uppskattar bilister som saktar ned och tar hänsyn till gående och cyklister. Vi kanske lever lite mer laidback än de som bor i städerna. Dessa skyltar med fartgränser sitter uppe av en anledning och de bör respekteras.

Behövs inte idag

Annonser

Inte läge för solglasögon idag. Hård vind och duggregn gjorde att jag önskat ha vindrutetorkare på glasögonen. Men som tur var hade jag ett papper i fickan. Dropparna torkades bort för hand, imma uppstod och sedan kunde jag se ett tag igen. Hundarna knatade på duktiga som de är. Hemma hade vi torra handdukar klara och de gillar verkligen att bli ompysslade. Jag håller upp handduken och Unkas går fram och tillbaka genom den. Rena rama biltorken.

Hundar är roliga för nu har de andra två också börjat ta efter Unkas när det gäller torkningen. Därför har vi tre hundar som i proncip torkar sig själva. Bara tassar och lite mage vi får hjälpa till med. Men eftersom de är rätt höga alla tre, så brukar inte magen vara särskilt våt eller smutsig.

Påsken närmar sig med stormsteg och den stundande träffen med alla på Saarlosklubben. Det ska bli roligt att träffa andra hundägare och hundar. Tror jag får preparera Nellie med lite lugnande i god tid innan träffen. Hon har blivit extremt nervös på gamla dagar. Det är väl tervurensen i henne som gör det. Synd att hon inte fick mer av alla de andra raserna. Men jag älskar denna virrpanna och ska försöka göra allt för att träffen ska bli rolig för henne.

Att vara barn till gamla föräldrar

Annonser

Något man aldrig tänker på när man är yngre är hur det blir vid vuxen ålder. Samtidigt som man själv blir äldre, blir även föräldrarna det. Då kunde jag gå till min mamma för att få råd och hjälp med olika saker. Något som var självklart tyckte jag då. Vissa råd följde jag och andra glömde jag bort. Så är det väl alltid.

Med tiden stod jag på egna ben och då bestod oftast hjälpen av råd och den praktiska hjälpen behövdes inte så mycket. Jag lånade mina föräldrars bil för att åka till studiestaden Uppsala. Det sista året bodde jag mer hemma än på studieorten. Jag var redo att ge mig ut i arbetslivet och hade fast sällskap som redan arbetade. Vid mina olika flyttar fick jag hjälp med att bära och sedan installera mig i lägenheter. Sista gången jag flyttade klarade jag mig helt själv och med föräldrar som blivit äldre ville jag inte heller be om hjälp.

Idag är rollerna omvända. Jag kör min pappa till olika instanser för undersökningar och annat. Ordnar hans räkningar och handlar mat varje vecka. Senaste veckan har jag även börjat se till att han sköter sin hygien. Med åren har det blivit nödvändigt att hjälpa honom mer och mer. Nu är det han som ber mig om råd och praktisk hjälp.

Allt detta funderade jag aldrig på när jag var yngre. Att en dag skulle det bli jag som hjälpte istället för att bli hjälpt. Men jag ser det inte som en börda trots att det tar en hel del av min tid. Det är en naturlig del av hur livet är. Istället ser jag det som en gåva att få vara en del av de sista åren i hans liv. Vi har nog aldrig varit så nära varandra som vi är idag. Han får ta min tid i anspråk.

Ser henne varje dag

Annonser

Sedan jag började arbeta hemifrån har jag sett denna äldre dam gå förbi. Tidigare kunde jag möta henne gående tillsammans med sin man, då jag var hemma på lunchen och rastade hundarna. De gick alltid arm i arm, med varsin vit käpp i handen. Tror inte de är helt blinda utan har grav synnedsättning båda två. De bor i en vit villa i närheten av mitt hus. Mannen har jag sett ute stapplande på tomten och tror han är blind idag. Han kanske var det tidigare också, men då kunde han promenera. Nu är de aldrig ute och går om dagarna.

Men damen, som är hans fru, kommer på gatan minst ett par gånger om dagen. Hon leder sin cykel och har det hon handlat i cykelkorgen. Har aldrig sett henne cykla. I ur och skur,solsken och blåst kommer hon förbi med sin cykel. Jag tror inte hon har svårt att gå, utan har cykeln som bärhjälp och stötdämpande mot trottoarer och annat hinder. Det hjälper henne att ta sig fram utan att gå in i saker. Undrar hur mycket hon egentligen kan se?

Jag hoppas att min syn alltid kommer bli så att jag kan läsa och se var jag går. Det skulle bli fruktansvärt tomt utan böcker. Nu finns det ju ljudböcker så berättelserna får man ju ändå, men jag skulle sakna lukten av en bok. Älskar att hålla den i mina händer och vända blad. Se hur många sidor jag har att läsa.

Idag har jag varit ute på landet i två omgångar med hundarna och efteråt mår både de och jag så bra. Sinnesro, kallar jag det. Jag skulle sakna naturens alla växlingar och djuren om jag tappade synen.

Nu har väl alla kommit

Annonser

I flera dagar har det varit ljud i luften och flockar med tranor flugit över byn. Vi har nästan gått in i lyktstolpar då vi glott uppåt istället för på vägen. Men nu pågår säkert dansen vid Hornborgarsjön som bäst till alla fågelskådares glädje. Jag har inte sett någon artikel om hur många det är i år, men det bör vara rätt trångt, efter vad jag sett i luften. Har tyvärr ingen bild på tranorna då hundarna inte kunde hålla sig stilla. När jag väl fipplat fram kameran var luften tom på fåglar och jag fick gå hem rätt snopen.

Men denna bild kan ge en liten vink om hur det sett ut. Bara att byta ut flygplanen mot tranor så förstår ni hur det sett ut.

Deklarationer

Annonser

Vi har tagit tag i våra deklarationer redan nu. Eftersom vi har ett företag är det lite krångligare än den förenklade, men med gemensamma krafter är det endast min och företagets kvar. Puh, det tar en dag att göra den och det får bli en annan dag. Lika svettigt som att gå till tandläkaren och bilbesiktningen. Det kostar alltid en del pengar. Man sitter med ett mantra i huvudet ge tillbaks,ge tillbaks, ge tillbaks. Men det är inte alltid det blir så bra.

När jag var arbetslös under fyra månader på nittiotalet, fick jag alltid kvarskatt och tyckte alltid att det var orättvist. Men de drog väl för lite skatt på mitt understöd. Men sedan dess har jag alltid fått mer eller mindre pengar tillbaka. Så jag har mantrat i huvudet tills det slutliga beskedet kommer.